Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Referenser

Här presenteras de ekvationer som används i de olika kalkylatorerna, tillsammans med referenser.

ABC-score

ABC-score (Assessment of Blood Consumption) kan användas för att snabbt efter ankomsten till akuten bedöma behovet av massiv transfusion (10 eller fler enheter blod).

Varje uppfyllt kriterium (penetrerande mekanism, systoliskt tryck ≤ 90 mmHg på akuten, hjärtfrekvens ≥ 120 på akuten, positivt FAST-ultraljud) ger 1 poäng.

Vid två eller fler poäng anses sannolikheten förhöjd.

Källa: Nunez et al. J Trauma 2009;66(2):346-52 • PubMed

ABCD²

ABCD²-skalan indikerar risken för stroke inom två dagar efter en TIA. Poäng mellan 0 och 7. Låg risk (1%) 0-3 poäng, måttlig risk (4%) 4-5 poäng, hög risk (8%) 6-7 poäng. Källa: Johnston SC, Rothwell PM, Nguyen-Huynh MN, Giles MF, Elkins JS, Bernstein AL, Sidney S. Lancet 2007 369(9558):283-92 • PubMed

Kriterium Poäng
Ålder ≥ 60 år 1
Systoliskt BT ≥ 140 eller diastoliskt blodtryck ≥ 90 mmHg    1
TIA varat ≥ 60 min 2
TIA varat 10-59 min 1
Unilateral eller fokal svaghet 2
Talsvårighet utan svaghet 1
Diabetes mellitus 1

AIR Score (Appendicitis Inflammatory Response Score)

AIR är ett verktyg för att bedöma hur sannolikt det är att en patient har appendicit. 0-12 poäng.
Vid 0-4 poäng anses risken vara låg. Poliklinisk uppföljning vid opåverkat allmäntillstånd rekommenderas.
Vid 5-8 poäng anses risken vara intermediär – rekommendation att lägga in och följa förloppet med ny score, bilddiagnostik eller laparoskopi beroende på lokala traditioner.
Vid 9-12 poäng anses risken hög och exploration rekommenderas.
Källa: Andersson M, Andersson RE. World J Surg 2008;32(8):1843-9 •
PubMed

Kriterium Poäng
Kräkning 1
Smärta i höger fossa 1
Släppömhet eller muskelförsvar    Lätt: 1
Måttlig: 2
Kraftig: 3
Temperatur ≥ 38,5° 1
Neutrofiler 70-84%: 1
85-100%: 2
Leukocyter (* 109/L) 10,0-14,9: 1
15.0-: 2
CRP (mg/L) 10-49: 1
50-: 2

Albuminkorrigerat calcium

Korrigerat = Ca + 0.02 * (40 – Alb)

Alvarado Score

Score för att underlätta bedömningen vid misstänkt appendicit. 0-10 poäng.
Vid 0-3 poäng anses sannolikheten vara låg och bilddiagnostik rekommenderas inte. Vid 4-6 poäng rekommenderas CT.
Vid 7-10 poäng anses diagnosen vara så sannolik att kirurgkonsult rekommenderas utan föregående CT.
Källa: McKay R, Shepherd J. Am J Emerg Med 2007;25(5):489-93 •
PubMed

Kriterium Poäng
Ömhet i höger fossa 2
Smärtvandring till höger fossa 1
Släppömhet 1
Aptitlöshet 1
Illamående eller kräkning 1
Temperatur ≥ 37.3° C 1
LPK > 109/L 2
Vänsterförskjuten diff 1

Andel utsöndrat natrium (FENa)

Detta kan hjälpa till med bedömningen av vilket slags njursvikt en patient har.

andel = 100 * (S-Krea * U-Na) / (S-Na * U-Krea). Andel i procent, natriumvärden i mmol/L, kreatininvärden i µmol/L.

Prerenal Renal Postrenal
U-Na (mmol/L) < 20 > 40 > 40
FENa (%) < 1% > 1% > 4%

Anjongap

anjongap = Na+ + K+ – Cl – HCO3

Apgar

Poängskala som används för att bedöma hälsotillståndet hos nyfödda. Poäng från 0 till 10. Källa: Apgar V. Curr Res Anesth Analg 1953 32(4):260-7 • PubMed

0 1 2
Puls Ingen < 100 ≥ 100
Andning Ingen Oregelbunden Regelbunden, skrik
Färg Blek eller cyanotisk Perifer cyanos Rosig
Tonus Slapp Svag Aktiva rörelser
Retbarhet Ingen Svag God

Basalmetabolism

Beräkning av det basala energibehovet.

Män
Behov = 66.4730 + vikt * 13.7516 + längd * 5.0033 – ålder * 6.7550
Kvinnor
Behov = 655.0955 + vikt * 9.5634 + längd * 1.8496 – ålder * 4.6756

Behov i kcal/dygn. Vikt i kg. Längd i cm. Ålder i år. Källa: Harris J, Benedict F. Proc Sci U S A 1918;4(12):370-3 • PubMed

BMI (Body Mass Index)

BMI = vikt / längd2

Längd i m, vikt i kg.

Dosering av vernakalant (BRINAVESS®)

Dosering av vernakalant (Brinavess®) vid farmakologisk konvertering av förmaksflimmer. Doser och infusionshastigheter förutsätter att läkemedlet spätts till 4 mg/ml så som beskrivs i FASS.

Calverts formel

Calverts formel används för att dosera karboplatin.

dos = (GFR + 25) * AUC

Dos i mg, GFR i mL/min, AUC i mg/mL/min.

Man kan antingen fylla i GFR i kalkylatorn, eller beräkna det enligt Cockcroft-Gault.

kreatininclearance

Canadian CT Head Rule

Om inget av kriterierna är uppfyllt är sensitiviteten 83-100% för alla traumatiska CT-fynd och 100% för fynd som kräver neurokirurgisk behandling.

  • Glasgow Coma Scale < 15
  • Misstanke om öppen eller nedtryckt skallfraktur
  • Tecken till skallbasfraktur
    • Hematotympanon
    • Brillenhematom = Racoon Eyes
    • CSF ur näsa eller öra
    • Battles tecken = blämärken över mastoiderna
  • Kräkt minst två gånger
  • Minst 65 år gammal
  • Amnesi för minst 30 minuter innan traumat
  • Farlig mekanism
    • Fotgängare träffad av motorfordon
    • Utkastad ur motorfordon
    • Fall från minst 3 fot (91 cm) eller 5 trappsteg

Källor:
1) Stiell IG et al. JAMA 2005 294(12):1511-8 • PubMed.
2) Smits M et al. JAMA 2005 294(12):1519-25 • PubMed.
3) Stiell IG et al. Lancet 2001 357(9266):1391-6 • PubMed.

Centorkriterierna

Score för att underlätta bedömningen vid misstänkt tonsillit.
0 till 4 poäng.
Patienten måste vara över 2 år.
Vid 0 till 2 poäng rekommenderas inte snabbtest utan bara symtomatisk behandling eftersom sannolikheten för streptokocktonsillit är låg.
Vid 3 eller 4 poäng är rekommenderas snabbtest om nyttan med antibiotika vid positivt test bedöms överväga.

Källa: Läkemedelsverket 2013. (Arkiverad version)

Kriterium Poäng
Temperatur (≥ 38,5 °C) 1
Beläggningar på tonsillerna (vid 3-6 år räcker rodnad och svullnad) 1
Ömmande käkvinkeladeniter 1
Frånvaro av hosta 1

CHA2DS2-VASc

En uppdaterad version av CHADS2 (se ovan). Poäng mellan 0 och 9. Källor: 1) Camm AJ et al. Eur Heart J 2010 31(19):2369-429 • PubMed. 2) Lip et al. Chest 2010 137(2):263-72 • PubMed.

Beräkning

Kriterium Poäng
Hjärtsvikt 1
Hypertoni 1
Ålder ≥ 75 år* 2
Diabetes 1
Stroke / TIA / tromboembolism*    2
Kärlsjukdom 1
Ålder 65-74 år 1
Kvinna 1

*Högriskfaktorer (major risk factors). Övriga är lågriskfaktorer (minor risk factors).

Risk

Poäng Årlig risk för tromboembolisk händelse
0          0%
1 1.3%
2 2.2%
3 3.2%
4 4.0%
5 6.7%
6 9.8%
7 9.6%
8 6.7%
9 15.2%

Rekommendation

Poäng Rekommendation
0          Ingen behandling
1-9 Waran eller nya antikoagulantia, dock brukar inte behandling rekommenderas till dem där kvinnligt kön är enda riskfaktorn.

CHADS2

CHADS2 indikerar risken för stroke hos patienter med förmaksflimmer. Poängen används ofta för att bedöma behovet av antikoagulation. Poäng mellan 0 och 6. Källa: Arytmier – vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008. Stockholm: Socialstyrelse; 2008. • Länk till rapporten

Kriterium Poäng
Hjärtsvikt 1
Hypertoni 1
Ålder ≥ 75 år 1
Diabetes 1
Tidigare stroke eller TIA    2

Child-Pugh

Klassifikation som används för att prognosticera överlevnaden vid levercirros. Poäng från 5 till 15; 5-6 klass A, 7-9 klass B; 10-15 klass C. *PBC = Primär biliär cirros. Källa för gränsvärden för PK (INR) är American Association of the Study of Liver Diseases.

1 2 3
Encefalopati Ingen Grad 1-2 Grad 3-4
Ascites Ingen Lätt Svår
Albumin g/L > 35 28-35 < 28
PK (INR) < 1,7 1,7-2,3 >2,3
Bilirubin utan PBC* µmol/L < 35 35-51 > 51
Bilirubin vid PBC µmol/L < 68 68-171 > 171

CIWA-Ar

Detta är en skattningsskala för att bedöma patienter med abstinenssymptom.

Cockcroft-Gault (kreatininclearance)

Barn < 20 år
clearance = 42.5 * längd / S-kreatinin * (vikt / 70)0.7
Män ≥ 20 år
clearance = 1.23 * (140 – ålder) * vikt / S-kreatinin
Kvinnor ≥ 20 år
clearance = 1.04 * (140 – ålder) * vikt / S-kreatinin

Clearance i ml/min, längd i cm, S-kreatinin i µmol/L, vikt i kg, ålder i år.
Källa: Rowland M, Tozer TN. Clinical Pharmacokinetics – Concepts and Applications, 3rd edition, 1995, Williams and Wilkins.

CRB-65

Varje kriterium som uppfylls ger 1 poäng (min 0, max 4). Källa: Strålin K, Goscinski G, Hedlund J, Lidman C, Spindler C, Ortqvist A, Holmberg H. Läkartidningen 2008 105(38):2582-7 • PubMed

Dropptakt

Verktyg för att beräkna hur många droppar per minut ett dropp skall hålla för att ge en viss mängd vätska under en bestämd tid.

droppar / min = 20 * mängd * 1000 / 60 / tid

Mängd i liter, tid i minuter. Antagande: 20 droppar per milliliter.

DVT

Poäng mellan -2 och 9. Låg sannolikhet < 2 poäng, hög sannolikhet ≥ 2 poäng. Enligt SBU-rapport ”Socialstyrelsens riktlinjer för vård av blodpropp / venös tromboembolism 2004” • Socialstyrelsen

Kriterium Poäng
Cancer behandlad senaste halvåret eller palliation 1
Benpares eller gips 1
Immobilisering ≥ 3 dygn eller kirurgi senaste 4 v som krävt narkos eller regionalanestesi    1
Ömhet över kärlsträngen 1
Ensidig helbenssvullnad 1
≥ 3 cm skillnad i vadomfång 1
Pittingödem i det symptomatiska benet 1
Ytliga kollateralvener (ej endast varicer) 1
Tidigare diagnosticerad DVT 1
Annan diagnos minst lika trolig -2

EGSYS-score

Poäng mellan -2 och 12. 3 eller fler hade i källan en specificitet på 92-95% och en sensitivitet på 61-69% för kardiell orsak till synkope och rekommenderas där som cut-off.

Källa: Del Rosso A et al. Heart 94(12):1620-6 • PubMed

Kriterium Poäng
Arytmikänsla 4
Hjärtsjukdom eller patologiskt EKG på akuten    3
Synkoperat under ansträngning 3
Synkoperat i liggande 2
Utlösande faktor -1
Illamående eller kräkning -1

Enhetsomvandlaren

Detta verktyg omvandlar analysresultat mellan olika enheter. Omvandlingsfaktorer finns i följande publikationer:

  1. Iverson C, Flanagin A, Fontanarosa PB, et al. American Medical Association Manual of Style: A Guide for Authors and Editors. 9th ed. Baltimore, Md: Williams & Wilkins; 1998.
  2. Tietz NW, ed. Clinical Guide to Laboratory Tests. 3rd ed. Philadelphia, Pa: WB Saunders Co; 1995.
  3. Jacobs DS, Demott WR, Grady HJ, et al, eds. Laboratory Test Handbook. 4th ed. Hudson, Ohio: Lexi-Comp Inc; 1996.
  4. Young DS, Huth EJ. SI Units for Clinical Measurement. Philadelphia, Pa: American College of Physicians; 1998.
  5. Kratz A, Lewandrowski KB. Normal reference laboratory values. N Engl J Med. 1998;339:1036-1042.

EuroSCORE

EuroSCORE (European System for Cardiac Operative Risk Evaluation) används för att uppskatta den operativa mortaliteten hos patienter som planeras för hjärtkirurgi. Det finns två sätt att beräkna EuroSCORE. Här används den logistiska versionen, som är mer exakt. Beräkningen är relativt avancerad, varför intresserade hänvisas till sidan för EuroSCORE, där länkar till originalartiklar finns. • euroscore.org

Glasgow-Blatchford Bleeding Score (GBS)

Glasgow-Blatchford Score används för att riskstratifiera patienter med övre GI-blödning. 0-23 poäng. Score ≥ 1 poäng klassas som ”högrisk” med möjligt behov av transfusion, endoskopi eller kirurgi. Fler poäng ökar sannolikheten för att intervention kommer att behövas.

0 1 2 3 4 5 6
B-Hb g/L (män) ≥ 130 120-129 100-119 0-99
B-Hb g/L (kvinnor) ≥ 120 100-119 0-99
S-Urea mmol/L < 6,5 6,5 ≤ urea < 8 8,0 ≤ urea < 10,0 10,0 ≤ urea ≤ 25,0 > 25
Systoliskt BT mmHg ≥ 110 100-109 90-99 < 90
Hjärtfrekvens / min < 100 ≥ 100
Haft melena nej ja
Synkoperat nej ja
Leversvikt nej ja
Hjärtsvikt nej ja

Källor:
1) Blatchford O et al. Lancet 2000 356(9238):1318-21 • PubMed.
2) Chen IC et al. Am J Emerg Med 2007 25(7):774-9 • PubMed.
3) Stanley AJ et al. Lancet 2009 373(9657):42-7 • PubMed.

Glukoskorrigerat natrium

Vid hyperglykemi kan natrium vara falskt lågt. Formel för att korrigera (allt i mmol/L):

Korrigerat = S-Na+ + (P-Glukos – 5.6) / 2

GRACE score

GRACE kan ge en uppskattning av risken för död i samband med akuta koronara syndrom. Vår kalkylator har beräkningarna för inneliggande
mortalitet och 6-månadersmortalitet.

Källor:
1) Fox KAA et al. Eur Heart J 2002(23):626. •
2) Granger CB et al. Arch Intern Med 2003 163(19):2345-53 • PubMed.
3) Eagle KA et al. JAMA 2004 291(22):2727-33 • PubMed.
4) Granger CB et al. J Am Coll Cardiol 2003 41(6 Suppl A):353A. •
5) Metodbeskrivning (uppdaterad 2010-04-21, hämtad 2012-12-16).

Göteborg University Cirrhosis Index (GUCI)

GUCI är ett index som används för att uppskatta graden av levercirros hos patienter med kronisk hepatit C. Levercirros är en viktig prediktor dels för den fortsatta sjukdomsutvecklingen och dels för svaret på antiviral behandling.

GUCI = (ASAT * PK-INR * 100) / (TPK * Ref); Ref = Övre referensvärdet för ASAT (analysberoende). ASAT och dess referensvärde anges med valfri (samma) enhet, TPK i 109 st/L.

GUCI < 1,0 är associerat med låg risk för levercirros. NPV = 97% (d v s bara 3% av dem med GUCI < 1 har cirros).1 GUCI < 0.33 är associerat med 80% chans till varaktigt svar på antiviral terapi (kombination av interferon och ribavirin). Motsvarande svarsfrekvens för GUCI > 1.11 är bara 20%.2

Referenser: 1) Islam S, Antonsson L, Westin J, Lagging M. Scand J Gastroenterol 40(7):867-72 • PubMed. 2) Westin J, Ydreborg M, Islam S, Alsiö A, Dhillon AP, Pawlotsky JM, Zeuzem S, Schalm SW, Ferrari C, Neumann AU, Hellstrand K, Lagging M. Scand J Gastroenterol 43(1):73-80 • PubMed.

HAS-BLED

Ett poängsystem för att utvärdera risken för blödning hos en patient med antikoagulation (Waran). Poäng från 0 till 9. Från 3 poäng och uppåt anses risken vara hög.

Källa: Pisters R, Lane DA, Nieuwlaat R, de Vos CB, Crijns HJ, Lip GY. Chest 2010 138(5):1093-100 • PubMed

Kriterium Poäng
Systoliskt blodtryck ≥ 160 mmHg 1
Njursjukdom (kronisk dialys / njurtransplanterad / kreatinin > 200) 1
Leverpåverkan (Bilirubin > 2 x övre ref / ASAT eller ALAT > 3 x övre ref / kronisk leversjukdom 1
Tidigare stroke 1
Tidigare blödning, anemi eller blödningsrisk 1
PK högt / instabilt / utanför terapeutiska området minst 40% av tiden 1
Ålder över 65 år 1
Samtidig behandling med ASA eller klopidogrel 1
Alkoholintag över 8 glas per vecka 1

HbA1c-omvandlaren

Verktyg för att omvandla HbA1c-värden från det gamla måttet Mono-S till det nya IFCC eller tvärtom.

IFCC = 10,45 * Mono-S – 10.62.

Mono-S = 0.0957 * IFCC + 1.016.

IFCC i mmol HbA1c / mol Hb, Mono-S i %.

Källa: Equalis. (Arkiverad version)

Infusionsmängd

Denna kalkylator visar hur mycket vätska patienten får beroende på dropptakt och infusionstid.

mängd = (dropptakt * tid * 60) / (20 * 1000)

Mängd i liter, dropptakt i droppar per minut, tid i timmar. Antagande: 20 droppar per milliliter.

Infusionstid

Verktyg för att se hur lå tid det tar att ge en viss volym dropp givet en bestämd dropptakt.

tid = 20 * 1000 / 60 * mängd / takt

Tid i timmar, takt i droppar per minut, Antagande: 20 droppar per milliliter.

Insulindosering

Ett sätt att räkna ut en rimlig bolusdos insulin hos en insulinbehandlad diabetiker med tillfälligt högt B-glukos.

dos = (P-glukos – 8) * dygnsdos / 100

Bolusdos och dygnsdos (allt patientens kortverkande och långverkande under ett dygn adderat) i E, B-glukos i mmol/L.

Källa: ISPAD Guidelines 2009 (kapitel 8).

Kardiovaskulär risk

SCORE-Sverige. Visar risken att dö i hjärtkärlsjukdom inom 10 år. Referens: Wilhelmsen L, Wedel H, Conroy R, Fitzgerald T. Läkartidningen 101(20):1798-801 • PubMed

Kroppsyta

kroppsyta = vikt0.425 * längd0.725 * 0.007184

Längd i cm, vikt i kg, kroppsyta i m2.
Källa: Du Bois D, Du Bois EF. Arch Intern Med 1916;17:863.

Dosering efter kroppsyta/h2>

1: kroppsyta DuBois = vikt0.425 * längd0.725 * 0.007184

1: kroppsyta Mosteller = ((vikt * längd)/3600)0.5

1: kroppsyta Haycock = 0.024265 * vikt0.5378 * längd0.3964

2: dos = dos/m2 * kroppsyta

Längd i cm, vikt i kg, kroppsyta i m2.
Källa: Du Bois D, Du Bois EF. Arch Intern Med 1916;17:863.

Vilken formel skall användas? Vi har valt DuBois formel som standardval då den är den mest använda. Avvikelser förekommer särskilt bland små barn och kraftigt överviktiga. Haycocks formel används ofta inom pediatriken.


LDL-kolesterol

Beräknat LDL = Totalkolesterol – HDL – (Triglycerider / 2.2).

LM-reviderad (kreatininclearance)

LM-reviderad är en ny beräkning av kreatininclearance som rekommenderas över Cockcroft-Gault av SBU.

Källor:
1) Björk J, Grubb A, Sterner G, Nyman U. Scand J Clin Lab Invest. 2011 71(3):232-9 • PubMed.
2) Skattning av njurfunktion – En systematisk litteraturöversikt. SBU 2013. • SBU.

MDRD (kreatininclearance)

clearance = 186.3 * (S-kreatinin / 88.4)-1.154 * ålder-0.203 {* 0.742 om kvinna}

Clearance i ml/min/1.73 m2, S-kreatinin i µmol/L, ålder i år.
Källa: Levey AS, Greene T, Kusek J et al.J Am Soc Nephrol. 2000; 11:155A. Abstract.

En del källor anger att man skall multiplicera högerledet med 1.212 om patienten är mörkhyad (afroamerikan). Oklart vilket värde detta har i Sverige.

MELD (Model of end stage liver disease score)

Poängskala som används för att uppskatta överlevnaden på kort sikt vid levercirros, och därmed behovet av transplantation. Poäng från 1-40.

MELD = 9.57 * loge[krea / 88.4] + 3.78 * loge[bil / 17.1] + 11.2 * loge[INR] + 6.43

krea = S-Kreatinin i µmol/L, bil = P/S-Bilirubin i µmol/L, INR = PK (INR)

Modellen tillåter ej kreatinin < 88,4 eller > 353,6; värden under och över respektive tal sätts till dessa. Likaså får bilirubin ej vara under 17,1. Slutligen sätts kreatinin till 353,6 om patienten dialyseras.

Källa: Malinchoc M, Kamath PS, Gordon FD, Peine CJ, Rank J, ter Borg PC. Hepatology 31(4):864-71 • PubMed

MEWS

Källa: Andersson C, Olsson M, Hvarfner A, Engström M. Läkartidningen 2006 103(46):3613-6 • PubMed

3 2 1 0 1 2 3
Andningsfrekvens < 9 9-14 15-20 21-29 30 / min
Puls < 40 40-50 51-100 101-110 111-129 ≥ 130 / min
Systoliskt BT ≤ 70 71-80 81-100 101-199 ≥ 200 mmHg
Temperatur ≤ 35 35,1-36 36,1-38 38,1-38,5 > 38,5 °C
CNS Ny förvirring Alert Reagerar på tilltal Reagerar på smärta Reagerar ej
Urinproduktion 0 mL/h < 20 mL/h < 35 mL/h Stor

Natriumunderskott

Na+-brist [mmol] = vikt [kg] * (mål-S-Na+ [mmol/L] – S-Na+ [mmol/L]) * K, där K är 0.5 hos kvinnor och 0.6 hos män.

Obs! Korrigera aldrig Na+ för snabbt vid hyponatremi.

NEXUS-kriterierna

Källor:
1) Hoffman JR, Wolfson AB, Todd K, Mower WR. Ann Emerg Med 1998 32(4):461-9 • PubMed.
2) Hoffman JR, Mower WR, Wolfson AB, Todd KH, Zucker MI. N Eng J Med 2000 343(2):94-9 • PubMed.
3) Stiell IG et al. N Engl J Med 2003 349(26):2510-8 • PubMed.

NIH Stroke Scale

Källa: SITS

Osmolalitetsgap

Används för att se om blodet innehåller exogena ämnen såsom alkoholer i samband med intoxikationer. Vanligen anses osmolgap > 10 mosmol/L som patologiskt.

beräknad osmolalitet = 1,86 * Na+ + Glukos + Urea + 9

osmolgap = uppmätt osmolalitet – beräknad osmolalitet

Tips: Drag ifrån S-Etanol för att komma åt andra alkoholer t ex etylenglykol.

Källa: Dorwart WV, Chalmers L. Clin Chem 1975 21(2):190-4 • PubMed

Ottawa Ankle Rules

Ottawa Ankle Rules är ett hjälpmedel vid bedömningen av fotskador. Med hjälp av dessa kan man med god säkerhet utesluta frakturer hos många patienter utan att röntga fotleden. Källa: Bachmann LM, Kolb E, Koller MT, Steurer J, ter Riet G. BMJ 2003 236(7386):417 • PubMed

Smärta kring malleolen

Röntgen krävs bara om något av följande är uppfyllt:

  • Ömhet över bakre delen av mediala eller laterala malleolen och 6 cm uppåt
  • Oförmåga att stödja på foten både omedelbart efter traumat och med fyra steg vid undersökningen

Smärta i mittdelen av foten

Röntgen krävs bara om något av följande är uppfyllt:

  • Ömhet över proximala os metatarsale V
  • Ömhet över os naviculare
  • Oförmåga att stödja på foten både omedelbart efter traumat och med fyra steg vid undersökningen

Ottawa Knee Rules

Ottawa Knee Rules är ett hjälpmedel vid bedömningen av knäskador. Med hjälp av dessa kan man med god säkerhet utesluta frakturer hos många patienter utan att röntga.

Källa: Stiell IG et al. Ann Emerg Med 1995 26(4):405-13 • PubMed

Om inget av följande kriterier uppfylls kan man enligt regeln undvika röntgen:

  • Ålder ≥ 55 år
  • Isolerad ömhet över patella (ej över någon annan bendel)
  • Ömhet över fibulahuvudet
  • Oförmåga att flektera knät 90°
  • Oförmåga att belasta benet omedelbart efter olyckan eller på akuten (4 steg, hälta godkänns)

Parklands formel

Parklands formel används för att uppskatta vätskebehovet hos en vuxen med brännskada:

behov = (2)-4 * vikt * yta.

Behov i ml vätska (kristalloid), vikt i kg, bränd kroppsyta i procent. Kalkylatorn använder värdet 4.
Det rekommenderas att halva volymen ges under de första 8 timmarna, och resterande hälft under de därpå följande 16 timmarna.
Källa: Sommar P, Huss F. Läkartidningen 2008 105(48-49):3547-52 • PubMed

PESI-score

PESI är tänkt att hjälpa till med beslut om inläggning eller ej vid fynd av lungemboli. Poäng från 0 och uppåt.

Källa: Aujesky D et al. Am J Respir Crit Care Med 2005 172(8):1041-6 • PubMed

Kriterium Poäng
Ålder antal år
Man 10
Canceranamnes 30
Hjärtsviktsanamnes 10
Anamnes på kronisk lungsjukdom 10
Puls ≥ 110 20
Systoliskt BT < 100 30
Andningsfrekvens ≥ 30/min 20
Temperatur < 36°C 20
Medvetandepåverkan (desorientering eller trötthet/medvetandesänkning)    60
SaO2 < 90% på rumsluft 20
Poäng Beskrivning 30-dagarsmortalitet
0-65 Mycket låg risk    0-1,6% 1,2%
66-85 Låg risk 1,7-3,5% 6,0%
86-105 Intermediär risk 3,2-7,1% 9,5%
106-125    Hög risk 4,0-11,4% 12,2%
126- Mycket hög risk 10,0-24,5% 14,3%

pH-korrigerat calcium (pH 7,4)

Med denna kalkylator kan man räkna ut korrigerat calcium ur värdet på joniserat calcium när pH avviker (t ex i en blodgas). Detta pH-korrigerade värde jämförs med de vanliga referensvärdena.

Korrigerat = Ca2+ * (1 – 0.53 * (7.4 – pH))

Källa: Thode J, Holmegaard SN, Transbøl I, Fogh-Rasmussen N, Siggaard-Andersen O. Clin Chem 1990;36(3):541-4 • PubMed

Promillehalt

Etanolhalt anges i rättsliga sammanhang som mg etanol per g helblod (promille). Sjukhusanalyser av etanol görs däremot oftast i plasma eller serum. Promillehalten i dessa fraktioner avviker från den i helblod då etanol följer vattnets fördelning i kroppen och vattenhalten är högre i plasma/serum än i helblod. Följande ekvationer används:

Plasma/Serum
Promille = E / k * 0.046 / 1.055
Helblod
Promille = E * 0.046 / 1.055

E = etanolkoncentration i mmol/L. k = konstant som anger vatteninnehållet i plasma/serum relativt det i helblod. Det genomsnittliga vatteninnehållet är c:a 16% högre i plasma/serum än i helblod (k = 1.16), och standardavvikelsen (SD) 0.0163. Promillekalkylatorn rapporterar två svar: ett för kliniskt och ett för rättsligt bruk. I det senare fallet sätts k till 1.2 (drygt 1.16 + 2 SD), så att överskattning av promillehalten hos personer med relativt hög vattenhalt i plasma/serum undviks.

Källa: Jones AW. Läkartidningen 2008 105(6):367-8 • PubMed

QT-tid, korrigerad (QTc)

Det finns ett flertal metoder för att korrigera QT-tiden för hjärtfrekvensen.

Bazett1 (mest använd men inte bäst): QTc = QT / (RR / 1000)1/2

Fridericia2: QTc = QT / (RR / 1000)1/3

Framingham3: QTc = QT + 0,154 * (1000 – RR)

Hodges4: QTc = QT + 1,75 * (60000 / RR – 60)

QT = QT-tid i ms, RR = RR-intervall i ms (60000 / hjärtfrekvens).

Källor: 1) Bazett H. Heart 1920;7:353-370. 2) Fridericia LS. Acta Med Scand 1920;53:489. 3) Sagie A, Larson MG, Goldberg RJ, Bengtson JR, Levy D. Am J Cardiol 1992;70(7):797-801. • Pubmed. 4) Hodges M, Salerno DM, Erlien D. J Am Coll Cardiol 1983;1:694

Rockall Score

Rockall Score kan användas till att bedöma risken vid övre GI-blödning. Poäng 0-11. 0-2: God prognos indikeras. 9-11: Hög risk för död.

Uträkning

0 1 2 3
Ålder < 60 60-79 ≥ 80
Komorbiditeter Inga betydande Hjärtsvikt, ischemisk hjärtsjukdom, annan signifikant komorbiditet Njursvikt, leversvikt, spridd malignitet
Chocktecken Syst BT > 100 mmHg, puls < 100 / min Syst BT > 100 mmHg, puls > 100 / min Syst BT < 100 mmHg
Blödningsstigmata Inga eller mörk fläck Blod i övre GI-kanalen, adherent koagel, synlig eller sprutande kärl
Endoskopifynd Mallory-Weiss-rift, ingen lesion, inga tecken till nylig blödning Övriga diagnoser Malignitet i övre GI

Källor:
1) Rockall TA et al. Gut 1996 38(3):316-21 • PubMed.
2) Tham TC et al. Postgrad Med J 2006 82(973):757-9 • PubMed.
3) Sanders DS et al. Eur J Gastroenterol Hepatol 2004 16(5):487-94 • PubMed.
4) Vreeburg EM et al. Gut 1999 44(3):331-5 • PubMed.

San Fransisco Syncope Rule

Verktyg för att uppskatta risken för allvarlig händelse efter syncope. Med detta menas död, hjärtinfarkt, arytmi, lungemboli, stroke, subarachnoidalblödning, annan signifikant blödning eller en händelse som leder till återbesök på akuten med inläggning för en händelse kopplad till syncopen.

96% sensitivitet och 62% specificitet för allvarlig händelse.

Källa: Quinn JV, Stiell IG, McDermott DA, Sellers KL, Kohn MA, Wells GA. Ann Emerg Med 2004 43(2):224-32 • PubMed

Sunnybrook Facial Grading System

Skala för att bedöa omfattningen av en facialispares. Poäng -15 till 100.

Källa: sunnybrook.caarkiverad version.

Syrgasberäkning

Verktyg för att beräkna hur länge en syrgastub räcker med en viss ordination.

tid = tubstorlek * tryck / flöde

Tid i min, tubstorlek i L, tryck i bar, flöde i L/min.

TIMI



TIMI-score används vid hjärtinfarkt och instabil angina för att bedöma prognosen. Två varianter finns: en för STEMI och en för NSTEMI och instabil angina. STEMI 0-14 poäng, NSTEMI 0-7 poäng.

Källor: 1) Morrow DA, Antman EM, Charlesworth A, Cairns R, Murphy SA, de Lemos JA, Guigliano RP, McCabe CH, Braunwald E. Circulation 2000 102(17):2031-7. • Pubmed. 2) Antman EM, Cohen M, Bernink PJ, McCabe CH, Horacek T, Papuchis G, Mautner B, Corbalan R, Radley D, Braunwald E. JAMA 2000 284(7):835-42. • Pubmed.

STEMI: poängberäkning
STEMI Poäng
Ålder ≥ 75 år 3
Ålder 65-74 år 2
Syst BT < 100 mmHg 3
Hjärtfrekvens > 100 2
Vikt < 67 kg 1
Diabetes eller hypertoni eller angina    1
Killip-klass II-IV 2
Anterior ST-höjning eller LBBB 1
Tid innan behandling > 4 h 1

NSTEMI / instabil angina: poängberäkning
Riskfaktor Poäng
Ålder ≥ 65 år 1
≥ 3 riskfaktorer1 för koronarsjukdom 1
Känd koronarsjukdom (stenos ≥ 50%)    1
Använt ASA sista 7 d 1
≥ 2 anginaattacker inom 24 h 1
ST-förändringar ≥ 0.5 mm2 1
Positiv hjärtmarkör 1

1 hypertoni, hyperkolesterolemi, diabetes mellitus, pågående rökning, koronarsjukdom i släkten

2 sänkning eller övergående höjning

STEMI: 30-dagarsmortalitet
Poäng Mortalitet
0 0,8%
1 1,6%
2 2,2%
3 4,4%
4 7,3%
5 12,4%
6 16,1%
7 23,4%
8 26,8%
9-14 35,9%

NSTEMI / instabil angina: händelser inom 14 dagar
Poäng Mortalitet Hjärtinfarkt Akut revaskularisering
0-1 1,2% 2,3% 1,2%
2 1,0% 2,1% 6,0%
3 1,7% 3,7% 9,5%
4 2,5% 5,0% 12,2%
5 5,6% 8,5% 14,3%
6-7 6,5% 15,8% 20,9%



Vattenunderskott vid hypernatremi

Formel för att uppskatta underskott på vätska vid intorkning (”Free Water Deficit”).

brist [L] = K * vikt [kg] * ((s-Na+ [mmol/L] / 140) – 1)

K = Barn: 0.6, vuxen man: 0.6, vuxen kvinna: 0.5, äldre man: 0.5, äldre kvinna: 0.45.

Vätskebehov

Underhåll

0-10 kg: 4 mL/kg/h

11-20 kg: +2 mL/kg/h

21- kg: +1 mL/kg/h

Pediatrisk vätskebolus

20 mL/kg

Wells score för lungemboli

Poäng mellan 0 och 12,5. Låg sannolikhet 0-4 poäng, hög sannolikhet > 4 poäng.

Kriterium Poäng
Kliniska tecken på DVT 3
Hjärtfrekvens > 100/min 1,5
Hemoptys 1
Immobilisering ≥ 3 d eller kirurgi senaste 4 v 1,5
Tidigare haft lungemboli eller DVT 1,5
Malignitet behandlad inom 6 mån eller palliation    1
LE mer sannolik än annan diagnos 3

WETBAGS-5A

WETBAGS-5A är en samling formler för att snabbt räkna ut läkemedelsdoser med mera till barn.

Variabel Formel
W Weight < 1år: (månader / 2) + 4
1-5 år: (år * 2) + 8
6-12 år: (år * 3) + 7
E Energy Defibrillering: 4J/kg
Elkonvertering: 1 J/kg
T Tube (ålder / 4) + 4
B Bolus 20 ml/kg, 10 ml/kg vid trauma
A Adrenalin Hjärtstopp: 10 µg/kg IV
Anafylaxi: 10 µg/kg IM
G Glucose 2 ml/kg * 10%, sedan infusion
S Stesolid 0,25 mg/kg IV
0.5 mg/kg PR
A Adrenalin (inh) 5 ml * 1 mg/ml inh via nebulisator
A Albuterol (inh) < 5 år: 2,5 mg
> 5 år: 5 mg
A Atrovent 0,25 mg
A Atropin 20 µg/kg
A Amiodaron 5 mg/kg i 5% glukos

Källa: SWESEM

Winters formel

Winters formel kan användas för att räkna ut vad pCO2 borde vara vid ett visst bikarbonatvärde hos en patient med en metabol acidos. Om verkligt pCO2 avviker från det beräknade värdet föreligger sannolikt även en respiratorisk rubbning. Formeln kan inte användas vid metabol alkalos.

pCO2 [kPa] = (1.5 * HCO3 [mmol/L] + 8 ± 2) / 7.52

Ögonsjukdomar

Visar hur sannolika olika ögondiagnoser är givet patientens symptom. För beräkning var god se följande sida hos Praktisk Medicin. • Praktisk Medicin

Prenumerera på våra nyhetsbrev