Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
annons
Hudbiopsi
Författare Med dr, specialistläkare , Hudkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Med dr, spec i allmänmedicin Jessica Freudenthal, Kungsholmsdoktorn/
Uppdaterad 2020-06-15
Specialitet Hud/Venereologi
Skriv ut
annons


BAKGRUND
 

Hudbiopsi är ett viktigt redskap vid diagnos av oklara hudsjukdomar inklusive tumörer och inflammatoriska hudsjukdomar. "Hudbiopsi" är egentligen att betrakta som ett paraplybegrepp och omfattar därför alla typer hudvävnadsprover som skickas för analys. I detta innefattas:
 

  • Stansbiopsi
  • Knivbiopsi
  • Excisionsbiopsi
  • Curettage-material
  • Shavebiopsi

I vardagligt tal brukar däremot hudbiopsi samt stansbiopsi användas synonymt. Av de olika biopsi-typerna ovan är stansbiopsi också den vanligast förekommande inom primärvård och kommer därför beskrivas i detta PM. Vid upparbetade rutiner är stansbiopsi vare sig resurs- eller tidskrävande. Inklusive förberedelser tar ingreppet ett par minuter. Därtill ska naturligtvis tid läggas på att skriva en PAD-remiss av hög kvalitet vilket är av centralt för granskande patolog.
Som huvudregel bör allt som avlägsnas från huden skickas för PAD.


 

INDIKATIONER FÖR STANSBIOPSI
 

På vårdcentral och hudklinik
 

  • Inflammatoriska oklara hudsjukdomar med flera differentialdiagnoser
     
  • Tumörer av oklar genes (OBS! Undantag finns)


På hudklinik
 

  • Som ovan med tillägg av
     
  • Kartläggning (mappning) av en tumörs utbredning som inför kirurgiska ingrepp
     
  • Specifika utredningar såsom exempelvis lupus-band test eller biopsi för direkt immunofluorescens
     
  • Odling vid misstanke om exempelvis kutan tuberkulos, djupa svampinfektioner eller kutan Leishmaniasis



KONTRAINDIKATIONER
 

  • Generellt finns få kontraindikationer till en enkel stansbiopsi.
     
  • Hos barn bör naturligtvis fördelarna vägas mot nackdelarna före aktuellt ingrepp.
     
  • Delar av melanocytära tumörer ska som huvudregel inte stansbiopseras utan dessa eftersträvas istället att bortexcideras i sin helhet. Risken med att stansbiopsera en del av en melanocytär lesion är naturligtvis att man "missar målet" och risk för falskt negativa och icke-representativa svar.



FÖRBEREDELSER
 

  • Handskar (sterila handskar används som regel inte för en vanlig stansbiopsi)
     
  • Stansbiopsi av lämplig storlek (ofta väljs 4 mm diameter på kroppen och 3 mm i ansikte)
     
  • Lokalanestetika (på Sahlgrenska används främst Xylocain adrenalin Injektionsvätska, lösning 10 mg/ml + 5 mikrogram/ml)
     
  • Spruta med kanyl
     
  • Sax som gärna är kurverad då det underlättar för avklippning av stansbiopsi
     
  • Burk med formalin
     
  • Bomullspinne
     
  • Eventuellt suturset. Vid stansbiopsier ≥ 6 mm bör sutur sättas
     
  • Liten kompress och plåster



UTFÖRANDE
 

Tänk på känsliga anatomiska underliggande lokaler före stansområdet väljs ut. Om möjligt undvik underben då sår efter stansbiopsier vid denna lokal kan bli svårläkta. Undvik även provtagning över benprominenser. Djupet på stansbiopsin måste justeras beroende på underliggande strukturer. Exempelvis bör djupare stansbiopsier undvikas på huden över parotiskörtlarna för att undvika fistelbildning.
 

Instruktionsfilm: Hudbiopsi


Bedövning
 

  • Bedöva ytligt i aktuellt område, en enkel deponering om cirka 2–3 ml lokalanestetika räcker och man behöver inte göra en "solfjäderinfiltration" vid en enkel stansbiopsi.
     
  • Eftersom bedövningen administreras så pass ytligt behöver man som regel inte aspirera före bedövningsmedlet deponeras.
     
  • Spara spruta och kanyl till nedanstående steg.


Biopsi-teknik
 

  • Stansen hålls typiskt i ett bekvämt pincettgrepp.
     
  • Stöd gärna ditt lillfinger mot patients hud för att få ökad kontroll och stabilitet.
     
  • Vrid ner stansen med cirkulära rörelser och lyft därefter upp när önskat djup nåtts.
     
  • Tänk på att försöka få en så bra stanskvalité som möjligt och inte traumatisera stansen då detta påverkar patologens möjlighet för god patologisk-anatomisk diagnos.
     
  • Lyft varsamt upp den utstansade huden med bedövningsnålen.
     
  • Klipp av med kurverad sax i botten.
     
  • Lägg preparatet direkt i formalin eller annat lämpligt medium för aktuell problemställning.


Efterförlopp
 

  • Blodstilla med järnklorid (kroppen) eller aluminiumklorid (ansiktet).
     
  • Om hudstansen har en diameter ≥ 6 mm sätts vanligen sutur. Ett tips om sutur ska sättas är att dra huden vinkelrätt mot hudens sprickriktning under tiden stansen tas. Detta gör stansbiopsihålet mer ovalt och underlättar för efterkommande suturering.
     
  • En liten bomullskompress läggs på hudområdet och därefter sätts ett plåster på.
     
  • En stansbiopsi läker i typfallet på ett par veckor och efterlämnar ett ärr.



SPECIELLA ÖVERVÄGANDEN
 

Om stansbiopsier tas på underben är det viktigt att informera om lämplig kompression i efterförloppet för att underlätta för sårläkning. Om möjligt tas hellre biopsin ovan knänivå. Vid tumörer som ändå sannolikt ska bortopereras i sin helhet bör naturligtvis stansbiopsi undvikas.

Vid misstanke om kutan vaskulit bör lesioner som är 24-48 h gamla biopseras för att de typiska histopatologiska fynden ska vara mest synliga mikroskopiskt. Vid stansbiopsi för direkt immunofluorescens ska lesionen som provtas vara nytillkommen (< 24 h).

Vid inflammatoriska hudsjukdomar kan det vara värdefullt med två stycken stanbiopsier från lesioner i olika utvecklingsskeden. Detta underlättar också för granskande patolog.


Val av biopsilokal (ett urval)
 

  • Makulära lesioner
    Biopsin tas som huvudregel mitt i lesionen.
     
  • Annulära lesioner (ringformade hudutslag)
    Biopsin tas i periferin med ’kantvallen’ mitt i hudbiopsin.
     
  • Blåsdermatoser
    Vid blåsdermatoser tas helst biopsi av en hel liten blåsa. I andra hand tas en biopsi från kanten av en stor blåsa. Vid misstanke om blåsdermatoser bör också en biopsi för direkt immunofluorescens tas. Denna ska tas perilesionellt (inom 1 cm från en blåsa).
     
  • Atrofiska lesioner
    Biopsin tas från mitten av området.
     
  • Vaskulitsår
    Vid misstanke om vaskulitsår ska kanten av ett sår provtas och inkludera intakt epidermis.
     
  • Sår med misstanke om cancer
    Vid misstanke om cancer som orsak till sår bör provet innefatta sårkant. Det är också värdefullt att provta misstänkt tumör inne i såret (undvik däremot nekrotisk vävnad).
     
  • Pannikulit (inflammation i fettväv)
    Här krävs en djup biopsi som inkluderar subcutis. Det bästa alternativtet är i detta fall ofta knivbiopsi.


PAD-REMISS
 

PAD-remissen utgör kommunikationen med patologavdelning och är naturligtvis ett viktigt underlag för granskande patolog. Remissen bör innehålla:
 

  • Information om vilken typ av biopsi som föreligger, exempelvis stansbiopsi, excision, curettagematerial, knivbiopsi
  • Storleksinformation på aktuell/aktuella tumörer
  • Information om naturalförlopp, exempelvis tillväxande lesion
  • Andra relevanta symtom och kliniska uppgifter
  • Förslag på differentialdiagnoser
  • Gärna en hänvisning till kliniska bilder
  • Aktuell anatomisk lokal ska markeras noggrant
  • Om flera biopsier tas numreras de med romerska siffror: I, II, III, etc



ÖVRIGT
 

Det är en mycket god vana att fotodokumentera samtliga hudslag/lesioner som biopseras. I bästa fall medger journalsystemet som används, granskande patologer att ta del av bilder. På Sahlgrenska är detta en utarbetad rutin och är till stor nytta särskilt vid klinisk-patologisk korrelation av fynden. Möjligheten att i primärvården ta och lägga in bilder i patientens journal, som sedermera kan nås av hudläkare och patolog på lokalt sjukhus underlättar alltså väsentligt. Som en tidssparande åtgärd är det värdefullt att ange om foton finns tillgängliga på aktuell PAD-remiss.


 

INSTRUKTIONSFILM
 

Instruktionsfilm: Hudbiopsi


Referenser

Levitt J, Bernardo S, Whang T. Videos in clinical medicine. How to perform a punch biopsy of the skin. N Engl J Med. 2013 Sep 12;369(11):e13. PMID: 24024863. Länk

Elston DM, Stratman EJ, Miller SJ. Skin biopsy: Biopsy issues in specific diseases. J Am Acad Dermatol. 2016 Jan;74(1):1-16; quiz 17-8. Länk

Carlson JA. The histological assessment of cutaneous vasculitis. Histopathology. 2010 Jan;56(1):3-23. Länk

Copyright © Internetmedicin 2020
ID: 9515

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Hudbiopsi

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Sjuksköterska, geriatrik
Länssjukhuset i Kalmar


Sjuksköterska - Dialysmottagningen i Kalmar och Oskarshamn
Länssjukhuset i Kalmar


Sjuksköterska
Njuravdelning Eskilstuna


Undersköterska, geriatrik
Länssjukhuset i Kalmar


Sjuksköterska till medicinmottagningen
Vårdplats- och mottagningsenheten, Kullbergska sjukhuset, Katrineholm


Specialistläkare/överläkare till palliativ enhet
Södra Älvsborgs sjukhus


Läkare till specialiserad sjukvård i hemmet
Medicinkliniken, Kullbergska sjukhuset, Katrineholm


Intensivvårdssjuksköterska Nyköping Intensivvårdsavdelningen
Nyköpings lasarett


Psykolog till psykiatrisk öppenvårdsmottagning
Psykiatrisk mottagning, Nyköping


Distriktsläkare eller ST-läkare till primärvården
Vårdcentralen Mariefred


Sjuksköterska till psykiatrisk slutenvård
Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett


Sjuksköterska/barnmorska till gynekologiska mottagningen
Kvinnokliniken, Nyköpings lasarett


Specialistläkare/överläkare - Affektiva teamet Psykiatrimottagning Mölndal
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


ST-läkare akutsjukvård Akutmottagningen
Mälarsjukhuset Eskilstuna


Verkställande direktör (VD)
Folktandvården Sörmland


Specialist i allmänmedicin alt. senior handledare i allmänmedicin
Region Kalmar


Avdelningschef – Cytologi/Admin/ Obduktion/Bårhus - Klinisk patologi Diagnostiskt centrum
Region Kalmar


Sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor
Region Sörmland, Nyköping, Eskilstuna och Katrineholm


Sjuksköterska - Medicinmottagning
Länssjukhuset i Kalmar


Avdelningschef – Histologen – Klinisk patologi Diagnostiskt centrum
Region Kalmar


Barnmorska till kvinnoavdelningen och förlossningen
Kvinnokliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Specialistläkare till ASIH och palliativ vård
Aleris ASIH Syd


Specialist i allmänmedicin till Nybro Hälsocentral
Region Kalmar


Sjuksköterska till akutvårdsavdelningen/ intermediärvårds - avdelningen
Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Sjuksköterska natt till palliativa vårdteamet
Nyköpings lasarett


Specialistsjuksköterska till intensivvårdsavdelningen Anestesikliniken
Mälarsjukhuset Eskilstuna


Sjuksköterska till psykiatriska akutmottagningen
Psykiatriska kliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Psykolog till primärvården
Vårdcentralen Linden, Katrineholm

annons
annons
annons
annons