Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

COVID-19 hos gravida kvinnor, ammande kvinnor och barn och ungdomar
Författare Professor , Barnkliniken/Östersunds sjukhus/Mittuniversitetet
Granskare Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
Uppdaterad 2020-08-03
Specialitet Infektion, Gynekologi/Obstetrik, Pediatrik
Skriv ut
annons


BAKGRUND
 

Denna PM uppdateras för närvarande ungefär en gång per månad.

För allmän information om COVID-19, se COVID-19. En bra översikt är skriven av Wiersinga WJ et al. (2020).

I december 2019 upptäcktes i centrala Kina ett nytt coronavirus som snabbt isolerades och dess nukleinsyrakod sekvenserades. Viruset kallades novel corona virus (2019-nCoV) av WHO och kallas nu SARS-CoV-2 av International Committee on Taxonomy of Viruses. Sjukdomen som det ger upphov till kallas COVID-19. WHO använder nu namnet COVID-19 virus och COVID-19-virus används därför i denna PM.

Coronavirus är RNA-virus, det vill säga att nukleinsyran som innehåller den genetiska koden (generna) är inte DNA utan RNA.

COVID-19 har en lägre dödlighet (case fatality ratio) än Severe Acute Respiratory Syndrome< (SARS) och Middle East Respiratory Syndrome (MERS) som också orsakas av coronavirus. COVID-19 sprider sig emellertid lättare och antalet dödsfall överstiger därför SARS- och MERS-epidemiernas. Viruset finns främst i små droppar som frisätts i luften när man hostar och nyser. Virus-RNA har också påvisats i avföring och blod men det är okänt om COVID-19 smittar de vägarna eftersom virus-RNA kan finnas kvar efter att virus dött. (del Rio 2020)


 

EPIDEMIOLOGI
 

Den 2 mars uppgav ”Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson att värsta möjliga scenario för Sverige är att 1-1,5 promille av befolkningen blir smittade. Beräkningen grundade sig på kinesisk statistik från Wuhan” enligt DN (Ewa Stenberg 2 mars). Senare skrev 4 professorer i matematisk statistik i SvD att ”som det är för corona i Sverige just nu, inte finns någon immunitet eller något vaccin, så kommer cirka 70 procent av oss alla att smittas om absolut inga insatser görs.” (Tom Britton, SvD 11 mars.) 70 % är 700 gånger större än 1 promille.

I Norge har myndigheterna planlagt för att 14 % av befolkningen (733 000 människor) blir sjuka, att 22 000 av dem behöver behandling på sjukhus och att 5 500 behöver intensivvård (FHI 2020).

Samtidigt pågick en influensaepidemi som av Folkhälsomyndigheten betecknades som relativt mild och i avtagande. Smittskyddsmyndigheten CDC i USA beräknar dock att USA denna säsong har haft minst 23 000 dödsfall i influensa, därav 185 barn (< 18 år; CDC FLUVIEW i juli 2020). Samtidigt hade CDC bara registrerat 3 dödsfall bland barn som misstänktes orsakat av COVID-19 (CDC 2020c). COVID-patienter i Kina hade ofta samtidig infektion med influensa (se SYMTOM OCH KLINISKA FYND nedan).

Studier på vuxna med COVID-19 visar att svåra fall utsöndrar virus i näsan i större mängd och längre tid än lindriga fall (Liu, Yan et al. 2020). Barn kan dock utsöndra mycket virus och ändå vara symptomfria (se Äldre barn, nedan).


Översikt över 3231 graviditeter där mamman drabbats av COVID-19

Detta är en sammanfattning av en pågående systematisk översikt (living systematic review. Axelsson (2020).

I 3 av fallen debuterade COVID hos mamman först de första dagarna efter förlossningen.
 

  • Antal graviditeter: 3231
    - Vaginala förlossningar: Cirka 25 % av alla förlossningar
    - Kejsarsnitt: Cirka 75 av alla förlossningar
    - Missfall: 31
    - Legala aborter: 9
     
  • Döda eller allvarligt skadade mödrar: Virusinfektioner i luftvägarna som influensa eller coronavirusinfektionerna SARS och MERS leder ofta till svårare sjukdomsbild hos gravida än icke gravida kvinnor. Data tyder hittills på att det mer sällan gäller COVID-19.

    21 mödrar har rapporterats döda efter COVID-19 under graviditet. De var från Iran (8), Storbritannien (6), Turkiet (2), USA (2), Brasilien (1), Frankrike (1) och Sverige (1). I det svenska fallet dog mor och barn på sjukhus; detaljer är veterligt inte publicerade (Tegnell 2020). I flertalet fall i Iran dog också både mor och barn. De flesta av mödrarna dog av acute respiratory distress syndrome (ARDS).

    Med tanke på att jag gått igenom publikationer om 3231 graviditeter med COVID-19 och att komplikationer sannolikt ökar chansen för att graviditeten publiceras så medför COVID-19 troligen bara en blygsamt ökad risk för komplikationer vid graviditet. Risken med COVID-19 tycks vara ungefär lika stor för gravida som för icke gravida kvinnor.
     
  • Fosterdöd: 31 fall av fosterdöd efter COVID-19 under graviditet har rapporterats. I ett fall kunde SARS-CoV-2 påvisas i placenta (Baud 2020).
     
  • Döda nyfödda barn: : Mammor som haft coronavirus-infektionerna SARS eller MERS under graviditeten har haft ökad risk för att föda barn för tidigt och/eller med låg födelsevikt. COVID-19 under graviditet, däremot, slutar oftast lyckligt.

    9 nyfödda barn har rapporterats döda efter graviditet med COVID-19. De var från Kina (2), Iran (2), Storbritannien (2), Brasilien (1), Frankrike (1) och Sverige (1; samma fall som under rubriken ”Döda mödrar” ovan). I några av fallen var det underburenhet eller neonatal asfyxi som dödade barnet. I inget fall fanns belägg för att barnet var drabbat av COVID-19.

    Sammanfattning: Jag har inte funnit något nyfött barn som avlidit av COVID-19.
     
  • Vertikal smitta: Över 1200 nyfödda var negative i prov för RNA från SARS-CoV-2 med PCR-teknik (polymerase chain reaction). Jag betecknar dem med PCR-. De flesta prover var från näsa eller svalg men ibland från amnionvätska, navelsträngsblod, bröstmjölk, fosterhinnor och/eller placenta.

Tabell 1. Fall där vertikal smitta (mor → foster/barn) av SARS-CoV-2 var trolig.
 

tabell_1_covidbarn.JPG

*För utförlig referens och detaljer, se Axelsson 2020.

Min slutsats: Vertikal smittspridning förekommer troligen men är ovanlig och troligen oftast ofarlig.


Ammande kvinnor

COVID-19-virus har påvisats i bröstmjölk från enstaka infekterade mammor (se Översikt ovan). CDC rekommenderar nyförlösta kvinnor med COVID-19 att efter samråd med hälsopersonal bestämma sig för om de ska amma eller inte. Samma rekommenderas också i Sverige (SFOG 2020). De ska iaktta god hygien: nys och hosta i armvecket, tvätta händerna ofta och länge och använd ansiktsmask. (CDC 2020a)


Barn och ungdomar

Tidigare epidemier med coronavirus, SARS och MERS, drabbade relativt sällan barn. Det samma tycks gälla COVID-19. Endast 2% av 44 672 bekräftade fall i Kina var 0-19 år gamla och bara en enda av dem dog (en 14-årig pojke (Dong Y 2020)).

23 nyfödda barn (0-28 dagar gamla) med COVID-19 har beskrivits i studier från flera länder. De var 0-18 dagar gamla vid diagnos. Infektionssymtomen var milda (ett av barnen var pretermt och sjukare än de andra; se ”Vertikal smitta” ovan). Det gick bra för alla barn och mammor. För detaljer, se Axelsson (2020).

Enligt pressen har ett prematurt spädbarn som var hemgånget återvänt till Akademisk barnsjukhuset i Uppsala med andningssvårigheter och positivt COVID-prov och lagts i respirator. Barnet överlevde och skrevs ut från sjukhuset.


Äldre barn: En systematisk översikt sammanfattade 18 studier av 1065 barn och ungdomar 0-19 år med COVID-19 (Castagnoli 2020). Alla studier var från Kina utom beskrivning av en patient i Singapore. Endast ett barn, 19 månader gammalt, var kritiskt sjukt men överlevde.

De sex yngsta kända Corona-dödsfallen i Europa är 5, 11, 12, 13, 14 och 16 år gamla; 3 flickor och 2 pojkar och för ett barn angavs inte könet. Minst 3 av dem hade ingen kronisk sjukdom men det antyds att den 11-åriga flickan hade det. (The Sun 2020-04-04 och 2020-04-10, DN 2020-04-01).

Den hittills största (n=1591) sammanställningen av IVA-patienter med COVID-19 är från Lombardiet, Italien, med patienter följda till 2020-03-25 (Grasselli 2020). Flertalet patienter låg fortfarande på IVA (58%) eller hade dött (26%); endast 16% var utskrivna. Endast 4 patienter var 0-20 år gamla. Tre av dessa hade annan sjukdom eller skada (comorbidity); för den 4:e fanns inga data. Två låg eller hade legat i respirator. Ingen hade (ännu) dött.

Hos vuxna med COVID-19 är CT lungor ibland bättre diagnostiskt än PCR (RNA-analys) men bland barnen hade bara hälften lungförändringar. (Xu 2020)


Smittar barn vuxna eller andra barn?

Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC skrev: “Children appear as likely to be infected as adults, but they have a much lower risk than adults of developing symptoms or severe disease. There is still some uncertainty about the extent to which asymptomatic or mildly symptomatic children transmit disease.” (läst 2020-05-16)

I influensaepidemier är det framför allt småbarn och gamla människor som smittas. De små barnen står för infektionens spridning; de gamla står för mortaliteten. Så är det inte med COVID-19. Barn blir ibland infekterade men sällan påtagligt sjuka och de tycks sällan smitta vuxna eller andra barn.

Barn kan vara friska bärare av COVID-19-virus. När man smittspårade i familjer med ett indexfall (trolig smittkälla) var 13 % (26 av 199) av COVID-positiva personer yngre än 15 år (Liu J 2020). En annan smittspårning av 1 286 kontakter till 391 fall visade att barn sällan blev sjuka men smittades i samma utsträckning som vuxna (Bi 2020).

En studie på 10 barn med COVID-19 visade, å andra sidan, att bara 1,3 % av barn som varit i kontakt med COVID-patienter blivit smittade mot 3,5 % av de vuxna (P=0,002). Utsöndringen av virus höll på längre i rektum än i svalget och virusmassan var större i rektum men det är inte känt om viruset hade kvar förmågan att förökas eller om det var dött.

Av 410 kända smittkällor för COVID-19 i Norge var 406 vuxna och 4 barn, alla i åldern 12-15 år (Fretheim 2020).

Ett symtomfritt men COVID-19-positivt spädbarn, 6 månader gammalt, med anmärkningsvärt hög nivå av COVID-virus i sekret spred virus i rummet, till bord och andra föremål och var uppenbarligen smittsamt. Det var dock osäkert om viruspartiklarna var viabla (Yung 2020).

I en sammanställning av 31 kluster av hushåll med spridning av COVID-19 i olika asiatiska länder utgick smittan bara i 3 fall (10 %) från ett barn: en 3 månader gammal flicka och en 9 år gammal pojke i Kina och en pojke < 10 år i Japan. När man gjorde motsvarande sammanställning av kluster av influensan H5N1 hade smittan i 54% av fallen (30/56) kommit från ett barn, (Zhu Y 2020).

En studie av 10 COVID-19-infekterade barn i Kina visade att en 3 månader gammal flicka med stor sannolikhet smittade sina föräldrar som blev sjuka 7 dagar efter dottern (Cai 2020).

Ett 9-årigt barn i Frankrike med konfirmerad COVID-19 träffade 102 andra barn när hen var symptomatisk men inget av barnen fick COVID-19 (Danis 2020).

I Australien hade 9 elever och 9 vuxna gått till skolan med bekräftad COVID-19 och haft tillfälle att smitta 735 elever och 128 personal som räknades som nära kontakter. Två elever fick COVID-19 men ingen lärare eller annan personal blev sjuk. (NCIRS 2020) I de få fall då ett barn konstaterats smittat en vuxen har det oftast varit i hemmet (RIVM 2020).

Vid en ganska omfattande litteratursökning (2020-05-18) fann jag bara två ytterligare fall då ett barn kanske smittat en vuxen, båda från Kina: en 3 månader gammal flicka smittade troligen sina föräldrar (Yang 2020) och en 10-årig pojke smittade möjligen sin farmor men det fanns flera alternativa smittvägar (Chan 2020).


Slutsats: Min tolkning av dessa fakta är att smitta från barn till vuxna utanför familjen är mycket ovanlig.


Ska munskydd och andra smitthinder användas i förskolan?

En noggrann, systematisk översikt av fysisk distansering, ansiktsskydd och ögonskydd visar att alla tre metoderna skyddar vuxna användare markant mot Corona-virus (Chu 2020). FOHM:s negativa inställning till ansiktsskydd på vuxna är inte evidensbaserad. Men vad gäller i förskolan?

Folkhälsomyndigheten (FOHM) nämner inte munskydd, visir eller handskar i sina anvisningar för förskola och skola. Det tolkar jag som att FOHM:s svar på rubricerad fråga är nej. (FOHM 2020a)

Smittskyddsmyndigheten CDC i USA tolkar kunskapsläget annorlunda: barn 2 år och äldre bör (should) täcka mun och näsa när de är ute bland folk och inte kan hålla avstånd, till exempel på buss eller tunnelbana (CDC 2020b). De anger inte på vad de grundar sin regel.

Myndigheterna i England håller inte med CDC: ”Skolor och andra institutioner för undervisning eller förskolor ska därför inte kräva att personal, barn eller studeranden bär ansiktsmasker.” Ansiktsmasker eller munskydd ”ska inte under några omständigheter bäras av dem som kanske inte kan hantera dem som avsett (till exempel unga barn eller de med särskilda behov eller funktionshinder) eftersom smittspridningen då oavsiktligt kan öka.” (Department for Education, UK, 2020) Engelsmännens varning för att ansiktsmasker kan öka smittan om de används fel har FOHM påpekat gång på gång.

Sammanfattning: Använd inte ansiktsmasker och dylikt på förskolan eller i skolan, varken på barn eller personal, utan tvätta händerna och håll avstånden.

Barn blir smittade i lägre utsträckning än vuxna. Barn har ofta asymtomatiska infektioner. Smittspårning har visat enstaka fall av smitta från barn till vuxna inom familjen men inga fall av smitta från barn till lärare eller annan skolpersonal. För barn tycks COVID-19 vara lindrigare och mindre dödlig än influensa. Smitta mellan vuxna – föräldrar och personal – är en större risk än smitta från barn till vuxna. Förebyggande arbete mot COVID-19 på förskolor bör inriktas på vuxna, inte på barn.


 

SYMTOM och KLINISKA FYND
 

Barn och ungdomar

Om barn med COVID-19 har haft sjukdomstecken så har det oftast varit övre luftvägsinfektion (”förkylning”) eller feber. 171 barn som undersökts på ett barnsjukhus i Kina och där provtagning visade COVID-19 i Kina hade följande tecken och symptom (Lu X 2020):
 

  • Torrhosta 49 %
  • Rodnat svalg 46 %
  • Feber ≥ 37,5° C 42 %
  • Diarré 9 %
  • Trötthet 8 %
  • Snuva 8 %
  • Kräkningar 6 %

En annan studie av 20 barn i Kina visade att co-infektion var vanlig (40 %). För en översikt över tecken och symtom hos barn med COVID-19, se Ludvigsson (2020).


 




BEHANDLING
 

Graviditet som kompliceras av COVID-19 hos mor rekommenderas få fortsätta med täta kontroller. De brittiska gynekologernas riktlinjer säger att COVID-19 inte ska påverka valet av förlossningssätt (vaginalt eller sectio; RCOG 2020). De svenska föreningarna för neonatologi och obstetrik rekommender bland annat följande om mor har COVID-19:
 

  • Förlossningsmetod (vaginal eller sectio) ska inte påverkas av COVID-19 hos mor
     
  • Lustgas bannlystes först (risk för bildning av aerosol) men är nu tillåten
     
  • Diskutera med föräldrarna om de önskar samvård mor-barn eller separation
     
  • Noggrann hygien om man ammar eller pumpar ut bröstmjölk
     
  • Provtagning av COVID-19-virus hos barnet tidigast vid 4 timmars ålder

För detaljer, se den föredömligt uppställda rekommendationen (SFOG 2020).


Nyfödda barn

De brittiska gynekologernas organisation RCOG rekommenderar samvård mamma-barn (med noggrann hygien) (RCOG 2020). Svenska obstetriker och neonatologer håller med de brittiska kollegerna (se föregående stycke).

RCOG rekommenderar också amning, “infection with COVID-19 is not a contraindication to breastfeeding”. SFOG (2020) rekommenderar att mor ammar eller pumpar ut bröstmjölken som då får matas i barnet av en person som inte har COVID-19.

De brittiska barnläkarnas organisation RCPCH rekommenderar att barn som vårdas på neonatalavdelning inte ska få besök av andra än COVID-19-negativa föräldrar (RCPCH 2020). De påpekar att CPAP och högflödesgrima (HHFNCO) orsakar aerosoler och kan sprida smitta från infekterat barn till personal och föräldrar. Personal ska bära FFP3-mask, visir, handskar och skyddsrock. SFOG påpekar att risk för aerosolbildning finns vid intubation/extubation, högflödesgrimma (bör undvikas), CPAP och respiratorvård.

Remdesivir är ett antiviralt medel som hämmar COVID-19-virus in vitro och därför nu genomgår kliniska prövningar mot detta virus. Det finns inte i FASS (juli 2020) men Läkemedelsverket har beviljat beredskapslicens så att det kan skrivas ut på recept. En första randomiserad studie i Kina (158 patienter fick remdesivir, 79 fick placebo; ålder ≥18 år) visade ingen signifikant gynnsam effekt av remdesivir men en trend till gynnsamma effekter (Wang Y 2020). En större (n=1063) studie i USA och Europa har preliminärt visat en signifikant (p< 0,001) snabbare tillfrisknande med remdesivir (11 dagar) än med placebo (15 dagar) och en icke signifikant sänkning av mortaliteten (NIAID 2020). Av clinicaltrials.gov framgår att forskningspersonerna skulle vara 18-99 år gamla. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har den 1 maj preliminärt godkänt remdesivir som medel mot COVID-19. Europas läkemedelsmyndighet EMA godkände i juni 2020 Veklury (remdesivir) för patienter (minst 12 år, minst 40 kg) med covid-19 med lunginflammation som kräver extra syrgastillskott (LV 2020c).

”Ingen effekt visades hos patienter med mild till måttlig sjukdom, där tiden till återhämtning var fem dagar för både grupperna. Ingen skillnad visades heller i tid till återhämtning i undergruppen patienter som började få remdesivir när de redan låg i respirator eller de som fick ECMO-vård. Remdesivir ges via dropp och endast till sjukhusinlagda patienter som kan övervakas noggrant.” (LV 2020c)

Klorokinfosfat (Klorokinfosfat RPH Pharma), ett gammal beprövat malariamedel som finns på svenska marknaden, har vid kliniska prövningar i Kina visat ge snabbare förbättring och färre exacerbationer vid COVID-19 (Gao 2020) men studien är inte publicerad. En kontrollerad, öppen, inte randomiserad, liten (n=36) studie från Frankrike visade att patienter som fick hydroxiklorokinfosfat och i vissa fall även azithromycin blev fria från COVID-19-virus snabbare än kontrollerna (Gautreta 2020). Om de mådde bättre framgår inte. I USA och Frankrike medicineras COVID-patienter med klorokin eller hydroxiklorokin utanför studier vilket svenska Läkemedelsverket och Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA skarpt avråder från (LV (2020)a, Jaffe 2020).

En randomiserad studie från Brasilien jämförde låg och hög dos klorokinfosfat på vuxna patienter med svår COVID-19. Patienterna med hög dos fick markant högre dödlighet (Borba 2020). En retrospektiv kohortstudie från USA fann ingen gynnsam effekt av hydroxiklorokin – med reservation för svårigheterna att tolka observationsstudier (Magagnoli 2020). En multinationell registerstudie fann att COVID-19-patienter som behandlats med klorokin eller hydroxiklorokin med eller utan makrolid hade väsentligt högre mortalitet än de som inte fått dessa mediciner. (Mehra 2020) Studien har emellertid dragits tillbaka på grund av misstänkt fusk.

Sammanfattning: Det är fortfarande oklart om klorokinfosfat eller hydroxiklorokinfosfat ger högre eller lägre överlevnad vid COVID-19. Studierna är gjorda på vuxna.

Konvalescent-plasma: Vid behandling av personer som varit svårt sjuka i SARS, Ebola och svininfluensa har man gett dem plasma från personer som nyligen tillfrisknat från infektionen. Sådan konvalescentplasma är laddad med immunglobuliner mot infektionen. Fem svårt sjuka COVID-19-patienter på en IVA i Kina fick infusion av konvalescentplasma och överlevde men en randomiserad studie krävs för att man kan rekommendera metoden (Shen 2020).

Ibuprofen: Bland andra franska hälsovårdsministern har varnat för ibuprofen vid COVID-19. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EME och svenska Läkemedelsverket bedömer varningen som obefogad (LV 2020). Det finns emellertid viss misstanke att ibuprofen (evidensgrad C) och paracetamol ökar risken för komplikationer vid pneumoni (Skehin 2020). En ledare i BMJ visar att flera observationsstudier och två stora RCT tyder på att luftvägsinfektioner läker långsammare och med fler komplikationer med NSAID (t.ex. ibuprofen) än med paracetamol eller ingen medicin. Det finns också en rimlig förklaring (hämning av cyclo-oxygenaser). Längre tids behandling med NSAID är dessutom skadligt för hjärta, blodkärl och njurar. Den försiktiga slutsatsen i BMJ-ledaren blev att NSAID-kurer troligen inte bör vara första valet när man vill behandla symptomen vid COVID-19 och vill man ta NSAID bör man ta dem endast vid behov, inte regelbundet (Little 2020). Ska man ge ibuprofen eller paracetamol ska det vara mot smärta, inte mot feber (Axelsson 2010).


 

KOMPLIKATIONER
 

Pediatric multisystem Inflammatory Syndrome in Children (PMIS) förekommer under eller efter COVID-19. Det är en ovanlig komplikation till COVID-19 som rapporterats sedan april 2020, även från Sverige, och som liknar Kawasakis syndrom eller toxic shock syndrome. I New York har man noterat över 100 fall.

Definition av PMIS (CDC 2020d):
 

  • En individ < 21 år med feber (≥38,0oC i ≥24h), labb-tecken på inflammation (CPR, SR et cetera); och
  • Ingen alternativ trolig diagnos; och
  • Positiv test för COVID-19 (PCR eller påvisande av antikroppar) eller exponering för COVID-19.

En bra översikt av PMIS finns gratis tillgänglig i Läkartidningen (Horne 2020)


 

PROFYLAX
 

Gravid vårdpersonal bör enligt brittiska gynekologer (RCOG 2020-03-26) efter 28 graviditetsveckor undvika direkt patientkontakt och helst stanna hemma. Man bör särskilt undvika operationsavdelningar och intensivvårdsavdelningar som genererar aerosoler som kan innehålla virus. I Sverige förslår Folkhälsomyndigheten 2020-04-30: ”Ge gravida med samtidigt föreliggande andra riskfaktorer som högt BMI, förhöjt blodtryck och graviditetsdiabetes utökade möjligheter att vara hemma efter graviditetsvecka 22 (förslag från SFOG) för att i möjligaste mån undvika smitta. Gravida bör om möjligt undvika att exponeras för smittade personer.” (Tegnell 2020)

ECDC (den europeiska smittskyddsmyndigheten med säte i Stockholm) konstaterade den 2/3 att man kan överväga proaktiv stängning av skolor för att hindra spridning av virus, särskilt om influensa och COVID-19 uppträder samtidigt. Beslut om skolan ska stängas eller inte bör fattas i varje enskilt fall. Senare har man backat eftersom det visat sig att barn visserligen blir smittade men sällan smittar andra. ECDC varnar för att skolstängning leder till att sjukvårdspersonal stannar hemma för att sköta om sina friska barn istället för sjuka patienter eller att far- och morföräldrar tar hand om barnbarn med risk för att de gamla riskerar allvarlig COVID-19. (ECDC 2020a) Om beslutet blir att inte stänga skolan kan man vidta andra åtgärder för smittskydd: mindre elevgrupper, ökat avstånd mellan eleverna, handtvätt och utomhuslektioner. (ECDC, Rapid Risk Assessment 2 March 2020)

Att stänga alla skolor är en extrem åtgärd. Den 15 juni 2020 hävde Folkhälsomyndigheten beslutet om rekommenderad distansundervisning av gymnasieskolan. Därmed så planerar förskolor, grundskolor och gymnasier att hålla öppet hösten 2020.

Det är en fördel om man kan bromsa spridningen av en epidemi. Även om lika många människor till sist blir smittade så räcker vårdplatser, respiratorer och personal bättre om epidemin tänjs ut i tid. ”Every effort to contain the virus and slow the spread saves lives” (WHO 2020-03-07).

Immunglobulin fungerar inte som profylax eftersom COVID-19-virus är ett nytt virus som vi inte har antikroppar (immunglobulin) mot. Se dock Konvalescentplasma ovan.

BCG-vaccin är ett levande vaccin som ger ett partiellt skydd mot tuberkulos men har också ospecifika effekter som gör att BCG-vaccinerade barn i Västafrika får en så stor ökning av överlevnaden att den inte kan förklaras enbart genom minskning av tuberkulos. Studier pågår för att se om BCG är av värde mot COVID-19. En kohort-studie på unga vuxna i Israel tydde inte på någon sådan effekt (Hamiel 2020). I väntan på fler resultat ska man inte pröva att ge BCG mot COVID-19. (Curtis 2020)


 

PROGNOS
 

För gravida med COVID-19, se under ”EPIDEMIOLOGI” ovan.

En mycket lite andel av barn och ungdomar med COVID-19 utvecklar svår sjukdom (WHO 2020). Hos de minsta barnen förefaller influensa vara dödligare än COVID-19 (Tabell 2). Endast 1 av 1 023 dödsfall (Kina) respektive enstaka dödsfall i Italien, Sydkorea och USA var bekräftad COVID-19 som drabbat en person yngre är 20 år. 94 % (Kina) respektive 99% (Italien) av dödsfallen drabbade personer som var 50 år eller äldre. (Tabell 3)

I USA var antalet personer < 18 år som denna säsong (2019-2020) dött i COVID respektive influensa 3 (dock osäker siffra) respektive 185 (CDC FLUVIEW; se EPIDEMIOLOGI ovan). Den 17 juli skrev CDC: “In the United States, as of April 2, 2020, there have been three deaths among children with laboratory-confirmed SARS-CoV-2 infection that have been reported to CDC, but the contribution of SARS-CoV-2 infection to the cause of death in these cases is unclear.” (Länk)

Tabell 2. Jämförelse i dödlighet per miljon sjuka personer.
 

bild_axelsson_tabell1.JPG

Källa: Ruan 2020.


Tabell 3. Case – fatality ratio (%) för bekräftade fall av COVID–19, ordnade efter ålder, i fem länder år 2020. Data insamlades upp till följande datum: Kina 11 februari, Italien 9 april, Japan 12 april, Sydkorea 11 april, Sverige 13 april och USA 16 mars. Sverige (FOHM) visar inte längre mortalitetsdata för barn och ungdomar (< 20 år; juli 2020).
 

tabell_3_covidbarn.JPG

Källor: CCDC; ISS; Ogiwara; KCDC; FHM; CDC-MMWR. *För varje land visas totalt antal dödsfall på första raden och CFR (case fatality ratio, % döda av de sjuka) på andra raden. **Antalet dödsfall i COVID i Kina var 2611 den 27 mars (National Health Commission of the People’s Republic of China). ***CDC uppgav den 6 april att 3 barn (< 18 år) rapporterats döda av COVID-19. Det är 17 juli fortfarande den aktuella siffran (se texten ovan). ****”CFR” för Sverige är beräknat på data från mars och visar inte CFR utan letalitet i Stockholms län (nämnaren visar inte bekräftade fall utan uppskattat antal fall; FOHM 2020b).


 

ICD-10

Kod som kan tas i bruk med kort varsel U07.1
Kod som kan tas i bruk med kort varsel U07.2

 

Referenser

Om du inte hittar vad du söker i litteraturlistan, kolla i Axelsson (2020).

Aghdama MK, Jafarib N, Eftekharic K (2020) Novel coronavirus in a 15-day-old neonate with clinical signs of sepsis, a case report. Infectious Diseases in press. Länk

Axelsson I (2010) Feberkramper kan inte förebyggas. Medicinsk Kommentar, Läkartidningen 2010;107(19):1290-1291. Länk

Axelsson I (2020) Maternal and neonatal outcomes of 3231 pregnancies with COVID-19: A living systematic review. Länk

Bi Q, Wu Y, Mei S et al. (2020) Epidemiology and Transmission of COVID-19 in Shenzhen China: Analysis of 391 cases and 1,286 of their close contacts. medRxiv Länk

Borba MGS, Val FFA, Sampaio VS, et al. (2020) Effect of High vs Low Doses of Chloroquine Diphosphate as Adjunctive Therapy for Patients Hospitalized With Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 (SARS-CoV-2) Infection a Randomized Clinical Trial. JAMA Network Open. 2020;3(4.23):e208857. Länk

Castagnoli R, Votto M, Licari A, et al. (2020) Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 (SARS-CoV-2) Infection in Children and Adolescents a Systematic Review. JAMA Pediatr. Published online April 22, 2020. Länk

Cai J, Xu J, Lin D, et al. (2020) A Case Series of children with 2019 novel coronavirus infection: clinical and epidemiological features. Clin Infect Dis. 2020 Feb 28;ciaa198. Länk

CCDC (2020) Vital Surveillances: The Epidemiological Characteristics of an Outbreak of 2019 Novel Coronavirus Diseases (COVID-19) — China, 2020. Chinese Center for Disease Control and Prevention (CCDC). Länk

CDC (2020a) Information on COVID-19 and Pregnant Women and Children. Centers for Disease Control and Prevention (CDC, USA). Länk

CDC (2020b) Children 2 years and older should wear a cloth face covering. Länk

CDC (2020c) Information for Pediatric Healthcare Providers (updated 15 May) Länk

CDC (2020d) Multisystem Inflammatory Syndrome in Children (MIS-C) Associated with Coronavirus Disease 2019 (COVID-19). Länk

CDC FLUVIEW (2020) March 14, 2020. Centers for Disease Control and Prevention (CDC, USA).

CDC-MMWR (2020) Severe Outcomes Among Patients with Coronavirus Disease 2019 (COVID-19). Morbidity and Mortality Weekly Report (MMWR).

CDC-MMWR (2020) Coronavirus Disease 2019 in Children – United States, February 12-April 2, 2020. MMWR Morb Mortal Wkly Rep 2020;69:422-426.

Chan JFW, Yuan S, Kok KH, et al. (2020) A familial cluster of pneumonia associated with the 2019 novel coronavirus indicating person-to-person transmission: a study of a family cluster. Lancet 2020; 395: 514–23. Länk

Chu DK, Akl EA, Duda S, et al. (2020) Physical distancing, face masks, and eye protection to prevent person-to-person transmission of SARS-CoV-2 and COVID-19: a systematic review and meta-analysis. Lancet. 2020;395(10242):1973-1987. Länk

Curtis N, Sparrow A, Ghebreyesus TA, Netea MG (2020) Considering BCG vaccination to reduce the impact of COVID-19. Lancet. Published Online April 30, 2020. Länk

Danis K, Epaulard O, Bénet T, et al. (2020) Cluster of coronavirus disease 2019 (Covid-19) in the French Alps, 2020. Clin Infect Dis, in press. Länk

Department for Education, UK (2020) Coronavirus (COVID-19): implementing protective measures in education and childcare settings. Updated 12 May 2020.

Dong L, Tian J, He S, et al (2020) Possible Vertical Transmission of SARS-CoV-2 From an Infected Mother to Her Newborn. JAMA Published online March 26, 2020. Länk

Dong Y, Mo X, Hu Y et al. (2020) Epidemiological Characteristics of 2143 Pediatric Patients With 2019 Coronavirus Disease in China. Pediatrics. Länk

ECDC (2020) COVID-19. European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC). Länk

ECDC (2020a) Should schools and day care centres be closed? Länk

FHI (2020) COVID-19-EPIDEMIEN: Risikovurdering og respons i Norge Versjon 3. Utbruddsgruppa ved Folkehelseinstiuttet, 12.03.2020. Länk

FOHM (2020) Folkhälsomyndigheten Länk

FOHM (2020a) Information till skola och förskola om covid-19. Folkhälsomyndigheten. Länk

FOHM (2020b) Skattning av letaliteten för covid-19 i Stockholms län. Länk

Fretheim A. Barns rolle i spredning av SARS-CoV-2 (Covid-19) – en hurtigoversikt. Hurtigoversikt, 2020. Oslo: Folkehelseinstituttet, 2020. Länk

Gao J, Tian Z, X (2020) Breakthrough: Chloroquine Phosphate Has Shown Apparent Efficacy in Treatment of COVID-19 Associated Pneumonia in Clinical Studies. Biosci Trends 2020 Feb 19 [Online ahead of print]. Länk

Gautreta P, Lagiera JC, Parolaa P (2020) Hydroxychloroquine and azithromycin as a treatment of COVID-19: results of an open label non-randomized clinical trial. IJAA, available online 20 March 2020. Länk

Grasselli G, Zangrillo A, Zanella A, et al. (2020) Baseline Characteristics and Outcomes of 1591 Patients Infected With SARS-CoV-2 Admitted to ICUs of the Lombardy Region, Italy. JAMA Published online April 6, 2020. Länk

Hamiel U, Kozer E, Youngster I (2020) SARS-CoV-2 Rates in BCG-Vaccinated and Unvaccinated Young Adults. JAMA Published online May 13, 2020. Länk

Horne AC, Nordenhäll L (2020) Hyperinflammation hos barn kan ha samband med covid-19. Läkartidningen. 2020;117:20094. Länk

Jaffe S (2020) Regulators split on antimalarials for COVID-19. Lancet 2020;395 April 11. Länk

ISS (2020) Epidemia COVID-19: Aggiornamento nazionale 19 marzo 2020. Istituto Superiore di Sanità (ISS), Roma. Länk

Karami P, Naghavi M, Feyzi A, et al. (2020) Mortality of a pregnant patient diagnosed with COVID-19: A case report with clinical, radiological, and histopathological findings. Travel Medicine and Infectious Disease. Available online April 11, 2020. Länk

Karimi-Zarchi M, Neamatzadeh H, Dastgheib SA, et al. (2020) Vertical Transmission of Coronavirus Disease 19 (COVID-19) from Infected Pregnant Mothers to Neonates: A Review. Fetal and Pediatric Pathology, in press. Länk

KCDC (2020) Press release. Korea Centers for Disease Control & Prevention.

Liang H, Acharya G (2020) Novel corona virus disease (COVID-19) in pregnancy: What clinical recommendations to follow? Acta Obstet Gynecol Scand. 2020;00:1–4. Länk

Little P (2020) Non-steroidal anti-inflammatory drugs and covid-19: Extra risk is plausible on current balance of evidence. BMJ 2020;368:m1185. Länk

Liu J, Liao X, Qian S, et al. (2020) Community Transmission of Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2, Shenzhen, China, 2020. Emerg Infect Dis. 2020 Jun 17;26(6) [Epub ahead of print] Länk

Liu Y, Chen H, Tang K, Guo Y (2020) Clinical Manifestations and Outcome of SARS-CoV-2 Infection During Pregnancy. J Infect 2020 Mar 4 [Online ahead of print]. Länk

Liu Y, Yan LM, Wan L, et al. (2020) Viral dynamics in mild and severe cases of COVID-19 Lancet Infect Dis. Published online March 19, 2020. Länk

Lu X, Zhang L, Du H, et al. (2020) SARS-CoV-2 Infection in Children. NEJM.org March 18, 2020. Länk

Ludvigsson JF (2020a) Systematic Review of COVID-19 in Children Show Milder Cases and a Better Prognosis Than Adults. Acta Paediatr 2020 Mar 23 [Online ahead of print]. Länk

Ludvigsson JF (2020b) Children are unlikely to be the main drivers of the COVID-19 pandemic – a systematic review. Acta Paediatric 2020, in press. Länk

LV (2020)a Klorokin och hydroxiklorokin bör endast användas för behandling av patienter med covid-19 inom kliniska studier. Läkemedelsverket 2020-04-02. Länk

LV (2020)b Inga nya rekommendationer från Läkemedelsverket angående febernedsättande läkemedel vid covid-19. Läkemedelsverket 18 mars 2020. Länk

LV (2020c) Remdesivir – den första behandlingen av covid-19 som EMA rekommenderar för godkännande. Läkemedelsverket 25 juni 2020. Länk

Ma X, Zhu J, Du L (2020) Neonatal management during Coronavirus disease (COVID-19) outbreak: Chinese experiences. NeoReviews. 2020, in press. Länk

Magagnoli J, Narendran S, Pereira F, et al. (2020) Outcomes of hydroxychloroquine usage in United States veterans hospitalized with Covid-19. medRxiv preprint. Länk

Mehra MM, Desai SS, Ruschitzka F, Patel AN (2020) Hydroxychloroquine or chloroquine with or without a macrolide for treatment of COVID-19: a multinational registry analysis. Published Online May 22, 2020. Länk

Murphy S (2020) Newborn baby tests positive for coronavirus in London. The Guardian 2020-03-14.

NCIRS (2020) COVID-19 in schools – the experience in NSW. Prepared by the National Centre for Immunisation Research and Surveillance (NCIRS) 26 April 2020. Länk

NIAID (2020) NIH Clinical Trial Shows Remdesivir Accelerates Recovery from Advanced COVID-19. NIH April 29, 2020.
Ogiwara K (2020) Coronavirus Disease (COVID-19) Situation Report I Japan Länk

Ogiwara K (2020) Coronavirus Disease (COVID-19) Situation Report I Japan Länk

Rasmussen SA, Smulian JC, Lednicky JA et al. (2020) Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) and Pregnancy: What obstetricians need to know. AJOG, in press. Länk

RCOG (2020) Coronavirus (COVID-19) Infection in Pregnancy. Information for healthcare professionals Version 8: Published Friday 19 June 2020. Länk

RCPCH (2020) COVID-19 - guidance for paediatric services. 11 July 2020. Länk

del Rio C, Malani PN (2020) COVID-19—New Insights on a Rapidly Changing Epidemic. JAMA Published online February 28,2020. Länk

RIVM (2020) Children and COVID-19. National Institute for Public Health and the Environment. Länk

Ruan S (2020) Likelihood of survival of coronavirus disease 2019. Lancet Infect Dis. Published Online March 30, 2020. Länk

SFOG (2020) Rekommendation om handläggning av barn till kvinnor med verifierad/sannolik Covid-19. Svenska neonatalföreningen och Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi 2020-04-05. Länk

Shen C, Wang Z, Zhao F, et al. (2020) Treatment of 5 Critically Ill Patients With COVID-19 With Convalescent Plasma. JAMA Published online March 27, 2020. Länk

Skehin K, Thompson A, Moriarty P (2020) Is use of ibuprofen safe in children with signs and symptoms of lower respiratory tract infection? Arch Dis Child 2020;105:408–410. Länk

Tegnell A (2020) Underlag om gravida med covid-19. Folkhälsomyndigheten 2020-04-27.

WHO (2020) Report of the WHO-China Joint Mission on Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) 16-24 February 2020. World Health Organization. Länk

Wang Y, Zhang D, Du G, et al. (2020) Remdesivir in adults with severe COVID-19: a randomised, double-blind, placebo-controlled, multicentre trial. Lancet Published Online April 29, 2020. Länk

Wiersinga WJ, Rhodes A, Chen AC, Peacock SJ, Prescott HC, et al. (2020) Pathophysiology, Transmission, Diagnosis, and Treatment of Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) A Review. JAMA Published online July 10, 2020. Länk

Wang X, Zhou Z, Zhang J, et al. (2020) A case of 2019 Novel Coronavirus in a pregnant woman with preterm delivery. Clin Infect Dis. 2020 Feb 28. Länk

Wen R, Sun Y, Xing QS (2020 A Patient With SARS-CoV-2 Infection During Pregnancy in Qingdao, China Microbiol Immunol Infect2020 Mar 10 [Online ahead of print]. Länk

Xia W, Shao J, Guo Y, et al. (2020) Clinical and CT features in pediatric patients with COVID‐19 infection: Different points from adults. Pediatric Pulmonology 05 March 2020. Länk

Xu Y, Li X, Zhu B, et al. (2020) Characteristics of pediatric SARS-CoV-2 infection and potential evidence for persistent fecal viral shedding. Nature Medicine in press. Länk

Yang ZD, Zhou GJ, Jin RM, et al. (2020) Clinical And transmission dynamics characteristics of 406 Children with coronavirus disease 2019 In China: A review. Journal of Infection, in press. Länk

Yu N, Li W, Kang Q, et al. (2020) Clinical features and obstetric and neonatal outcomes of pregnant patients with COVID-19 in Wuhan, China: a retrospective, single-centre, descriptive study. Lancet Infect Dis. Published Online March 24, 2020. Länk

Yung CF, Kam K, Wong MSY, et al. (2020) Environment and Personal Protective Equipment Tests for SARS-CoV-2 in the Isolation Room of an Infant With Infection. Ann Intern Med. 1 April 2020. Länk

Zhang Y, Su X, Chen W, et al. Epidemiological investigation on a cluster epidemic of COVID-19 in a collective workplace in Tianjin. Zhonghua liu xing bing xue za zhi = Zhonghua liuxingbingxue zazhi 2020;41(5):649-53. Länk

Zeng H, Xu C, Fan J et al. (2020) Antibodies in Infants Born to Mothers With COVID-19 Pneumonia. JAMA Published online March 26, 2020. Länk

Zeng L, Xia S, Yuan W, et al. (2020) Neonatal Early-Onset Infection With SARS-CoV-2 in 33 Neonates Born to Mothers With COVID-19 in Wuhan, China. JAMA Pediatrics. Published on line March 26, 2020. Länk

Zhu Y, Bloxham CJ, Hulme KD, et al. (2020) Children are unlikely to have been the primary source of household SARS-CoV-2 infections. medRxiv preprint. Länk

Copyright © Internetmedicin 2020
ID: 9368

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: COVID-19 hos gravida kvinnor, ammande kvinnor och barn och ungdomar

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Sjuksköterska, geriatrik
Länssjukhuset i Kalmar


Specialistläkare/överläkare till palliativ enhet
Södra Älvsborgs sjukhus


ST-läkare akutsjukvård Akutmottagningen
Mälarsjukhuset Eskilstuna


Intensivvårdssjuksköterska Nyköping Intensivvårdsavdelningen
Nyköpings lasarett


Sjuksköterska/barnmorska till gynekologiska mottagningen
Kvinnokliniken, Nyköpings lasarett


Sjuksköterska - Dialysmottagningen i Kalmar och Oskarshamn
Länssjukhuset i Kalmar


Läkare till specialiserad sjukvård i hemmet
Medicinkliniken, Kullbergska sjukhuset, Katrineholm


Två bröstkirurger med onkologiskt intresse
Mälarsjukhuset Eskilstuna


Sjuksköterska till psykiatrisk slutenvård
Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett


Sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor
Region Sörmland, Nyköping, Eskilstuna och Katrineholm


Röntgensjuksköterska
Oskarshamns sjukhus


Undersköterska, geriatrik
Länssjukhuset i Kalmar


Sjuksköterska
Njuravdelning Eskilstuna


Psykolog till primärvården
Vårdcentralen Linden, Katrineholm

annons
annons