Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
Minnesstörningar (Lindriga kognitiva symtom)
Författare Docent, överläkare , Medicinska o Geriatriska akutkliniken/Linköpings Universitetssjukhus
Granskare Professor, överläkare Lena Kilander, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/Uppsala universitet
Uppdaterad 2019-10-01
Specialitet Neurologi, Geriatrik, Psykiatri
Skriv ut





BAKGRUND
 

Innehållet i detta PM överensstämmer med Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2017.

Lindrig kognitiv störning eller lindrig kognitiv funktionsnedsättning (eng mild cognitive impairment, MCI) beskriver en heterogen diagnosgrupp där symtomen kan bero på flera olika bakomliggande sjukdomstillstånd, psykosociala stressorer eller läkemedelsbiverkningar.

Patienter med lindriga kognitiva symtom har blivit vanligare inom öppenvården. Många gånger är det svårt att avgöra huruvida lindriga kognitiva symtom är en del av det normala åldrandet; en godartad kognitiv svikt som inte kommer att progrediera eller början på en
demenssjukdom. Uppföljning av dessa patienter är därför en viktig del i handläggningen. Alzheimers sjukdom, Lewy body demens och frontotemporal demens har alla ett långsamt smygande förlopp och presenterar sig initialt som en ”lindrig kognitiv störning”. En annan vanlig orsak till lindrig kognitiv störning är resttillstånd efter stroke.

Det finns ingen säker populationsbaserad kunskap om incidens eller prevalens av MCI. Flera studier indikerar dock att det är vanligt med upplevelsen av lindriga kognitiva symtom och att ungefär 1/3 av den äldre populationen (> 70 år) är drabbad.

Då personer med lindrig kognitiv störning ofta upplever stress och oro över sitt tillstånd och inte sällan far illa av det i yrkeslivet, är det viktigt med en adekvat och omsorgsfull handläggning. Nära samverkan mellan primärvård (där patienten som regel först presenterar sina symtom) och specialistvård är en förutsättning för detta.

 

Klassifikation

Patienter med lindrig kognitiv störning kan ha minnesproblem eller nedsättningar inom andra kognitiva domäner, var för sig eller i kombination. Om bara minnesstörningar föreligger kan det vara svårt att skilja en lindrig kognitiv störning från "normalt åldrande".

Lindrig kognitiv störning definieras som en nedgång jämfört med tidigare nivå enligt resultat på kognitiva test, med hänsyn tagen till ålder och utbildningsnivå. Begreppet ”lindrig” innebär att kriterierna för demens inte är uppfyllda, d v s att den kognitiva svikten inte påverkar arbetet eller aktiviteter i det dagliga livet.
Då det finns en uppenbar bakomliggande sjukdom som t ex depression, sätts formellt inte diagnosen lindrig kognitiv störning. Lindrig kognitiv störning kan dock vara en bidiagnos till ett känt sjukdomstillstånd, t ex post-traumatisk hjärnskada, där de kognitiva störningarna är framträdande och särskilt behöver beskrivas.

I de fall diagnosen lindrig kognitiv störning står som huvuddiagnos anger den att det för den drabbade föreligger signifikanta kognitiva symtom - en avvikelse mot den tidigare kognitiva funktionsnivån. Man brukar dela in patienterna som tillhörande en av två undergrupper:
 

  • Lindrig kognitiv störning, subjektiv: enbart subjektiva symtom. Denna diagnos används om neuropsykologiskt status/resultaten på kognitiva screeningtest är inom normalområdet (eng subjective cognitive impairment, SCI).
     
  • Lindrig kognitiv störning, objektiv (minnesstörning, benign åldersglömska): Patienten och/eller närstående beskriver symtom och resultaten på kognitiva test är under förväntad premorbid nivå; formellt anges ofta < -1,5 SD (eng mild cognitive impairment, MCI).


SYMTOM OCH KLINISKA FYND
 

Eftersom genesen är så varierande (begynnande neurodegenerativ sjukdom, vaskulär skada, traumatisk skada, depression och utmattningssyndrom, alkoholöverkonsumtion e t c) finns det ingen homogen bild av symtomutvecklingen, men följande symtom är vanliga:
 

  • Svårigheter att minnas det man tidigare kommit ihåg
  • Nedsatt koncentrationsförmåga
  • Nedsatt uppmärksamhet

Symtomen är mer uttalade vid hög arbetsbelastning och annan stress. Samtidig förlångsamning av de mentala funktionerna och sömnstörningar är vanliga. Vid begynnande Alzheimers sjukdom finns ibland lättare verbala och spatiala svårigheter. I tidiga stadier av Lewy body demens finns ofta störd REM-sömn, synhallucinos eller perceptionsstörning, och lätta extrapyramidala symtom.


 

UTREDNING
 

Utredningsnivå

Primärvården bör göra en första bedömning av sjukhistoria, somatiskt och psykiskt status, en basal laboratorieutredning samt genomgång av läkemedel som kan tänkas påverka kognition. Majoriteten av patienterna som har depression, missbruk, läkemedelsbiverkan och enkla fall av belastnings- och stressreaktioner som bakomliggande orsak kan med fördel behandlas och följas upp i primärvården.

Patienter som inte tillfrisknar bör remitteras till specialist. Specialistkompetens avseende lindriga kognitiva störningar kan finnas inom psykiatri, geriatrik, internmedicin, neurologi och yrkesmedicin beroende på bakomliggande sjukdom och lokala förhållanden.


Anamnes

Anamnesen är en mycket viktig del i bedömningsunderlaget. Efter samtycke från berörd person bör också uppgifter från närstående (familj, arbetskamrater) inhämtas; i vissa fall behövs samtal i enrum med dessa.

Anamnesen bör fokuseras kring följande:
 

  • Tidigare sjukdomar av betydelse för kognitiva funktioner:
    - cerebrovaskulär och kardiovaskulär sjukdom
     
  • CNS-trauma
    - depressioner, ångestsjukdomar och annan psykiatrisk sjukdom
     
  • Ärftlighet för demenssjukdom
     
  • Eventuella läkemedel som kan ge kognitiva biverkningar
     
  • Kognitiva symtom, när började de och hur har de utvecklats? Ge konkreta exempel!
    - minne
    - tankeförmåga
    - problemlösningsförmåga
    - orienteringsförmåga
    - handlings- och initiativförmåga
    - planering
    - omdöme
    - förmåga att hitta ord och förstå
     
  • Andra symtom och deras utveckling:
    - depressivitet
    - ångest/oro
    - sömnstörning inklusive REM-sömnstörning
    - påverkan på motorik och balans
     
  • De funktionella och praktiska konsekvenserna av de beskrivna symtomen (måste ofta tidigt bedömas och åtgärdas):
    - påverkas förmågan att klara aktiviteter i det dagliga livet (IADL)
    - hur fungerar individen på sin arbetsplats?
    - hur fungerar individen i familjen?

Status

  • Somatiskt status med fokus på hjärta, blodtryck och neurologi
     
  • Psykiskt status:
    - depressivitet, ångest
     
  • Primårvård: Bedömning av minne, orientering och språk under samtalet samt kognitiva screeningtest, t ex MMT/MMSE-SR, klocktest och MoCA
     
  • Specialistvård: arbetsterapeut eller neuropsykolog för utförligare kognitiv testning (minne och inlärning, språkliga funktioner, spatiala funktioner, exekutiva funktioner e t c)

Provtagning

Blod
 

  • Ca + albumin/joniserat Ca (uteslut hyperkalcemi)
  • B12 och folsyra eller homocystein (uteslut B12- folsyrabrist)
  • TSH, T4 (uteslut hypo- eller hypertyreos)
  • Vid klinisk misstanke kompletterande prover med avseende på:
    - neuroborrelios
    - syfilis
    - HIV


Röntgen m m
 

  • EKG
  • CT eller MR hjärna: indikation utesluta/påvisa tumor, vaskulära skador, atrofi, normaltryckshydrocefalus e t c

På specialistnivå och vid specificerad indikation:
 

  • Lumbalpunktion med analys av alzheimer-biomarkörerna beta-amyloid, tau och fosfo-tau vid klinisk misstanke Alzheimers sjukdom. Observera att sänkt beta-amyloid även kan ses hos helt friska äldre. Vidare vid riktad misstanke om neuroborrelios, annan infektion, MS.
     
  • PET glukosmetabolism eller SPECT: Vid misstanke om begynnande Alzheimers sjukdom, Lewy body demens eller frontotemporal demens. Kan påvisa nedsatt regionalt glukosupptag/blodflöde vid neurodegenerativ sjukdom innan CT/MR är patologisk.
     
  • EEG i utvalda fall: Vid klinisk misstanke om epilepsi. Utbredd förekomst av lågfrekvent aktivitet talar för organisk hjärnskada.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

I praktiken är depression och utmattning/utbrändhet de vanligaste bakomliggande tillstånden för personer i arbetsför ålder. För dessa tillstånd är förstås farmakologisk behandling tillsammans med social (arbetsplats-) intervention viktiga åtgärder. Uppföljning av sjukdomsutvecklingen avgör vidare handläggning.

För äldre patienter är begynnande neurodegenerativ demenssjukdom och tillstånd efter stroke vanliga orsaker.

Tröskeln för att söka sjukvården för utredning vid kognitiv svikt är emellertid högst individuell, och många personer med subjektiv kognitiv svikt visar sig efter utredningen vara friska. Personer med förstagradshereditet för Alzheimer har en ökad risk för sjukdomen och söker ofta med stor oro. Här är en noggrann bedömning av stor vikt, och årlig uppföljning bör erbjudas vid behov.


 

BEHANDLING
 

Eftersom denna diagnosgrupp är så heterogen, berörs behandling här endast översiktligt. I utredningsskedet är behandling av differentialdiagnostiska tillstånd (ex depression) en viktig åtgärd. Depressiva symtom är också mycket vanliga vid begynnande demenssjukdom och ska behandlas på sedvanligt sätt.

För patienter med endast lindriga kognitiva symtom finns idag inget registrerat läkemedel. Det finns för närvarande inga data som motiverar behandling med acetylkolinesterashämmare vid lindrig kognitiv störning/misstänkt Alzheimers sjukdom i mycket tidigt skede.

Information om sjukdomstillståndet samt en tydlig struktur för arbetet att minska konsekvenserna av symtomen är viktigt. Ofta innefattar detta multi-professionella åtgärder där både arbetsterapeut och kurator i samverkan med den drabbade, dennes familj och arbetskamrater deltar.

Vid misstanke om begynnande demenssjukdom/symtomgivande cerebrovaskulär sjukdom ska behandlande läkare alltid ta ställning till om patienten uppfyller kriterierna för körkortsinnehav, och vid behov remittera till specialist. Se avsnitt Bilkörning i behandlingsöversikt Demens - utredning specialistnivå (länk nedan).
 

Bilkörning (Demens - utredning specialistnivå)


Fortsatt handläggning
 

Om diagnosen "lindrig kognitiv störning, objektiv" fastställs, bör patienten följas upp, förslagsvis varje eller vartannat år.

Beroende på patientens sociala situation inklusive eventuella yrkesarbete skall alla praktiskt genomförbara åtgärder tas till för att minska konsekvenserna av kognitiva nedsättningarna. För yrkesaktiva innebär detta i vissa fall en periods sjukskrivning efter individens behov, och beroende på bakomliggande sjukdom. Majoriteten av personer med tidig Alzheimers sjukdom har inga möjligheter till fortsatt arbetsliv, inte minst p g a en påtaglig stresskänslighet och oförmåga till nyinlärande. I andra fall kan återgång till ett aktivt arbete med om möjligt anpassade arbetsuppgifter ske.
 

Visa översikt "Demens - utredning i primärvård"


ICD-10

Lindrig kognitiv störning F06.7
Lindrig kognitiv störning, subjektiv R41.8A

 

Referenser

Cahn D, Salmon D, Monsch A. Screening for dementia of the Alzheimer’s type in the community: the utility of the clock drawing test. Arch. Clin. Neuropsychol. 11: 529-539, 1996. Länk

Folstein MF, Folstein SE, McHugh PR. Mini-Mental State. A practical method for grading the cognitive state of patients for the clinician. J. Psychiatr. Res. 12: 189-198, 1975. Länk

Marcusson J, Blennow K, Skoog I, Wallin A. Lindrig kognitiv störning. I "Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar", Liber, 2011.

Montreal Cognitive Assessment (MoCA) Länk

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Socialstyrelsen, 2017. Artikelnummer 2017-12-2. Länk

Petersen RC, Doody R, Kurz A, Mohs RC, Morris JC, Rabins PV, Ritchie K, Rossor M, Thal L, Winblad B. Current concepts in mild cognitive impairment. Arch. Neurol. 58: 1985-1992, 2001. Länk

Petersen RC, Stevens JC, Ganguli M, Tangalos EG, Cummings JL, DeKosky ST. Practice parameter: Early detection of dementia: Mild cognitive impairment (an evidence-based review). Neurology 56: 1133-1142, 2001. Länk

Solomon PR, Hirschoff A, Kelly B et al. A 7-minute neurocognitive screening battery highly sensitive to Alzheimer’s disease. Arch. Neurol. 55: 349-355, 1998. Länk

Winblad B, Palmer K, Kivipelto M et al. Mild cognitive impairment. Beyond controversies, towards a consensus: report of the International Working Group on Mild cognitive impairment. J Intern Med 2004;256:240-6. Länk

Copyright © Internetmedicin 2019
ID: 864

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Minnesstörningar (Lindriga kognitiva symtom)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialistläkare/överläkare till Strokeenheten, Sunderby sjukhus
Region Norrbotten


Operativ chef läkare
Doktor24


Sjuksköterska
Hemodialysmottagning Huddinge


Psykiatrisjuksköterska till barn- och ungdomspsykiatri, Sunderby sjukhus
Region Norrbotten


Specialistläkare med stort intresse för smärtlindring
Akademiska sjukhuset


Barnmorska till Laponia hälsocentral, Gällivare
Region Norrbotten


Sjuksköterska till primärvården
Vårdcentralen Strängnäs


Sjuksköterska som är intresserad av högspecialiserad infektionsvård sökes till Huddinge
Karolinska Universitetssjukhuset


Specialistläkare Lungsjukdomar
Akademiska sjukhuset


Pia och Josefine söker sjuksköterska
Transplantationskirurgisk vårdavdelning i Huddinge


Specialistläkare rehabiliteringsmedicin eller närliggande specialitet
Akademiska sjukhuset


Sjuksköterska till BUP-linjen, Sunderby sjukhus
Region Norrbotten


Specialistläkare Lungsjukdomar
Akademiska sjukhuset


Söker läkare till flera orter i Sverige.
Achima Care


Sjuksköterska till utbildningsmöjlighet inom den barnkirurgiska slutenvården i Solna
Karolinska Universitetssjukhuset


Specialistsköterska, vårdlärare eller fysioterapeut? Sök bland lediga tjänster.
Försvarsmakten


Sjuksköterska/ ambulanssjuksköterska till Arjeplogs hälsocentral
Region Norrbotten


Intermediärvårds- sjuksköterska till Barnintensiven (BIVA)
Akademiska sjukhuset


Behandla patienter du inte träffar någon annanstans- sjuksköterska till Reuma, Hud och Njurmedicin, Solna
Karolinska Universitetssjukhuset


Specialistläkare/Överläkare till Palliativ enhet
Södra Älvsborgs Sjukhus, Klinik för Nära Vård, Palliativt team


Allmänspecialist, Piteå Hälsocentral
Region Norrbotten


Distriktssköterska till primärvården
Vårdcentralen Strängnäs


Sjuksköterska som vill kombinera akut infektionssjukvård och beroendevård?
Karolinska Universitetssjukhuset


Specialistläkare/Överläkare inom ortopedi
Södra Älvsborgs Sjukhus, Ortopedkliniken


Sektionschef Onkologi
Verksamhetsområde Blod - och tumörsjukdomar


Barnsjuksköterskor till barnallergi och lungmedicin- mottagningen i Solna och i Huddinge
Karolinska Universitetssjukhuset


Specialistläkare till PAVA och palliativa resursteamet, Sunderby Sjukhus
Region Norrbotten

annons
annons
annons