Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
annons
annons
Bipolär sjukdom hos barn
Författare Med dr, chefsöverläkare , BUP/Halland
Granskare Med dr, överläkare Kerstin Arnsvik- Malmberg, BUP Skärholmen/
Uppdaterad 2019-02-16
Specialitet Psykiatri, Pediatrik
Skriv ut
annons





BAKGRUND


Bipolär sjukdom (BP) kännetecknas av episodiska förändringar i stämningsläge och aktivitetsnivå. Dessa kan någon gång debutera redan hos barn men vanligen efter puberteten eller i tidiga vuxenår. Diagnosen ställs med samma kriterier som hos vuxna och bipolaritet hos unga uppfattas idag i de flesta avseenden som samma sjukdom som hos vuxna.


Definitioner

Bipolär sjukdom delas in i tre huvudgrupper:
 

  • BP typ I
    Individen har haft en manisk episod på minst 1 vecka med tydlig funktionsnedsättning och vanligen en depression.
     
  • BP typ II
    Individen har haft en hypoman episod på minst fyra dagar d v s manikriterierna är uppfyllda och funktionen var påverkad men inte tydligt försämrad. Depressioner förekommer och ofta i stor omfattning medan hypomanierna brukar vara kortvariga.
     
  • BP UNS (ospecificerad) och cyklotymi
    Tillståndet uppfattas främst bestå av episodiska förändringar i stämningsläge och aktivitetsnivå men kanske med otillräcklig duration eller fyller inte fullt ut symtomkriterierna. Cyklotymi anges om det under minst ett år förekommit episoder med hypomana symtom och med depressiva symtom som inte når kriterierna för vare sig hypomani/mani eller depression.


Förekomst

Bipolär sjukdom kan debutera före puberteten men är sällsynt och säkra data på förekomst saknas. I samband med puberteten ökar risken för insjuknanden. Metaanalyser i åldersintervall 7–21 år anger förekomst av BP-spektrum (BP I + II + UNS/cyclotymi) till 2 % och BP I till 0,5 %.

Ett annat och kanske säkrare sätt att beräkna förekomsten är att utgå från säkrare data hos vuxna och ”räkna bakåt” utifrån andel som bör ha insjuknat före vuxen ålder. Prevalensen hos vuxna för BP I är ca 0,5–1 % och för BP II också ca 0,5–1 %. Uppemot hälften har debuterat med sin första episod före 18 års ålder. Det skulle innebära att 0,5–1% av ungdomar har insjuknat med BP I eller II. Den första episoden vid tidig debut är ofta en depression och därmed inte möjlig att identifiera som bipolär sjukdom. Förekomsten av diagnostiserbar BP I eller II före 18 års ålder blir då 0,25–0,5 %. Enstaka hypomanitillstånd under barn- och ungdomsåren brukar inte utvecklas till bipolär sjukdom


Etiologi
 

  • Bipolär sjukdom har en betydande ärftlighet. Generna svarar hos vuxna för 70–80 % av förklaringen till insjuknandet. Det genetiska bidraget verkar vara ännu större vid tidig debut. Risken för att barn till förälder med bipolär sjukdom insjuknar före 20 års ålder är ca 5 % för BP I/II och ca 15 % för BP UNS.
     
  • Ett familjeklimat präglat av konflikt och överengagemang (Expressed Emotion, EE) ökar risken för återfall.

Patofysiologi

Kärnan i den bipolära sjukdomen utgörs av brister i de neuronala nätverk som reglerar känslor och uppmärksamhet. Nätverken består av prefrontala områden, som i samspel med subkortikala kärnor som thalamus och striatum, modulerar det limbiska systemet och särskilt amygdala. Förändringar i vitsubstans frontalt bidrar till bristande koppling till limbiska delar. Vid belastning med emotionella stimuli ses en underaktivering av prefrontala områden och en överaktivering av limbiska delar. Man har även sett neurokemiska förändringar prefrontalt vad gäller glutamat, N-acetyl-aspartat och myoinositol.

Vid behandlingsstudier har man sett att minskade symtom efter stabiliserande medicinering eller efter familjebehandling hade förbättrat funktion i frontala nätverk för kognitiv kontroll av emotioner och minskat överaktivitet i amygdala. Ett fåtal studier pekar mot att inflammatoriska markörer i blodet är förhöjda och kanske kan kopplas till komplikationer som suicidalitet, psykossymtom och svårare depression.


 

SYMTOM OCH KLINISKA FYND


Insjuknandet

En utveckling till bipolaritet pågår ofta under flera eller många år och abrupt debut utan tidigare varningstecken är sällsynt. Bipolär sjukdom hos förälder ökar risken väsentligt och särskilt om föräldern insjuknat i unga år. Före puberteten ser man ofta symtom på:
 

  • Ångest
  • Nedstämdhet
  • Trots

Episodiska besvär ökar risken liksom om affektiv labilitet och depressioner tilltar. När kortvariga (enstaka dagar) och diskreta hypomaniepisoder börjar skönjas är insjuknandet i mani nära.


Mani

Kärnan in manin är:
 

  • Tydligt avgränsad episod av förhöjt eller kraftigt irritabelt stämningsläge
     
  • Samtidig tydligt ökad energi- och aktivitetsnivå

Dessutom ska det samtidigt finnas tre (vid eufori) eller fyra (vid enbart irritabilitet) tilläggssymtom, som tydligt ska avvika från hur ungdomen annars fungerar:
 

  • Minskat sömnbehov
    Sover två eller fler timmar mindre än normalt men är inte trött dagen efter utan oftare mer energisk. Viktigt stöd för diagnos.
     
  • Förhöjd självkänsla
    Kan ibland vara svårvärderad hos ungdomar där självkänslan oftare är labil.
     
  • Ökad pratsamhet
    Bra symtom för närstående att kunna identifiera.
     
  • Tankeflykt
    Subjektiv upplevelse av att tankarna rusar och man har svårt att kontrollera dem.
     
  • Ökad distraherbarhet
    Kan förväxlas med adhd så episodicitet är helt väsentlig. Kan till skillnad från vid adhd ofta arbeta koncentrerat utan störningar men tappar helt förmågan vid distraktion.
     
  • Ökad målinriktad aktivitet
    Kan förväxlas med adhd så episodicitet är helt väsentlig. I lindriga former (hypomani) kan skolarbete och kompiskontakter få en uppryckning men vid mani blir aktiviteterna kaotiska.
     
  • Omdömeslöshet av lustfyllda aktiviteter
    Kan förväxlas med adhd så episodicitet är helt väsentlig. Allvarliga felsteg i relationer och med pengar.


Depression

Kärnan i en depression hos unga är en nytillkommen (skiljer sig från tidigare fungerande) och ihållande (som sitter i större delen av dagen nästan varje dag) känsla av:
 

  • Nedstämdhet eller irritabilitet
    Negativa känslor som inte släpper och som inte är rimliga och även om det kan finnas skäl så är nedstämdheten överdriven.

    och/eller
     
  • Förlust av förmåga att glädjas (anhedoni)
    De flesta intressen och det som brukar vara positiva aktiviteter känns då betydligt mindre lustfyllt.

Dessutom ska det samtidigt finnas minst fyra tilläggssymtom, som också tydligt avviker från hur ungdomen annars fungerar:
 

  • Energilöshet
    Saknar psykisk energi och måste tvinga sig till vardagliga saker, som annars brukar gå lätt att göra.
     
  • Förändrad aptit
    Ofta både minskad aptit på mat och ökat sötsug.
     
  • Störd sömn
    Ofta både svårighet att somna och ett ökat sömnbehov.
     
  • Psykomotorisk hämning eller agitation
    I mimik och rörelsemönster ses förändring i antingen utslätad och långsam eller rastlös och orolig riktning.
     
  • Koncentrationssvårigheter
    Märks särskilt på lektioner, vid läsning och läxor där det man hör eller läser ”inte fastnar”. Kan också vara svårt att följa ett samtal eller en film.
     
  • Skuldkänslor och negativa tankar
    Mer än vanligt självkritisk och kan känna skuld för sådant som uppenbart inte är ungdomens ansvar eller fel.
     
  • Dödstankar
    Tänker på att livet inte är värt att leva, att passivt vilja dö, på metoder att ta sitt liv och har kanske gjort förberedelser till ett självmordsförsök.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Depressionssjukdom
    Kännetecken för att en depression kan slå över till bipolär sjukdom är många, korta och abrupta episoder, ökat sömnbehov, psykomotorisk hämning, psykossymtom och ärftlighet för bipolär sjukdom.
     
  • Adhd
    Många symtom vid depression överlappar med adhd där man ofta också kan se en affektiv instabilitet. Skillnaden är att adhd har ett kroniskt fluktuerande förlopp med debut i tidiga skolår. De affektiva svängningarna vid adhd är reaktiva och växlar över dagen. Vid adhd kan man vara nedstämd kanske p g a misslyckanden men förlust av förmåga att glädjas och en mer ihållande nedstämdhet skiljer.
     
  • Trotssyndrom och uppförandestörning
    Barn med trotssyndrom kan ha ett irritabelt stämningsläge och tidvis vara mycket explosiva. De har ofta även adhd. Skillnaden mot bipolaritet är det kroniska förloppet och att kärnan är ett mönster av oppositionellt eller regelbrytande beteende.
     
  • Borderline (instabilt) personlighetssyndrom
    Debuten efter pubertet liknar bipolaritet men de affektiva svängningarna är som vid adhd kortvariga och reaktiva. Kärnan i borderline är impulsivitet och konfliktfyllda relationer snarare än episoder av förstämning.
     
  • Schizofreni
    Psykossymtom är inte ovanliga vid BP I och då särskilt hos ungdomar. De affektiva symtomen kan skymmas av framträdande psykos. En nydebuterad psykos i tonåren och särskilt med stormande symtom ska misstänkas vara inom ramen för en mani om en inte tydligt är drogutlöst. Ett insjuknande i schizofreni utmärks istället oftare av tillbakadragande, misstänksamhet och bisarra men mer stillsamma beteenden.
     
  • Drogmissbruk
    Särskilt stimulantia och hallucinogener kan likna en mani men snabbt förlopp, bekantskapskrets och framför allt ett positivt prov på substans stöder att psykosen är drogutlöst. Ibland är det både drogbruk och en episod parallellt.
     
  • Somatisk sjukdom
    Om förloppet och symtombilden vid mani är atypiskt, stödet av ärftlighet samtidigt saknas eller det finns fokala eller andra symtom som inte kan tillskrivas en mani bör man noga värdera om det istället kan röra sig om somatik. Temporallobsepilepsi, hjärntumör, encefalit, hypertyreoidism, MS, SLE och akuta skallskador bör övervägas och relevant utredning genomföras.
     
  • Biverkning av medicinering
    Finns pågående behandling med antidepressiva, centralstimulantia, steroider eller vissa antibiotika som erytromycin och amoxicillin så bör den avbrytas.


UTREDNING


Screening

Riskgrupper att screena är unga med:
 

  • Ärftlighet för bipolär sjukdom
  • Depression och tidig debut eller ett ovanligt mönster av abrupta episoder eller med hämning och ökad sömn

Instrument för screening översatta till svenska är:
 

  • Mood Disorder Questionnaire - Parent version (MDQ-P)
  • Child Mania Rating Scale - Parent version (CMRS-P)


Diagnosen

Diagnosen grundar sig på förlopp och typiska symtom vid anamnes från patient och närstående. Diagnostiken kan vara uppenbar men hos unga är den ofta svårare än hos vuxna. Samsjuklighet med särskilt adhd men även av ångestsyndrom är vanligare hos unga och de förändringar som hör till tonårsutvecklingen kan skymma mildare bipolära syndrom. Vid överdiagnostik riskerar man att undvika enklare och effektivare läkemedel samt att använda läkemedel med betydligt större risker. Diagnos ska därför ställas av en specialist i barn- och ungdomspsykiatri med erfarenhet av bipolär sjukdom.
 

  • Ärftlighet stödjer en misstänkt diagnos men biologiska markörer saknas ännu.
     
  • Episoder är den enskilt viktigaste delen av diagnostiken. De ska tydligt skilja sig från den unges vanliga sätt att fungera och innefatta nytillkommen överaktivitet och eufori eller uttalad irritabilitet. Episodiciteten av typiska symtom bör efter anamnes bli uppenbar för både läkare, patient och närstående. Vid tveksamhet är det oftast bäst att avvakta med att ställa diagnos och istället räkna med att besvären bättre kan förstås som något vanligare, exempelvis adhd eller depression.
     
  • Stämningsdagbok (exempelvis via appen ”Uppskatta din dag”) kan vara en hjälp i diagnostiken för att prospektivt hålla utkik för mönstret av nya episoder av depression eller mani.

Suicidalitet

Risken för självmord är ca 20 gånger större än i befolkningen och 8–20 % begår självmord på sikt och då särskilt om behandling uteblir. Vid tonårsdebut är självmordsförsök vanligare jämfört med vid vuxendebut. Utredning ska kartlägga de viktigaste riskfaktorerna för självmord eller självmordsförsök:
 

  • Ärftlighet för självmord
  • Tidigare självmordsförsök
  • Självskadebeteende
  • Missbruk
  • Döds- och självmordstankar


Samsjuklighet

Bipolär sjukdom förekommer ofta samtidigt med andra psykiska diagnoser och detta i större utsträckning hos ungdomar jämfört med vid vuxendebut. Samsjuklighet ska alltid screenas vid diagnostiken och finnas med i behandlingsplan när de affektiva symtomen avklingat. Tänk på att värdera ångestsyndrom från tidpunkter före eller fria från affektiva symtom.
 

  • Adhd och beteendesyndrom: Vid tidig debut finns oftare också adhd.
     
  • Ångestsyndrom: Samtliga ångestsyndrom (social fobi, generaliserad ångest och paniksyndrom) är vanliga vid bipolär sjukdom.
     
  • Tvångssyndrom.
     
  • Borderline personlighetssyndrom: Kan vara både differentialdiagnos eller samsjuklighet.
     
  • Missbruk av alkohol och illegala droger: Kan både föregå insjuknandet eller debutera senare och förvärra förloppet.
     
  • Ätstörning: Ökad förekomst, särskilt av hetsätning.
     
  • Autism: Möjligen ökad förekomst.

Somatisk utredning
 

  • Utgångsvärden för planerad medicinering: Före insättning av litium, neuroleptika eller antiepileptika undantaget lamotrigin bör blodprov tas som utgångsvärde för att värdera uppföljande provsvar.
     
  • Metabol risk: Bipolär sjukdom är en viktig riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom längre fram i livet. Längd, vikt, midjemått, BMI, puls och blodtryck samt de metabola utgångsprov (glukos, blodfetter) som krävs för neuroleptika bör kontrolleras.
     
  • Differentialdiagnostik: Tonvikten ligger på anamnes. Rutinmässigt bör tyreoideaprover tas medan fördjupad utredning labbmässigt eller med MR eller EEG bör styras av riktad misstanke.


BEHANDLING


Grunden i behandlingen är en bred bedömning som görs tillsammans med och i detalj redovisas för patient och närstående. Denna ska lägga grunden till ett långvarigt samarbete med tanke på det långvariga förloppet, den stegvisa behandlingen och riskerna om man inte når tillfrisknande. Psykopedagogik görs initialt enskilt med patient och närstående. Den behöver vävas in den fortsatta behandlingen och kan med fördel också ges i grupp.

Psykopedagogiken ska innefatta:
 

  • Diagnosen inklusive samsjuklighet
  • Förloppet med stor risk för nya episoder och vad dessa kan medföra
  • Effekter och biverkningar vid farmakologisk behandling.
  • Betydelsen av:
    - Sömn
    - Fysisk aktivitet
    - Stabila rutiner i vardagen
    - Drogfrihet
    - Ett lågmält känslomässigt klimat

Farmakologisk behandling

Mani

Vid akut mani är farmakologisk behandling helt oundgänglig jämte att skydda patienten från allvarliga risker och felsteg. Vård enligt Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) bör övervägas.
 

  • Neuroleptika
    Förstahandsmedel. Effekten hos unga är välbelagd och god på kort sikt. En skillnad gentemot vuxna är ungas större känslighet för aptit- och viktuppgång och därmed risk för metabola störningar inklusive debut av diabetes mellitus. Olanzapin medför särskilt hög risk och ska därför aldrig vara förstahandsmedel, utan kan användas som akut medicinering vid akut mani, så kortvarigt som möjligt. Alla neuroleptika kräver att man först tar metabola utgångsprover med fastevärden på blodfetter, glukos och leverstatus samt längd, vikt och midjemått. Unga drabbas också oftare av akuta dystonier.

    Preparatval: Risperidon med måldos 2–3 mg/d, Aripiprazol med måldos 10–15 mg/d, Quetiapin med måldos 400–600 mg/dag eller ziprasidon med måldos 80 mg/dag.
     
  • Litium
    Förstahandsmedel för skydd mot återfall samt i kombination med neuroleptika vid akut mani som kräver inläggning. Effekt vid mani är visad men underlaget är tunnare. Litium brukar vara effektivt vid en tydligt episodisk bipolär sjukdom och särskilt om ärftligheten stöder effekt av litium. Effekten kommer gradvis och erfarenheter extrapoleras från vuxendata, där litium skyddar mot återfall i både depression och mani men även minskar risken för självmord. Litium medför ofta en hypotyreos och alltid en ökad urinvolym samt aktiverar akne om akne pågår. Utgångsprover inklusive TSH och tyreoideaantikroppar ska tas.

    Preparatval: Lithionit med måldos som ger serumnivå 0,8–1,0 mmol/l på 12 timmars dalvärde. Till tonåringar som är inlagda på sjukhus kan man starta med T. Lithionit 2 + 2 intagen ”på mat” och med serumnivå kontrollerad på tredje dagen.
     
  • Epilepsimedel
    Exempelvis valproat och karbamazepin. Effekten är visad för valproat men underlaget är tunnare och liksom vid litium är effekten inte lika snabb som av neuroleptika. Valproat ska inte användas till flickor p g a risken för endokrina biverkningar inklusive amenorré. Valproat kan vara bra för pojkar istället för litium, exempelvis vid svår akne eller vid bristande effekt av litium. Karbamazepin har färre data hos unga och mer biverkningar som sedation och interagerar med många andra läkemedel så användningen är begränsad.

    Preparatval: natriumvalproat (Ergenyl, Absenor, Orfiril) i depotform med mål tvådos och 20 mg/kg x d. Kontrollera dalvärde med serumnivå och riktvärde 450–700 mmol/l.


Depression

Stödet för läkemedelsbehandling är betydligt svagare än vid mani. Flera studier har uppvisat god förbättring av placebo. Dessutom har familjebehandling gott stöd och sammantaget medför detta att läkemedel har en mindre roll eller ska användas efter psykoterapeutiska insatser. Det saknas ett givet förstahandsmedel.
 

  • Neuroleptika

    • Lurasidon (Latuda 37 mg x 1/d) har visat måttlig effekt och mild biverkningsprofil hos unga i en RCT. Saknar effekt på mani.

    • Quetiapin måldos 300 mg/d har mycket gott stöd bland vuxna men BUP-studierna har varit misslyckade p g a högt placebosvar. Bra både mot depression, mani och för sömn. Måttlig risk för viktökning och metabol störning.

    • Kombinationen olanzapin + fluoxetin har visat måttlig effekt i en RCT men med svår biverkningsbild vad gäller viktökning och metabol störning.

     
  • Lamotrigin har visat effekt som förebyggande av återfall vid bipolär depression hos tonåringar. Insättning måste ske långsamt av hänsyn till risk för hudbiverkningar och effekten kommer därmed sakta och är ofta mild. Biverkningsprofilen är gynnsam med få besvär förutom risken för allergisk hudreaktion. Titreras enligt FASS med måldos 200 mg/d eller 5 mg/kg x d.
     
  • Litium anses ha effekt vid depression utifrån data hos vuxna. Dosnivån kan hållas lägre med serumnivå runt 0,6 mmol/l. Kan kombineras med lamotrigin.
     
  • Antidepressiva (fluoxetin, escitalopram, sertralin eller bupropion) kan användas med försiktighet och vid bipolär endast efter att manirisken är kontrollerad av neuroleptika, litium eller valproat.
     
  • ECT vid svår depression och särskilt med hämning eller psykos.


Samsjuklighet
 

  • Adhd ska efter remission av mani och depression behandlas psykopedagogiskt och farmakologiskt på samma indikationer som adhd hos unga.
     
  • Ångestsyndrom ska i första hand behandlas med kognitiv beteendeterapi men SSRI i försiktiga doser kan övervägas i andra hand.

Psykologisk behandling

Familjebehandling har gott stöd vid främst bipolär depression, både i form av individuell familjebehandling och gruppbehandling. Familjer med hög konfliktnivå (EE) har särskilt god nytta av behandlingen. Behandlingen sänker EE men stöder även ett optimalt utnyttjande av läkemedel och andra vårdinsatser. Den innehåller:
 

  • Psykopedagogiska moment (se ovan)
  • Färdighetsträning på familjenivå vad gäller:
    - Att kommunicera tydligt
    - Problemlösning
    - Metoder för reglering av känslor
  • Arbete för att förebygga återfall och återinsjuknande

Skolgången behöver anpassas för att vara läkande men inte överbelastande och då medföra ökad risk för återfall. Sjukvården behöver bistå med att ge psykopedagogisk information till skola och skolhälsovård så att en successiv återgång till skolgång kan ske med bra stödinsatser. Efter en akut episod behöver skolgången starta snabbt för att ge möjlighet till viktiga och stabiliserande sociala kontakter och vardagsrutiner men ofta starta med undervisning på deltid och framför allt utan krav på prov och inlämningar.


 

UPPFÖLJNING


Uppföljning ska vara aktiv och stegvis för att följa minskade symtom och ökad funktion. Man startar alltid med manisymtom, sedan depression, sedan eventuella psykossymtom och därefter eventuell adhd. Ångestsyndrom kommer senare i förloppet.

Målet ska i de flesta fall vara fullt tillfrisknande både vad gäller symtom och funktionsnivå. Manisymtom följs bäst med noggrann anamnes och särskilt kontroll så att nattsömnen är minst 8 timmar. Young Mania Rating Scale (YMRS) kan användas som stöd. Depression kan följas via självskattning med Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale (MADRS-S) eller Quick Inventory of Depression Symptoms - Adolescent version (QIDS-A).

Farmakologisk behandling behöver skärpt uppmärksamhet både vad gäller biverkningar men också för att uppnå önskad effekt inom förväntad tid. Neuroleptika behöver följas med samma skärpa och organisationsgrad som litium. Neuroleptika ska kontrolleras med vikt, BMI och midjemått inom en månad och metabolt labb var tredje månad under första året och sedan varje halvår.

Funktionsnivån vad gäller skolgång, kamratkontakter och fritid samt ADL och vardagen hemma ska värderas parallellt med symtom och biverkningar. En funktionskala som Children – Global Assessment of Functioning (C-GAS) bidrar till att följa förloppet och hålla utkik på dessa viktiga aspekter av tillfrisknandet.

Neurokognitiv testning kan vara indicerat vid kvarstående svårigheter med skolgång och att hantera vardagslivet trots stabilisering av de bipolära svängningarna.


 

PROGNOS


Bipolär sjukdom har ett episodiskt förlopp med stor risk för nya sjukdomsepisoder och särskilt om behandling uteblir eller samarbetet sviktar. Sett över en längre period brukar stabila perioder och depressioner vara mest utbredda medan manier är kortvarigare. Före insjuknandet är den kognitiva nivån och funktionen normal eller ofta god.

Det finns risk för neurokognitiv försämring av bl a exekutiva funktioner om sjukdomsbilden progredierar, särskilt vid:
 

  • Långvariga episoder
  • Upprepade manier
  • Subsyndromala depressioner under lång tid
  • Psykossymtom

Vid bipolär sjukdom är även den kroppsliga hälsan försämrad över tid och då särskilt med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, som tillsammans med självmord är den viktigaste orsaken till för tidig död.

Med tidig identifiering och rationell användning av psykopedagogik och farmaka samt familjestöd med god kontinuitet och samarbete så bör ambitionsnivå var hög. Full remission ska vara målet, återfall ovanliga och då av lindrig grad samt framför allt ett långsiktigt arbete för att fullt ut återta funktionen i skola och relationer.

 

ICD-10

Bipolär sjukdom, hypoman episod F31.0
Bipolär sjukdom, manisk episod utan psykotiska symtom F31.1
Bipolär sjukdom, manisk episod med psykotiska symtom F31.2
Bipolär sjukdom, lindrig eller medelsvår depressiv episod F31.3
Bipolär sjukdom, svår depressiv episod utan psykotiska symtom F31.4
Bipolär sjukdom, blandad episod F31.6
Bipolär sjukdom utan aktuella symtom F31.7
Manisk episod, ospecificerad F30.9
Hypomani F30.0

 


Referenser
 

  1. Adler M, Häggström L, Jarbin H, Landén M, Liberg B, Mathé A, et al. Bipolär sjukdom, Kliniska riktlinjer för utredning och behandling: Svenska Psykiatriska Föreningen och Gothia Fortbildning AB; 2014. Länk
     
  2. Carlson GA, Pataki C. Understanding Early Age of Onset: a Review of the Last 5 Years. Curr Psychiatry Rep. 2016;18(12):114. Länk
     
  3. Cleland N, Lundberg M. Neuroleptika vid bipolär sjukdom hos barn och ungdomar. Läkemedelsverket; 2016. p. 54-8. Länk
     
  4. Goldstein BI, Birmaher B, Carlson GA, DelBello MP, Findling RL, Fristad M, et al. The International Society for Bipolar Disorders Task Force report on pediatric bipolar disorder: Knowledge to date and directions for future research. Bipolar Disord. 2017;19(7):524-43. Länk
     
  5. Grande I, Berk M, Birmaher B, Vieta E. Bipolar disorder. Lancet. 2016;387(10027):1561-72. Länk
     
  6. Walles I, Kimland E, Lindh J, Jarbin H. Neuroleptika till barn och ungdomar - uppföljning av effekt och säkerhet. Läkemedelsverket; 2016. p. 44-52. Länk
Copyright © Internetmedicin 2019
ID: 7814

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Bipolär sjukdom hos barn

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialistläkare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


Lediga jobb som läkare, sköterska och fysioterapeut.
Försvarsmakten


Behandla patienter du inte träffar någon annanstans- sjuksköterska till Reuma, Hud och Njurmedicin, Solna
Karolinska Universitetssjukhuset


Operationssjuksköterska till operationsavdelningen Anestesikliniken, Nyköpings lasarett
Region Sörmland


Vill du vara med i satsning på arbetsmiljön? Vi söker specialistläkare! Kvinnokliniken Mälarsjukhuset/ Kullbergska sjukhuset
Region Sörmland


Sjuksköterska till Barn- reumatologi, ortopedi och neurologi
Karolinska Universitetssjukhuset


Doktor24 anställer legitimerade läkare som är i början av i sin karriär
Doktor24


Specialist i nuklearmedicin
Region Sörmland


Med kvinnosjukvård i fokus! Överläkare/Specialist med forskningsintresse
Region Sörmland


Biomedicinsk analytiker till klinisk fysiologi, Sunderby Sjukhus
Region Norrbotten


Var med från början i våra nya lokaler! Vi söker sjuksköterska till Gastromedicin och Endokrin i Solna.
Karolinska Universitetssjukhuset


Sjuksköterska till vår Självdialysmottagningen i Rosenlund
Karolinska Universitetssjukhuset


Nyfiken på kompetensår? Vi söker sjuksköterskor till Tema Inflammation och Infektion
Karolinska Universitetssjukhuset


Strålspecialist/Överläkare eller Specialistläkare inom Onkologi Onkologkliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna
Region Sörmland


Överläkare inom psykiatri och beroendemedicin!
Region Sörmland


Biomedicinska analytiker till Laboratoriemedicin, Sunderby sjukhus, Luleå
Region Norrbotten


Södersjukhusets Dialys dagvård söker Planeringsansvarig sjuksköterska/ arbetsledare
Karolinska Universitetssjukhuset


Nattsjuksköterska till Gastromedicin och Endokrin i nya sjukhusbyggnaden, Solna
Karolinska Universitetssjukhuset


Sjuksköterska sökes till LIVA - Långtidsintensiv- vårdsavdelning
Karolinska Universitetssjukhuset


Akutläkare till Nyköping lasarett
Region Sörmland


Nyexaminerad sjuksköterska till Dialysmottagning
Karolinska Universitetssjukhuset


Verksamhetschef till Anestesikliniken
Södra Älvsborgs Sjukhus


Specialistläkare till Akutkliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna
Region Sörmland


Specialistläkare eller överläkare? Fortsätt din karriär hos oss!
Region Sörmland, Katrineholm


Specialistläkare eller överläkare? Fortsätt din karriär hos oss!
Region Sörmland, Eskilstuna


Specialist i Allmänmedicin, Helsa vårdcentral Älta
Helsa Primärvård Sverige AB


Specialistläkare i klinisk fysiologi eller kardiologi
Region Sörmland


Specialistläkare eller överläkare? Fortsätt din karriär hos oss!
Region Sörmland, Nyköping


Sommarvikariat underläkare/läkarassistent 2020
Region Norrbotten

annons
annons
annons
annons