Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
annons
annons
Esofagus-EKG
Författare ST-läkare , Kardiologkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Specialistläkare , Kardiologkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Seniorprofessor Karl Swedberg, Medicinkliniken/SU/Östra Sjukhuset
Uppdaterad 2018-11-20
Specialitet Kardiologi
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Esofagus-EKG beskrevs för första gången 1906 av Max Cremer i München, professor i fysiologi och uppfinnare av glaselektroden. Cremer lyckades registrera en signal från en elektrod som han förde ner i esofagus på en svärdslukare. Vidare beskrevs esofagus-EKG 1936 av Dr W. H. Brown som konstaterade att en elektrod placerad i esofagus registrerade förmaksaktivitet bättre och med högre amplitud än en ytelektrod. Dessutom kunde man vid esofagusregistrering separera förmaksdepolarisationen från kammaraktivitet även vid arytmier där P-vågen döljs i QRS-komplexet på yt-EKG.

Syftet med metoden är att komma så nära hjärtats förmak som möjligt för att kunna registrera dess aktivitet, det vill säga P-vågor. Esofagus ligger precis bakom vänster förmak och registrering av förmaksdepolarisering blir starkare ju närmre man kommer. På ett 12-avlednings EKG med endast vanliga ytelektroder kan det vara svårt att se förmaksaktiviteten då den döljs av aktiviteten från kamrarna som är starkare. Esofagus-EKG hjälper oss att urskilja P-vågor från QRS-komplex och vi kan samtidigt analysera deras relation till varandra.

Se bild av transversalsnitt av thorax för vänster förmaks och esofagus relation till varandra.


 

INDIKATIONER
 

Esofagus-EKG är användbart vid arytmidiagnostik i de fall där man på ett vanligt 12-avlednings-EKG inte kan urskilja P-vågornas relation till QRS-komplexen, vilket är en vanligt förekommande svårighet vid takykardi med såväl smala som breda QRS-komplex.

En förutsättning för att genomföra undersökningen under pågående takyarytmi är att patienten är cirkulatoriskt stabil.

I följande fall kan esofagus-EKG vara av värde för att komma närmare en korrekt diagnos:
 

  1. Takykardi med breddökade QRS-komplex
    För att skilja ventrikeltakykardi (VT) från grenblockerad supraventrikulär takykardi (SVT)/antedrom AVRT.
     
  2. Takykardi med smala QRS-komplex
    För att differentiera mellan arytmier med kort respektive lång RP-tid samt förmaksfladder.

Att med hjälp av esofagus-EKG tidigt komma till en korrekt diagnos kan ha stor betydelse för val av behandling såväl i akutskedet som på längre sikt. Korrekt arytmidiagnos är också av stor betydelse för prognos och riskbedömning.


 

KONTRAINDIKATIONER
 

  • Cirkulatoriskt instabil patient - elkonvertera direkt!
  • Känd striktur näsa/farynx/esofagus
  • Esofagusvaricer

Har man en vaken patient som av olika skäl inte kan medverka till undersökningen brukar det i praktiken innebära att den inte går att genomföra. Detta kan till exempel bero på:
 

  • Kraftigt illamående
  • Oro
  • Kommunikationssvårigheter


MATERIAL
 

  • Apparat för 12-avlednings-EKG
  • Esofaguselektrod
  • Filter, till exempel Rostock
  • Xylocainspray
  • Lidokaingel
  • Vattenglas med sugrör (underlättar vid sväljning i halvsittande)
Material vid esofagus-EKG

Material: 1) Lidokaingel. 2) Xylocainspray. 3) Bröstelektrod. 4) Esofaguselektrod. 5) Rostock-filter.
 

Esofaguselektrod

Esofaguselektrod: här med en blå förstyvare samt en extra gul. Den röda och svarta kopplingen kopplas till röd och svart kontakt på sladden från Rostock-filtret.


 

GENOMFÖRANDE
 

  • 1) Patienten undersöks i sittande alternativt halvsittande (vilket förenklar för patienten att svälja vatten).
     
  • 2) 12-avlednings-EKG kopplas som vanligt men V5-elektroden kopplas istället till esofagusfiltret (till "OUT"). Filtret sorterar bort rörelsestörningar från esofagusregistreringen, som kommer att synas i V5 på utskriften.
     
  • 3) På filtret finns det även en ytelektrod som kopplas varsomhelst på bröstkorgen som referens.
     
  • 4) Esofaguselektroden kopplas till filtret. Vrid på "Gain" för att aktivera filtret. Justera frekvens på filtret, denna bör ligga mellan 15-40 Hz.
Rostock-filter för esofagus-EKG

Rostock-filter. Det finns fem utgångar på ovansidan. Längst till vänster, "OUT", kopplas V5-elektroden. "REF" lämnas tom. Längst till höger sitter kontakterna för sladden till esofaguselektroden, dessa är färgkodade. "GAIN" vrider du på för att sätta på filtret och sedan justera amplituden på signalen från esofagus. Frekvensen på filtret justeras längst ned och bör ligga mellan 15-40 Hz. Till höger i bild ses sladden med röd och svart kontakt dit esofaguselektroden kopplas. Gul sladd är för ytelektrod som referens.
 

  • 5) EKG-apparaten ställs in på esofagusregistrering (om inte det fins så väljes "bröstelektroder").
Esofagusregistrering E-EKG

  • 6) Utskriftshastigheten ökas till 100 mm/s (för att enklare se P-vågorna).
Utskriftshastighet esofagus-EKG

  • 7) Ta esofaguselektroden och mät avstånd från nästipp till öra till mellersta sternum för att uppskatta hur långt ner elektroden skall föras i esofagus. Detta brukar ligga mellan 30-40 cm, markera med en bit tejp.
     
  • 8) Spraya Xylocain i svalg. För in esofaguselektroden med Lidokaingel genom näsborre och när du befinner dig i svalget (brukar kittlas/kännas, kan också inspekteras via munhålan) ber du patienten ta en klunk vatten utan att svälja. Samtidigt som patienten sedan sväljer för du ned elektroden i esofagus med en tydlig rörelse. När du är på plats i esofagus kan du sedan justera elektroden utan att patienten sväljer vatten, men det är inte fel att be patienten ta upprepade klunkar så länge du för elektroden fortsatt nedåt, då elektroden kan rulla ihop sig.
     
  • 9) För elektroden till utmätt nivå och dra ur förstyvaren. Prova sedan att med små rörelser flytta elektroden fram och tillbaka några centimeter i taget tills du får maximalt utslag på p-vågorna i V5. P-vågorna i V5 har högre amplitud än QRS-komplexen i V5 vid optimalt läge.
     
  • 10) Starta registreringen på EKG-apparaten. Glöm inte att spara registreringen när den är klar.
     
  • 11) Ibland vill man ge intravenöst adenosin för att bryta takykardin. Reaktionen på adenosin hjälper också till i att differentiera mellan olika arytmier (för ytterligare vägledning se länk nedan). Adenosininjektion ges i sådana fall med fördel under pågående esofagusregistrering.


KOMPLIKATIONER
 

Komplikationer är ovanligt. Ofta kan patienten uppleva ett obehag (oftast övergående) när elektroden förs ner, särskilt vid känslig kräkreflex. Bedövningsspray underlättar!


 

TOLKNING
 

  • Skriv ut registreringen. Markera början av P-vågorna i esofaguselektrodens registrering (V5) och markera sedan början av R-vågorna i övriga ytavledningar.
     
  • Dra en rak lodrät linje från p-våg i V5 till övriga avledningar.
     
  • Mät i en av övriga avledningar avståndet mellan R till P samt P till R för att vidare diagnostisera arytmin.
     
  • Skapa dig också en bild över förhållandet mellan P-vågor och QRS-komplex.
     
  • Ibland lyckas man inte fånga några P-vågor överhuvudtaget; det kan då röra sig om förmaksflimmer eller helt enkelt en dålig registrering där man inte hamnat på rätt nivå med esofaguselektroden.

Takykardi med breddökade QRS-komplex

Färre P-vågor än QRS-komplex

Då förmak och kammare arbetar oberoende av varandra (VA-dissociation) föreligger VT. Man ser då färre P-vågor än QRS-komplex (kammarens frekvens är högre än förmaket).


Fler P-vågor än QRS-komplex

Är P-vågorna fler än QRS-komplexen föreligger SVT eller förmaksfladder med grenblockering.


Lika många P-vågor som QRS-komplex

Vid 1:1 förhållande mellan P-vågor och QRS-komplex kan det antingen handla om:
 

  • VT med retrograd konduktion till förmaken
  • SVT med grenblockering
  • Antidrom takykardi (WPW med antedrom konduktion över accessorisk bana)

I differentialdiagnostiskt syfte kan man då överväga att ge Adenosin under pågående esofagus-registrering. Vid VT ses övergående VA-block med oförändrad aktivitet på kammarnivå, d v s P-vågorna dissocieras kortvarigt från QRS när sinusknutan tar över förmaksaktiviteten. Om arytmin bryts talar det i första hand för en AV-nodsberoende återkopplingstakykardi, medan övergående AV-block med fortsatt förmaksaktivitet talar för förmakstakykardi eller förmaksfladder. Vid stark misstanke om antidrom takykardi får man beakta den risk för förmaksflimmer som föreligger vid Adenosinbehandling, vilket kan resultera i preexciterat förmaksflimmer. Defibrillator skall därför finnas omedelbart tillgänglig!

 

Takykardi med smala QRS-komplex
 

  • Är p-vågorna fler än QRS-komplexen är det sannolikt förmaksfladder eller blockerad förmakstakykardi.
  • Kort RP (RP < PR) är sannolikt AVNRT (< 70 ms) eller AVRT (> 70 ms). Vid RP > 70 ms kan det också röra sig om atypisk AVNRT eller ektopisk förmakstakykardi.
  • Lång RP (RP > PR) är sannolikt sinustakykardi eller ektopisk förmakstakykardi, kan dock även röra sig om atypisk AVNRT.

Syftet med detta PM är att förklara hur man utför ett esofagus-EKG, för mer utförlig information om arytmier var vänlig se följande länkar:
 

Visa behandlingsöversikt/faktablad Takykardi, regelbunden med smala QRS-komplex

Visa behandlingsöversikt/faktablad Takykardi, regelbunden med breda QRS-komplex


Referenser
 

  1. Jenkins J.M., Arzbaecher R. (1987) Esophageal Electrocardiography. In: Liebman J., Plonsey R., Rudy Y. (eds) Pediatric and Fundamental Electrocardiography. Developments in Cardiovascular Medicine, vol 56. Springer, Boston, MA
     
  2. William J. Brady, Richard A. Harrigan, Theodore C. Chan. Basic Electrocardiographic Techniques (Chapter 14). In: Roberts and Hedge's Clinical Procedures in Emergency Medicine and Acute Care, Seventh Edition, Elsevier, New York.
     
  3. Braunwald's Heart Disease: A Textbook of Cardiovascular Medicine. Tenth Edition.
     
  4. Sverker Jern. Klinisk EKG-diagnostik 2.0. Sverker Jern Utbildning AB, 2012.
Copyright © Internetmedicin 2018
ID: 7616

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Esofagus-EKG

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Legitimerade läkare sökes till KRY
Högtillgänglig vård


Hur är det att arbeta på Akademiska sjukhuset?
Läs mer här!


Klinisk fysiolog
Stockholm Heart Center


Specialistläkare Allmänmedicin - med nytänkande till framtidens vårdcentral
Närhälsan Kongahälla vårdcentral


Allmänläkare, ST-läkare, leg läkare
Oden vårdcentral i Falköping


Våra soldater och sjömän har rätt till kvalificerad vård. Oavsett var de befinner sig.
Försvarsmakten


Specialistläkare
Doktor24


Överläkare/ Specialistläkare (LUS)
till VO Vuxenpsykiatri avd 2 Lund


Specialistläkare/överläkare
Klinisk immunologi och tranfusionsmedicin Universitetsjukhuset i Linköping


Läkare till Bra Liv nära. Jobba både digitalt och på en av våra vårdcentraler.
Vårdcentralerna Bra Liv


Specialistläkare alternativt ST-läkare till infektionskliniken
Infektionskliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna

annons