Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
annons
annons
Utmattningsyndrom
Författare Med dr, överläkare , Institutet för stressmedicin, Göteborg/
Granskare Med dr, överläkare Jonas Isaksson, /WeMind psykatri
Uppdaterad 2018-09-28
Specialitet Arbets- och miljömedicin, Psykiatri
Skriv ut
Patientbroschyr
Depression och Dystymi, Bipolär sjukdom, Utmattnin...


BAKGRUND


Utmattningssyndrom (UMS) är en kriteriebaserad medicinsk diagnos som tillkom för att underlätta klassificeringen av patienter som söker vård för trötthet/utmattning orsakad av långvarig stressbelastning. Diagnosen UMS accepterades av Socialstyrelsen 2005.


Etiologi

Orsaken till UMS är yttre identifierbara belastningar (stressorer), med en varaktighet av sex månader eller mer. Stressorerna kan utgöras av psykosocial stress på arbetet eller i privatlivet, ofta en kombination av båda. Den dominerande stressorn ska vara av en tyngd som skulle vara kännbar för vem som helst, exempelvis:
 

  • För hög arbetsbelastning
  • Dåligt stöd av närmaste chef som leder till osäkerhet i arbetet
  • Svårigheter att fatta beslut och att fullgöra sina arbetsuppgifter
  • Vård av sjuk anhörig med otillräckligt stöd från övrig familj eller utomstående

Bristen på tillräcklig återhämtning tycks vara centralt för sjukdomsutvecklingen.

Vid andra samtidiga "inneboende" problem, exempelvis låg begåvning som medför en ökad stresskänslighet, får läkarens diagnostiska omdöme avgöra vilken diagnos som bäst förklarar den aktuella problematiken. Inre stress, orsakad av en annan grundproblematik, behöver inte innebära att diagnoskraven för UMS uppfylls. Här bör man istället fokusera på den inre sårbarhetsproblematiken.


 

SYMTOM
 

UMS förekommer som lindrigare sjukdom, där den drabbade är kvar i arbete men fungerar sämre, eller allvarligare, där patienten vanligtvis är helt arbetsoförmögen under månader till år. UMS föregås vanligtvis av långvariga prodromalsymtom (se nedan), som fluktuerar över tid. Dessa kan leda till upprepade vårdkontakter, ibland under flera år innan symtomen klingar av, eller utvecklas till ett fullskaligt UMS. Under denna fas finns möjligheter till tidig upptäckt.


Prodromalsymtom
 

  • Nedstämdhet
  • Oro
  • Kognitiva störningar
  • Sömnstörningar
  • Somatiska symtom (bröstsmärtor, yrsel, huvudvärk, muskelvärk, orolig tarm)
  • Upprepade infektioner (t ex övre luftvägsinfektioner, sinuiter)

Kardinalsymtom vid fullt utvecklat UMS
 

  • Trötthet/utmattning
  • Kognitiv nedsättning (fr a exekutiva störningar som planering, utförande, simultanförmåga, uppmärksamhetsstörning, förlångsammad, m m)
  • Ökad känslighet för stressbelastning
  • Sömnstörning
    - Insomningssvårigheter
    - Nattliga uppvaknanden
    - Tidiga uppvaknanden med känslan av att inte vara utsövd

Andra vanliga symtom vid UMS
 

  • Somatiska symtom, t ex
    - Huvudvärk
    - Bröstsmärtor
    - Illamående
    - Yrsel
    - Orolig tarm
    - Muskelvärk
  • Irritabilitet, affektlabilitet
  • Nedstämdhet (samsjuklighet med depression är vanligt)
  • Ångest/oro (samsjuklighet med ångestsjukdom är vanligt)
  • Panikattacker, särskilt i initialskedet (ett fåtal har samsjuklighet med paniksyndrom)


SJUKDOMSFÖRLOPP
 

Lindrigt UMS
 

  • Vid lindrigt UMS är symtomen och insjuknandet inte så dramatiska, men den sjuke klarar inte längre vardagens krav.
     
  • Patienten blir onormalt fort trött vid aktivitet och även av små krav, samt är i behov av längre tid för återhämtning.
     
  • Somatiska symtom är vanligt (se ovan).
     
  • Flertalet har kognitiv nedsättning som märks i vardagen, exempelvis svårigheter att samla tankarna och/eller förlångsammat arbete.
     
  • Sömnstörning är regel.
     
  • Vid minskad belastning och tillräcklig återhämtning (vilket inte behöver innebära sjukskrivning), minskar symtomen under veckor till månader.
     
  • Lindrigt UMS kan övergå i allvarlig, om stressorerna kvarstår eller ökar, eller om nya stressorer tillkommer.

Allvarligt UMS

Insjuknandet
 

  • Insjuknandet sker ofta akut, i vissa fall som en panikångestattack, eller hastigt påkomna bröstsmärtor där den sjuke söker akutmottagningen, men EKG och laboratorieprover är normala.
     
  • UMS kan också debutera som en plötsligt påkommen trötthet där patienten förblir sängliggande med oförmåga till planerad aktivitet under dagar till veckor.
     
  • Ett mindre antal insjuknar med en successivt ökande trötthet över en längre period.
     
  • Utmattningen är vanligtvis det mest framträdande symtomet; kognitiv nedsättning, överkänslighet för krav, multipla somatiska symtom och störd sömn hör också till sjukdomsbilden, vanligt är överkänslighet för ljud och många intryck.
     
  • Patienten är vanligtvis helt arbetsoförmögen.

Rehabiliteringsfasen

När den akuta fasen är över (dagar/veckor) följer rehabiliteringsfasen, då patienten måste lära sig hushålla med sina krafter eftersom energin är reducerad och fort tar slut. Enkla hushållsuppgifter kan vara oöverstigliga. På grund av kognitiv nedsättning kan det vara svårt att läsa böcker och titta på TV. Sömnstörningen bidrar till att vidmakthålla tillståndet. Den sjuke isolerar sig då umgänge med andra är alltför krävande. Ökad irritabilitet kan skapa problem i den nära omgivningen. Livskvaliteten är usel, och tankar på döden är inte ovanligt.

Majoriteten uppvisar samsjuklighet med depression och ångest. Dessa symtom går tillbaka när patienten får behandling, för att vanligtvis försvinna helt efter 6-18 månader. De somatiska symtomen minskar ofta utan specifik behandling för det enskilda symtomet, men smärtor i armar, ben och leder kräver särskilt omhändertagande (såsom remiss till sjukgymnast), då problemen tenderar att stå kvar.

I takt med att symtomen minskar och krafterna återkommer utökas aktiviteten på alla plan. Tillståndet fluktuerar, ibland utan synbar orsak. Rehabiliteringsfasen kan vara under månader till år i de allvarligaste fallen. Forskningen har visat att vid allvarligt UMS kvarstår symtom på utmattningssyndrom hos en tredjedel efter 18 månader, trots behandling. Kognitiv nedsättning och överkänslighet för stress är andra symtom som kan kvarstå länge (år).


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Diagnosen UMS kan användas för att skilja en lindrig trötthet som beror på en tillfälligt för hög stressbelastning, från sjukdom till följd av långvarig stressbelastning och bristande återhämtning. Vid differentialdiagnostiskt svåra fall kan psykiatrikonsult behöva tillfrågas. Det är viktigt att överväga, och helst utesluta somatisk sjukdom med liknande symtombild såsom:
 

  • Diabetes (trötthet)
  • Hypotyreos (trötthet)
  • Hyperparatyreoidism (kan debutera med oklara psykiska symtom)
  • Kronisk obstruktiv lungsjukdom (trötthet, tryck över bröstet)
  • Hjärt-kärlsjukdom (trötthet, bröstsmärtor)
  • B12-brist (trötthet, kognitiva störningar)
  • Addisons sjukdom (trötthet)

Läkemedelsbiverkningar och riskbruk/skadligt bruk/beroende av alkohol, läkemedel eller andra droger bör också penetreras. Vid aktiv sjukdom i fall som ovan (somatiska sjukdomar, missbruk m m), och där det samtidig finns en hög stressbelastning, bör man använda diagnosen "Reaktion på långvarig stressbelastning F439", som tillägg till huvuddiagnosen.

Differentialdiagnostiska överväganden:
 

  • Anpassningsstörning
    Uppvisar liknande symtombild som UMS men stressbelastningen är av kortare varaktighet 1-3 månader, symtomen klingar långsamt av när stressbelastningen upphör vilket skiljer från UMS.
     
  • Kroniskt trötthetssyndrom (Chronic fatigue syndrome, CFS)
    Sjukdomen kan debutera efter en svår infektion som mononukleos eller allvarlig gastroenterit, orsaken kan också vara okänd. Dessa patienter uppvisar inte sällan symtom som återkommande halsont, ömmande halslymfkörtlar och feberreaktionen efter fysisk aktivitet vilket är ovanligt vid UMS.
     
  • Fibromyalgi
    Kan övervägas i fall med generaliserad smärtproblematik.
     
  • Missbruk/beroende av alkohol eller andra droger
    Kan misstänkas i fall med påtaglig affektlabilitet, när symtomen inte går i regress trots stressavlastning och eliminering av stressorerna, vid plötslig oväntad försämring, förhöjda levervärden eller varierande blodtryck.
     
  • Depression
    Här saknas vanligtvis långvariga prodromalsymtom, den sjuke mår sämst på morgonen och bättre på kvällen (tvärtom vid UMS), har ofta uttalad anhedoni och självförakt, suicidtankar är vanligt förekommande.
     
  • Bipolär sjukdom
    Misstänks vid tidig debut (tonåren) av depressiva symtom, varierande stämningsläge och energi, tankerusningar.
     
  • Sömnapné
    Kan misstänkas vid nattliga snarkningar och andningsuppehåll.
     
  • Hjärntumör
    I fall med fokala neurologiska symtom och vid försämring trots behandling.
     
  • MS
    Vid fokala neurologiska symtom.
     
  • Demenssjukdom
    Kognitiva störningar som långsamt försämras, förändrad personlighet, långdraget förlopp.


UTREDNING


Anamnes
 

  • Bakgrundsdata som civilstånd, yrke, utbildning, levnadsvanor
  • Tidigare sjukdomar och livshändelser
  • Andra aktuella somatiska eller psykiatriska sjukdomar
  • Alkohol- och drogkonsumtion
  • Debut av stressymtom
  • Sjukdomsförlopp, påverkan på funktion och förmåga
  • Läkemedel
  • Sjukskrivning

Predisponerande faktorer
 

  • Drag av perfektionism eller tvång?
    Fråga om patienten alltid varit noggrann och utfört sina (arbets)uppgifter perfekt. Har patienten kontrolltvång som att känna på ytterdörren flera gånger, tvätta sig upprepade gånger utan synbarlig anledning? Utförs ritualer i olika situationer med känslan av att något hemskt kan hända om man inte gör det?
     
  • Tidigare trauman
     
  • Tidigare UMS
     
  • Generaliserad ångestsjukdom kan vara en predisponerande faktor samtidigt som detta ofta förekommer som samsjuklighet till UMS. Penetrera anamnesen!
     
  • I ett fåtal fall finns en underliggande neuropsykiatrisk problematik som inte tidigare uppmärksammats, Asperger, ADHD eller annat.

Utlösande faktorer, stressorer
 

  • Arbetsrelaterade
    - För stor arbetsvolym
    - Höga emotionella krav i arbetet
    - Dåligt ledarskap, m m
     
  • Privata
    - Relationsstörningar
    - Vård av sjuk anhörig
    - Ekonomiska problem, m m

Vidmakthållande faktorer
 

  • Kvarvarande stressorer
  • Nytillkomna stressorer
  • Oregelbundna levnadsvanor avseende sömn, kost och fysisk aktivitet

Status

Ett rutinstatus tillhör utredningen eftersom UMS-liknande symtom kan förekomma vid olika somatiska sjukdomar och är ett led i den differentialdiagnostiska bedömningen. Vanligtvis finner man inget patologiskt i status.

Förslag på somatiska undersökningar:
 

  • Auskultation av hjärta och lungor
  • Blodtrycksmätning
  • Palpation av lymfkörtelstationerna, tyreoidea, buk, perifera pulsar
  • Grovneurologiskt status som:
    - Kranialnervstatus
    - Värdering av grov kraft och sensibilitet i ansikte och extremiteter
    - Perifera senreflexer och babinski
    - Vid misstanke om bakomliggande neurologisk åkomma utvidgas undersökningen
  • Psykiatriskt status inklusive suicidriskbedömning

Labb

Eftersom symtomen är högst ospecifika vid UMS bör läkaren screena för somatiska sjukdomar som kan ha liknande symtom men som ska behandlas på annat sätt.
 

  • Hb
  • SR
  • P-glukos
  • HbA1c
  • Homocystein
  • Kreatinin
  • S-Ca och albumin
  • ASAT
  • ALAT
  • CDT, alternativt B-PEth
  • TSH
  • Fritt-T4

Följande laboratorieprover kan övervägas i fall där symtom eller förlopp inte helt stämmer överens med de/det vid UMS:
 

  • LPK med diff
  • TPK
  • S-Na
  • S-K
  • S-Fe
  • TIBC
  • Ferritin
  • Anti-TPO
  • Albumin
  • Vitamin D
  • Serologi för hepatit B och C
  • HIV-serologi

Vanligtvis finner man inget patologiskt i proverna.

 

Skattningskalor
 

  • The Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT)
    Bör användas för att spåra riskbruk av alkohol.
     
  • Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS)
    Kan användas för att upptäcka riskindivider och för att följa förloppet vid utmattningssyndrom. Utgör ett stöd för klinisk diagnos.
     
  • Mini Internationell Neuropsykiatrisk Intervju (MINI)
    En kortfattad strukturerad intervju för de huvudsakliga psykiatriska störningarna i enlighet med Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM).
     
  • Självskattat utmattningssyndrom (s-UMS)
    Ett enkelt självskattningsinstrument baserat på diagnoskriterierna för utmattningssyndrom, med gradering i lättare eller uttalat självskattat UMS (det senare skiljer sig från diagnoskriterierna). S-UMS kan användas för att spåra riskindivider och den utgör ett stöd för klinisk diagnos.
     
  • Primary Care Evaluation of Mental Disorders (PRIME MD)
    Ett screeninginstrument för fem vanliga psykiatriska diagnoser, inklusive somatisering. Patientformuläret (28 frågor) är enkel att fylla i. Läkaren kontrollerar resultaten mot en checklista baserad på DSM-kriterierna. Observera något låg sensitivitet för de två frågorna om depressiva symtom.
     
  • Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD)
    Instrument för att uppskatta nivån av depressiva symtom och ångestsymtom, och som kan användas i kombination med andra skalor vid osäkerhet kring dessa tillstånd.

Övrigt
 

  • EKG: bör tas på samtliga patienter med symtom från bröstet. Vanligtvis är EKG normalt.
     
  • Neuroradiologi som DT- eller MR-undersökning: vid positiv neurologi, i fall med särskilt långdraget förlopp eller vid ökande kognitiva symtom eller atypiska symtom. Differentialdiagnoser kan vara tumörsjukdom, demenssjukdom eller MS.
     
  • Sömnregistrering: vid misstanke om sömnapné.


HANDLÄGGNING/BEHANDLING


Det finns ingen evidensbaserad behandling vid UMS. Behandlingen bör individualiseras då UMS har varierande allvarlighetsgrad och kontexten är olika; timingen för interventionerna är central. Noggranna differentialdiagnostiska överväganden ska göras i alla fall där symtomen är ospecifika. Samtliga patienter ska tillfrågas om suicidtankar.


Akut handläggning

Handläggning av patienter som söker akut med olika starka somatiska (t ex bröstsmärtor) eller psykiska symtom (t ex panikångest), alternativt söker för en plötsligt påkommen energilöshet:

På akutmottagningen
 

  • Uteslut hjärtinfarkt eller annan akut somatisk åkomma som Addison, testa förekomst av depression och ångest, vid behov psykiatrikonsult.
     
  • Identifiering av UMS som en möjlig diagnos. Kriterierna testas.
     
  • Ge kort information om tillståndet.
     
  • Enkla råd om regelbundna levnadsvanor avseende mat, sömn och doserad fysisk aktivitet.
     
  • Bedöm behov av läkemedel mot stark ångest, allvarliga depressiva symtom eller svår sömnstörning.
     
  • Diskutera om möjligheter finns att minska belastningen. En kortare sjukskrivning kan vara aktuellt. Ge tid för uppföljning på vårdcentralen inom 2–4 veckor för bedömning av arbetsförmågan och fortsatt sjukskrivning.

På vårdcentralen, akuttid
 

  • Uteslut hjärtinfarkt eller annan akut somatisk åkomma som Addison, testa förekomst av depression och ångest, vid behov psykiatrikonsult.
     
  • Identifiering av UMS som en möjlig diagnos. Kriterierna testas.
     
  • Ge kort information om tillståndet.
     
  • Enkla råd om regelbundna levnadsvanor avseende mat, sömn och doserad fysisk aktivitet (efter förmåga).
     
  • Bedöm behov av läkemedel mot stark ångest, allvarliga depressiva symtom eller svår sömnstörning.
     
  • Diskutera om möjligheter finns för att minska belastningen. En kortare sjukskrivning kan vara aktuellt och tid för uppföljning på vårdcentral ordnas inom 2-4 veckor för bedömning av arbetsförmågan och ev fortsatt sjukskrivning.

Vid UMS är exspektans tillåten avseende de somatiska symtomen, förutsatt att basal laboratorieutredning och somatisk undersökning är invändningsfri. Samtliga symtom, utom smärtor i armar, ben och leder, minskar successivt på stressavlastning, stöd och struktur i vardagen (sömn, mat och fysisk aktivitet), utan annan specifik behandling för symtomen. Vid ökande symtom trots initial behandling drivs gängse utredning vidare.


Behandling vid planerat besök

Det är viktigt att läkaren skapar sig en god uppfattning om den kognitiva nedsättningen. Vid uttalade besvär kan det vara svårt eller omöjligt för patienten att medverka i olika interventioner då det är svårt att ta till sig information och att vistas i grupp.


Lindrigt UMS
 

  • Diagnoskriterierna för UMS, samt för depression och ångest testas.
     
  • Stressorerna identifieras och möjlighet till problemlösning diskuteras.
     
  • Råd om regelbundna levnadsvanor avseende mat, sömn och doserad fysisk aktivitet.
     
  • Om möjligt, involvera arbetsgivaren för hjälp med prioriteringar på arbetet. Förebyggande sjukskrivning eller deltidssjukskrivning vid behov.
     
  • Bedöm behov av samtalsstöd, stresshantering, aktivitetsreglering m m.
     
  • Uppföljning tills symtomen minskat betydligt eller helt gått i regress.


Allvarlig UMS
 

  • Diagnoskriterierna för UMS, samt för depression och ångest testas.
     
  • Stressorerna identifieras och möjlighet till problemlösning diskuteras.
     
  • Råd om regelbundna levnadsvanor avseende mat, sömn och doserad fysisk aktivitet.
     
  • Bedöm behov av samtalsstöd, stresshantering, aktivitetsreglering, grön rehabilitering (rehabilitering i grupp i naturmiljö) m m. KBT fungerar dåligt vid allvarligt UMS med kognitiv nedsättning.
     
  • Timingen är central för alla interventioner.
     
  • Antidepressiva kan erbjudas vid samsjuklighet svår ångest och/eller depression.

    - Inledningsvis ges SSRI, t ex citalopram (Cipramil), startdos (10)–20 mg, maxdos 20–40 mg x 1, escitalopram (Cipralex) startdos (5)–10 mg, maxdos 20 mg x 1, eller sertralin (Zoloft, Sertralin) startdos (25)–50 mg, maxdos 150–200 mg x 1. Långsam upptrappning av dos till symtomfrihet eller påtaglig förbättring. Vid ångestförstärkning kan man överväga att ge oxazepam (Sobril, Oxascand) 10 mg 1–3 tabletter dagligen vid behov under upp till en vecka.

    - Vid besvärande sömnstörning testas mirtazapin (Mirtazapin) startdos 15 mg, maxdos 45 mg t n, eller agomelatin (Valdoxan) startdos 25 mg, maxdos 50 mg t n. I vissa fall kan några veckors inledande behandling med zopiklon (Imovane) 5–7,5 mg t n eller liknande preparat ges. Propiomazin (Propavan) startdos 25 mg, maxdos 50 mg t n, kan testas om patienten inte tolererar Mirtazapin eller Valdoxan. Melatonin (Circadin) 2–4 mg t n är ett annat preparat som kan testas som inledande behandling under några veckor.

    - Vid uttalad energilöshet kan man testa bupropion (Voxra) startdos 150 mg, maxdos 300 mg x 1, ensamt eller i kombination med SSRI.

    - I fall med svår ångest kan tillägg av pregabalin (Lyrica) vara aktuellt, startdos 25 mg, maxdos 400 mg/dag i tvådos. Försök till dosminskning och efterföljande utsättning görs när ångesten gått tillbaka.
     
  • Vid samsjuklighet med lätt till måttlig depression, kan samtalsterapi erbjudas. Upplägget måste anpassas efter UMS-diagnosen och aktiveringen får inte drivas för hårt. I fall med måttlig till svår depression erbjuds antidepressiva, gärna i kombination med samtalsterapi. Vid svår ångest fungerar vanligtvis inte samtalsterapi enbart, varför läkemedel är att föredra.
     
  • Bedöm arbetsförmågan. Heltidssjukskrivning är oftast nödvändigt i de allvarliga fallen.
     
  • Återbesök ges efter 2–4 veckor, tidigare vid behov, därefter beroende på tillståndet. Uppföljning tills återgång i arbete.
     
  • Vid särskilt långvarigt förlopp (år), eller atypiskt, bör annan somatisk eller psykisk sjukdom (exempelvis bipolaritet, autismspektrumstörning m m) övervägas.


Återgång i arbete
 

Vid allvarligt UMS inleds behandlingen med enkla råd om struktur i vardagen och successivt utökad aktivitet på alla plan. Lättare uppgifter i hemmet testas i egen takt och utökas efter hand. Liknande tillvägagångssätt gäller för fysisk aktivitet; kan inledas med korta promenader och därefter utökas successivt. I samband med återbesöken värderas funktion och förmåga, råd om utökning av aktiviteten ges och möjlighet till arbetsåtergång diskuteras så snart det är möjligt.

Arbetsgivaren involveras vid lämplig tidpunkt, förslagsvis genom avstämningsmöte där patienten, behandlande läkare, arbetsgivaren och Försäkringskassan deltar. En plan för rehabiliteringen upprättas. I samråd med patienten bedömer läkaren lämplig tidpunkt för arbetsåtergång, samt vilken belastning som är lämplig. Detta bör stämmas av med arbetsgivaren och Försäkringskassan. Väl åter i arbete, utökas arbetstidens omfattning successivt i takt med tillfrisknandet, liksom komplexiteten på arbetsuppgifterna. Arbetsgivarens stöd och möjlighet till anpassning av arbetsuppgifterna tycks vara avgörande för resultatet. Försäkringskassan godkänner rätten till sjukpenning.
 

  • Att testa jobb är inte farligt, men timingen och anpassningen är viktig, detta måste stämmas av med arbetsgivaren. Arbetets innehåll och upplägg kan behöva justeras efter hand; vid försämring tas ett steg tillbaka.
     
  • Som ett första steg innan arbetsträning kan social träning 1–2 timmar, 2 gånger/vecka under några veckor eller mer testas.
     
  • Arbetsträning upp till 25 % varannan dag (för tillräcklig återhämtning) i lugn miljö, med anpassade arbetsuppgifter, en sak i sänder och utan prestationskrav.
     
  • Övergång till lönearbete 25–50 % när patienten är stabil på den aktuella nivån på arbetsträningen. Fortsätt upptrappningen under en tid med minst en helt ledig dag, gärna mitt i vecka, för tillräcklig återhämtning.
     
  • När återgång i ordinarie arbete är olämpligt föreslås samordningsinsatser med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att testa annat arbete.


PROGNOS


Lindrigt UMS

Prognosen är god vid möjlighet till stöd, minskad belastning och tillräcklig återhämtning.


Allvarligt UMS

Detta är en allvarlig sjukdom och sjukskrivningstiden kan bli lång. Kognitiv nedsättning (fr a exekutiva störningar som planering, utförande, simultankapacitet m m) och överkänslighet för krav tycks kunna kvarstå under lång tid, ibland flera år. Forskning har visat att bland patienter med UMS i specialistvård hade 80 % inte längre någon sjukskrivning efter tre år (opublicerad data).

 

ICD-10

Utmattningssyndrom F43.8A

 

Referenser

Åsberg M, Glise K, Herlofson J, Jacobsson L, Krakau I, Nygren Å, et al. Utmattningssyndrom. Stressrelaterad psykisk ohälsa. (Exhaustion Syndrome. Stress related mental poor health) (in Swedish) Stockholm: National Board of Health and Well Fare 2003 Contract No.: ISBN 91-7201-786-4.

Glise K, Ahlborg G, Jr., Jonsdottir IH. Course of mental symptoms in patients with stress-related exhaustion: Does sex or age make a difference? BMC psychiatry. 2012;12(1):18. Länk

Glise KA, G.jr. Jonsdottir, I. Prevalence and course of somatic symptoms in patients with stress-related exhaustion. Does sex or age matter? Submitted. 2014. Länk

Grossi G, Perski A, Osika W, Savic I. Stress-related exhaustion disorder--clinical manifestation of burnout? A review of assessment methods, sleep impairments, cognitive disturbances, and neuro-biological and physiological changes in clinical burnout. Scandinavian journal of psychology. 2015;56(6):626-36. Länk

Stenlund T, Ahlgren C, Lindahl B, Burell G, Steinholtz K, Edlund C, Nilsson L, Knutsson A, Birgander LS. Cognitive oriented behavioral rehabilitation in combination with Qigong for patients on long-term sick leave because of burnout: REST- a randomized clinical trial. Int J Behav Med. 2009; 16(3):294-303. Länk

Gavelin HM, Boraxbekk CJ, Stenlund T, Järvholm LS, Neely AS. Effects of a process-based cognitive training intervention for patients with stress-related exhaustion. Stress. 2015;1885):578-88. Länk

Copyright © Internetmedicin 2018
ID: 7595

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Utmattningsyndrom

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Hur är det att arbeta på Akademiska sjukhuset?
Läs mer här!


Våra soldater och sjömän har rätt till kvalificerad vård. Oavsett var de befinner sig.
Försvarsmakten


Specialistläkare
Doktor24


Specialistläkare alternativt ST-läkare till infektionskliniken
Infektionskliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Specialistläkare/överläkare
Klinisk immunologi och tranfusionsmedicin Universitetsjukhuset i Linköping


Läkare till Bra Liv nära. Jobba både digitalt och på en av våra vårdcentraler.
Vårdcentralerna Bra Liv


Allmänläkare, ST-läkare, leg läkare
Oden vårdentral i Falköping


Legitimerade läkare sökes till KRY
Högtillgänglig vård


Klinisk fysiolog
Stockholm Heart Center


Specialistläkare Allmänmedicin - med nytänkande till framtidens vårdcentral
Närhälsan Kongahälla vårdcentral


Överläkare/ Specialistläkare (LUS)
till VO Vuxenpsykiatri avd 2 Lund

annons