Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
annons
Prediabetes (dysglykemi)
Författare Docent , Medicinkliniken/Gävle sjukhus
Granskare Docent Stig Attvall, Diabetescentrum/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Uppdaterad 2018-07-13
Specialitet Diabetes
Skriv ut


BAKGRUND


Innan manifest typ-2-diabetes (T2D) uppkommer har oftast prediabetiska stadier pågått under många år. I många fall upptäcks prediabetes eller tidigare okänd T2D först i samband med hjärtinfarkt och andra livshotande tillstånd. Det är därför viktigt att tidigt observera utveckling av prediabetes och att vara vaksam på detta hos riskindivider. Exempel på faktorer som utmärker riskindivider är:
 

  • Ålder > 45 år
  • Bukfetma
  • Fysisk inaktivitet
  • Hypertoni
  • Sömnapnésyndrom
  • Hereditet för T2D eller prematur kardio- eller cerebrovaskulär sjukdom
  • Slump-glukos (ej fastande) > 8 mmol/l

Förutom riskökning för angiopati finns en kraftig risk att prediabetes över tid progredierar till T2D. I den s k DPP-studien (Diabetes Prevention Program) progredierade 35 % av patienter med nedsatt glukostolerans till T2D under en fyraårsperiod. Progressen kan dock minskas genom livsstilsåtgärder, läkemedel och kirurgisk intervention.


 

KLASSIFICERING


Förutom T2D kan dysglykemi indelas i olika former av prediabetisk hyperglykemi:
 

  • Fastehyperglykemi (”impaired fasting glucose”, IFG)
  • Nedsatt glukostolerans (”impaired glucose tolerance”, IGT)
  • Intermediär hyperglykemi (baseras på HbA1c-diagnostik)

Se tabell nedan för diagnostiska gränser. Blandformer mellan dessa olika former av dysglykemi är mycket vanliga. Diagnosen "Nedsatt glukostolerans" baseras på 2-timmarsvärdet vid 75-grams oralt glukostoleranstest (OGTT).

Tabell 1. Diagnostiska kriterier för olika former av dysglykemi.

DysglykemiVenöst P-glukos (mmol/l)Kapillärt P-glukos (mmol/l)HbA1c (mmol/mol)Provtagning
Fastehyperglykemi≥ 6,1 och < 7,0≥ 6,1 och < 7,0Fastande
Nedsatt glukostolerans≥ 7,8 och < 11,1≥ 8,9 och < 12,2Vid OGTT (2 h)
Intermediär hyperglykemi≥ 42 och < 48När som helst




SYMTOM OCH KLINISKA FYND
 

  • Ofta symtomlöst
    Dysglykemin utvecklas smygande under många år och ger vanligen inga symtom förrän mycket sent.
     
  • Som bifynd
    En hjärtinfarkt eller stroke kan vara ett första symtom på dysglykemi.
     
  • Trötthet
    Beroende på att glukos inte kommer in i cellerna, är också vanligt men mycket ospecifikt.
     
  • Metabola syndromet
    Ålder > 45 år, övervikt, bukfetma, fysisk inaktivitet, hypertoni, sömnapnésyndrom samt hereditet för diabetes eller prematur kardio- eller cerebrovaskulär sjukdom.
     
  • Avvikande labbvärden
    Vid provtagning noteras dysglykemi av olika grad och slag; ibland glukosuri, hypertoni, dyslipidemi och hyperinsulinemi.

UTREDNING
 

Anamnes
 

  • Trötthet?
  • Träningsvanor?
  • Kostvanor?
  • Rökning?
  • Sömnproblem?
  • Hereditet?

Status
 

  • Längd
  • Vikt
  • BMI
  • Midjemått
  • Blodtryck
  • Vilo-EKG

Labb
 

  • fP-glukos
  • HbA1c
  • OGTT
  • Lipidprofil
  • U-albumin/kreatinin-kvot

BEHANDLING


Livsstilsåtgärder
 

  • Rökning
    Rökning har visats öka risken för T2D med 30 %, genom ökad insulinresistens. Omvänt så har rökstopp visats minska risken för diabetesutveckling med upp till 50 %.
     
  • Kost
    Intag av fettsnål kost och ökat intag av fibrer tillsammans med ökad fysisk aktivitet minskar risken med upp till 58 % att utveckla T2D för personer med IGT. Lågkalorikost med lågt fettinnehåll tycks gynnsam.
     
  • Motion
    Fysisk aktivitet av måttlig intensitet, t ex raska promenader, minst 30 minuter dagligen eller 150 minuter per vecka har visat sig minska risken för patienter att gå från IGT till T2D. Detta om den fysiska aktiviteten kombineras med kostråd enligt ovan. Med fortsatt följande av kost- och motionsråd håller denna effekt i sig åtminstone 10 år.


Farmakologisk behandling

Notera att inget läkemedel i Sverige har prediabetes som godkänd indikation, vilket emellertid inte hindrar kvalificerade användare att utnyttja sin fria förskrivningsrätt.
 

  • Metformin
    I den amerikanska DPP-studien (se ovan) var en av studiearmarna behandling med metformin. Denna behandling resulterade i en relativ reduktion på 31 % avseende risken för studiedeltagarna att övergå från IGT till T2D.
     
  • Orlistat
    Behandling i 4 år med orlistat 120 mg resulterade i en relativ reduktion på 37 % avseende risken för studiedeltagarna att övergå från IGT till T2D.
     
  • Akarbos
    Behandling med akarbos resulterade i en relativ reduktion om 25 % avseende risken för studiedeltagarna att övergå från IGT till T2D. Akarbos ökade också återgång från IGT till normal glukostolerans.
     
  • Pioglitazon
    Behandling med pioglitazon resulterade i en relativ reduktion på 72 % avseende risken för studiedeltagarna att övergå från IGT till T2D. Pioglitazon ökade också återgång från IGT till normal glukostolerans.
     
  • Antihypertensiva läkemedel
    Tiazidläkemedel (åtminstone i hög dos) och betablockerare är kända för sina diabetogena effekter. Omvänt så har läkemedel som blockerar RAAS-systemet (t ex ACE-hämmare och angiotensinreceptorantagonister) en tydlig diabetespreventiv effekt.
     
  • Statiner
    Relativt nya fynd indikerar att flera statiner ökar risken för att utveckla T2D med cirka 10 %. Den uttalade kardiovaskulära skyddseffekten av statiner överstiger dock vida riskerna med försämrad glukostolerans, varför dessa bör förskrivas enligt rådande rekommendationer.

Kirurgisk behandling
 

  • Olika former av bariatrisk (viktreducerande) kirurgi är en metod att åstadkomma en kraftfull och varaktig viktnedgång hos patienter med BMI > 40 kg/m2 eller T2D med BMI > 35 kg/m2. Kirurgin har också visats ge kraftfulla diabetespreventiva effekter, liksom remission av T2D.


UPPFÖLJNING


Regelbunden monitorering av:
 

  • Blodglukosprofil
     
  • HbA1c
     
  • Övriga kända och behandlingsbara angiopatiska riskfaktorer (vikt, midjemått, blodtryck, lipider, mikroalbuminuri)

PROGNOS


Prediabetisk dysglykemi medför en kraftig risk att över tid progrediera till manifest diabetes. Om ingen intervention sker är naturalförloppet att en betydande andel under 5–10 år progredierar till manifest diabetes. Rapporterna om i vilken grad detta sker har varierat kraftigt, bl a beroende på etnicitet och hur nära diabetesgränsen glukosnivåerna ligger. Ofta anges att risken är ökad 3–10 gånger jämfört med normoglykemiska individer. I den s k DPP-studien progredierade 35 % av patienter med nedsatt glukostolerans (IGT) till manifest diabetes under en fyraårsperiod. Det förefaller dessutom som att samtidig förekomst av både IFG och IGT inte endast ger en additiv, utan även synergistisk, riskökning för övergång till diabetes.


 

ICD-10

Glukostolerans, nedsatt (IGT) R73.0A
Diabetes, latent (prediabetes) R73.0B
Onormalt glukostoleranstest R73.0
Hyperglykemi, ospecificerad R73.9
Insulinresistens E16.8F

 

Referenser

Haw JS et al. Long-term sustainability of diabetes prevention approaches: a systematic review and meta-analysis of randomized clinical trials. JAMA Intern Med. 2017 Dec 1;177(12):1808-1817. doi: 10.1001/jamainternmed.2017.6040. Review. Länk

Ali MK et al. Cardiovascular and renal burdens of prediabetes in the USA: analysis of data from serial cross-sectional surveys, 1988-2014. Lancet Diabetes Endocrinol. 2018 Feb 27. pii:S2213-8587(18)30027-5. doi: 10.1016/S2213-8587(18)30027-5. [Epub ahead of print]. Länk

Zhu P et al. Cigarette smoking, diabetes, and diabetes complications: call for urgent action. Curr Diab Rep. 2017 Sep;17(9):78. Länk

Tuomilehto J et al. Finnish Diabetes Prevention Study Group. Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. N Engl J Med. 2001 May 3;344(18):1343-50. Länk

Knowler WC et al. Diabetes Prevention Program Research Group. Reduction in the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin. N Engl J Med. 2002 Feb 7;346(6):393-403. Länk

Torgerson JS,. XENical in the prevention of diabetes in obese subjects (XENDOS) study: a randomized study of orlistat as an adjunct to lifestyle changes for the prevention of type 2 diabetes in obese patients. Diabetes Care. 2004 Jan;27(1):155-61. Länk

Chiasson JL et al. STOP-NIDDM Trial Research Group. Acarbose for prevention of type 2 diabetes mellitus: the STOP-NIDDM randomised trial. Lancet. 2002 Jun 15;359(9323):2072-7. Länk

DeFronzo RA et al. ACT NOW Study. Pioglitazone for diabetes prevention in impaired glucose tolerance. N Engl J Med. 2011 Mar 24;364(12):1104-15. Länk

Sjöholm Å. ALLHAT: a critical assessment. Blood Press. 2004;13(2):75-9. Länk

Sjöholm Å, Nyström T. Kronisk inflammation kan orsaka typ 2-diabetes. Läkartidningen. 2004;101(19):1716-21.

Betteridge DJ, Carmena R. The diabetogenic action of statins - mechanisms and clinical implications. Nat Rev Endocrinol. 2016 Feb;12(2):99-110. Länk

Sjöström L et al. Swedish Obese Subjects Study Scientific Group. Lifestyle, diabetes, and cardiovascular risk factors 10 years after bariatric surgery. N Engl J Med. 2004 Dec 23;351(26):2683-93. Länk

Copyright © Internetmedicin 2018
ID: 7588

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Prediabetes (dysglykemi)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Hur är det att arbeta på Akademiska sjukhuset?
Läs mer här!


Allmänläkare, ST-läkare, leg läkare
Oden vårdentral i Falköping


Överläkare/ Specialistläkare (LUS)
till VO Vuxenpsykiatri avd 2 Lund


Legitimerade läkare sökes till KRY
Högtillgänglig vård


Specialistläkare
Doktor24


Specialistläkare/överläkare
Klinisk immunologi och tranfusionsmedicin Universitetsjukhuset i Linköping


Klinisk fysiolog
Stockholm Heart Center


Läkare till Bra Liv nära. Jobba både digitalt och på en av våra vårdcentraler.
Vårdcentralerna Bra Liv


Våra soldater och sjömän har rätt till kvalificerad vård. Oavsett var de befinner sig.
Försvarsmakten


Specialistläkare alternativt ST-läkare till infektionskliniken
Infektionskliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Specialistläkare Allmänmedicin - med nytänkande till framtidens vårdcentral
Närhälsan Kongahälla vårdcentral

annons