Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

Subakromiellt impingementsyndrom, yrkesorsakat (inklämningssyndrom i axeln)
Författare Docent, överläkare , Arbets- och miljömedicin Syd/
Specialistläkare , Arbets- och miljömedicin Syd/
Granskare Professor Urban Lindgren, Ortopedi/Karolinska Institutet
Uppdaterad 2018-03-24
Specialitet Arbets- och miljömedicin, Ortopedi, Allmänmedicin
Skriv ut
annons


BAKGRUND


Upp till en fjärdedel av den vuxna befolkningen beräknas ha axelbesvär i någon grad och hälften av patienterna med axelsmärta har kvar besvären efter ett år.

Förekomsten av axelsmärta varierar mellan olika yrkesgrupper. I svensk statistik från 2016 hade 11 % av städare arbetsorsakade besvär i axel/arm som påverkade arbetsförmågan eller andra dagliga aktiviteter. Motsvarande siffra i kundservicearbete var 3 %.

Subakromiellt impingementsyndrom, nedan förkortat SIS, är den vanligaste orsaken till axelsmärta och begreppet inbegriper här rotatorcuffsyndrom, bursit, supraspinatustendinit, infraspinatustendinit och subscapularistendinit1.

I Danmark beräknas ergonomisk belastning i arbetet förklara 24 % av alla förstagångsoperationer för SIS i den arbetande befolkningen 2. Var fjärde operation för SIS hos vuxna i arbetsför ålder är alltså möjlig att förebygga.

Fråga därför alltid om yrke och arbetsuppgifter vid axelbesvär!

 

Anatomiska sårbarhetsfaktorer

Supraspinatussenan blodförsörjs via grenar från a. suprascapularis och a. circumflexa humeri anterior. Däremellan finns en dåligt vaskulariserad ”kritisk zon” som har diskuterats som en möjlig sårbarhetsfaktor för axelbesvär, särskilt vid långvarig eller upprepad abduktion eller flexion i axeln. Redan vid 30 graders abduktion ökar trycket i m. supraspinatus så mycket att blodflödet till muskeln störs.

När utrymmet mellan caput humeri och akromion begränsas av någon anledning kan upprepad flexion eller abduktion över 90 grader innebära en mekanisk nötning av supraspinatussenan.

Tendinitförändringar i rotatorcuffen kan utvecklas till partiell eller total senruptur.


 

ORSAKER


Faktorer som har visats öka risken för SIS är:
 

  • Arbete med abduktion/flektion i axeln. Ofta beskrivet som arbete med händerna ovan axelnivå 1-6
     
  • Repetitiva rörelser i övre extremitet 1, 2, 6
     
  • Manuell hantering (lyfta, bära, hålla, skjuta eller dra tungt), hantera verktyg eller annan kraftutövning i axel eller hand 1, 2, 6

Flera studier anger även arbete med handhållna vibrerande verktyg som riskfaktor för SIS men det är svårt att studera eftersom sådant arbete som regel innebär samtidig ergonomisk belastning. En fall-kontrollstudie som justerat noggrant för ergonomisk belastning fann dock att hand-/armvibrationer var en oberoende riskfaktor för ruptur av supraspinatussenan4.


 

SYMTOM
 

  • Symtomen vid yrkesorsakat SIS skiljer sig i stort inte åt från de som normalt ses vid SIS.
     
  • Belastnings- eller rörelsesmärta vid specifika moment på arbetet kan förekomma.
     
  • Ofta rapporteras försämring under och/eller efter ett arbetspass.
     
  • Långvariga ihållande besvär kan föregås av intermittenta besvär som växlar i takt med den ergonomiska belastningen på arbetet där trenden är långsam försämring om belastningen tillåts fortsätta.
     
  • Till en början kan besvären lindras eller gå över på lediga helger, sedan bara under semestrar och till slut sällan eller aldrig.
     
  • Försämring av kända axelbesvär efter ergonomisk belastning på arbetet indikerar ogynnsam arbetsbelastning.


UTREDNING


Anamnes
 

  • Tidigare/nuvarande sjukdomar, trauma och operationer.
  • Uttalad ergonomisk belastning på fritiden?
  • Höger/vänsterhänt?
  • Utbildningsnivå?


Yrkes- och exponeringsanamnes
 

  • Fråga om arbetsplats, arbetsuppgifter och om möjligt efter specifika ergonomiska belastningar, se ovan. Hur mycket? Hur länge? Hur ofta? Hur intensivt?
     
  • Hur påverkas arbetet och dagliga aktiviteter av besvären?
     
  • Finns kollegor med liknande besvär?
     
  • Är arbetsgivaren ansluten till företagshälsovård?


Tidssamband
 

  • Tidssamband mellan ergonomisk belastning på arbetet och symtom?
  • Försämring under/efter arbetspass?
  • Rörelse- eller belastningsutlösta besvär?
  • Debut efter byte av jobb eller arbetsuppgifter?
  • Förbättring på lediga helger eller längre ledigheter?

Status

För status och radiologi, se PM nedan:
 

PM: Skuldersmärta, axelluxation och cuffruptur


Om följande kriterier är uppfyllda kan symtomen vid SIS betraktas som arbetsrelaterade:
 

  • Säkerställd diagnos

    och
     
  • Arbetsexponering för ergonomisk belastning som har visats öka risken för SIS

    och
     
  • Tidssamband mellan ergonomisk belastning och axelsjukdom. Besvärsdebut ses normalt under pågående ergonomisk belastning som ofta har pågått en längre tid. Kortvarig, plötslig eller abrupt återupptagen ergonomisk belastning kan också orsaka axelbesvär, exempelvis akut supraspinatustendinit.


Ergonomisk bedömning av arbetsplats och arbetsteknik via företagshälsovård
 

  • Se nedan


BEHANDLING


Patienten - sekundärprevention
 

  • För sedvanlig medicinsk och kirurgisk behandling samt sjukgymnastik, se:
PM: Skuldersmärta, axelluxation och cuffruptur

  • Avbryt belastningen som orsakat besvären
    Görs med fördel med hjälp av företagshälsovården. Företagshälsovården accepterar ofta inte remiss utan arbetar på uppdrag av arbetsgivaren. Uppmana därför patienten att kontakta företagshälsovården via sin chef eller kontakta själv chefen med patientens medgivande. Även lindriga och övergående arbetsrelaterade besvär motiverar ett aktivt förhållningssätt med tanke på stora möjligheter till sekundärprevention.
     
  • Anpassade arbetsuppgifter
    Arbetsgivaren är skyldig att anpassa arbetsuppgifterna, gärna i samarbete med företagshälsovården. I väntan på anpassade arbetsuppgifter kan tillfällig omplacering till icke-axelbelastande arbete övervägas.
     
  • Arbetsplatsbedömning
    Ergonom hos företagshälsovården bör utföra bedömning av arbetsplats och arbetsteknik samt ge ergonomisk rådgivning. Om företagshälsovård saknas, skicka remiss till sjukgymnast för ergonomisk rådgivning.
     
  • Återhållsamhet med analgetika
    Maskera inte symtomen med analgetika eller NSAID utan att anpassning av arbetsuppgifterna och förbättring av arbetsmiljön kommer till stånd. Det riskerar att öka och förlänga den skadliga belastningen.


Arbetsplatsen - primärprevention
 

  • En individ med yrkesorsakat SIS bör ses som en indexpatient på bristfällig arbetsmiljö som kan antas generera fler insjuknanden om arbetsmiljön inte förbättras.
     
  • Ergonom hos företagshälsovården bör göra en strukturerad ergonomisk riskbedömning av de olika arbetsmomenten på arbetsplatsen, även för patientens kollegor. Denna bör resultera i åtgärdsförslag och uppföljning med utvärdering av vidtagna åtgärder.
     
  • Det kan vara motiverat med medicinska kontroller av personal med ergonomiskt belastande arbete. En standardiserad metod för detta är MEBA.


UPPFÖLJNING
 

  • Uppföljande besök
    Viktigt för att säkerställa att arbetsgivaren har anpassat patientens arbetsuppgifter. Har riskbedömning av arbetsplatsen gjorts och tillfredsställande åtgärder genomförts? Aktuell arbetsförmåga? Remiss skickas till ortoped för bedömning vid långvariga besvär som inte svarar på icke-kirurgisk behandling.
     
  • Arbetsskadeförsäkringen
    Den som drabbats av en arbetsskada kan ansöka om olika ersättningar från arbetsskadeförsäkringen. Försäkringskassan kan vid godkänd arbetsskada och varaktig nedsättning av arbetsförmågan ersätta ekonomisk skada, så kallad livränta, och i vissa fall bidra till omskolning och rehabilitering. Patienten behöver i så fall ansöka om detta. Kuratorer inom hälso- och sjukvården kan ge fördjupad vägledning liksom Försäkringskassan och de fackliga organisationerna.
     
  • Överväg anmälan till Arbetsmiljöverket
    Läkare är skyldiga att anmäla sjukdomar/symtom/besvär som kan ha samband med arbetet och är av intresse ur arbetsmiljösynpunkt. Patientens namn och personnummer skall inte anges. Anmälan görs enklast på Arbetsmiljöverkets hemsida.
     
  • Överväg remiss till arbets- och miljömedicinsk specialistenhet, exempelvis då:
    - Anpassning av arbetet inte tycks fungera.
    - Företagshälsovård saknas eller inte ges möjlighet att utföra ergonomisk riskbedömning.
    - Tveksamhet finns huruvida patienten alls bör fortsätta i sitt yrke.
    - Patienten av försäkringsmedicinska skäl önskar en fördjupad sambandsbedömning mellan ergonomisk belastning och besvär.
     
  • Noggrann dokumentation
    Sjukdomsförloppet, den ergonomiska belastning som framkommit och bedömningen av sambandet mellan ergonomisk belastning och sjukdom är särskilt viktigt av försäkringsmedicinska och arbetsrättsliga skäl.


Gränsvärden och arbetsmiljöverkets föreskrifter

Det saknas officiella svenska gränsvärden för ergonomisk belastning i arbetslivet. Arbetsmiljöverket anger dock i sina föreskrifter (till exempel AFS 2012:2 Belastningsergonomi) arbetsgivarens skyldigheter samt råd om hur arbetet skall riskbedömas och utformas.


 

PROGNOS


Någon förbättring brukar inte ses vid oförändrad ergonomisk belastning. Med behandling och modifierad arbetssituation är prognosen god 7.


 

ICD-10

Impingement syndrome i skulderled M75.4

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
M75 Sjukdomstillstånd i skulderled
Y96 Arbetsmiljö som orsak till sjukdom

Socialstyrelsens beslutsstöd rekommenderar att överväga tidigt byte av arbetsuppgifter och arbete samt remiss för operation vid SIS som förefaller ha samband med arbetet. Eventuell sjukskrivnings längd och omfattning påverkas bland annat av om dominant sida är påverkad, ergonomisk belastning och andra krav i arbetet, möjlighet till anpassning av arbetsuppgifterna samt eventuell operation.

 

Referenser
 

  1. van Rijn RM, Huisstede BM, Koes BW, Burdorf A: Associations between work-related factors and specific disorders of the shoulder--a systematic review of the literature. Scand J Work Environ Health 2010, 36(3):189-201. Länk
     
  2. Dalboge A, Frost P, Andersen JH, Svendsen SW: Cumulative occupational shoulder exposures and surgery for subacromial impingement syndrome: a nationwide Danish cohort study. Occupational and environmental medicine 2014, 71(11):750-756. Länk
     
  3. Svendsen SW, Gelineck J, Mathiassen SE, Bonde JP, Frich LH, Stengaard-Pedersen K, Egund N: Work above shoulder level and degenerative alterations of the rotator cuff tendons: a magnetic resonance imaging study. Arthritis and Rheumatism 2004, 50(10):3314-3322. Länk
     
  4. Seidler A, Bolm-Audorff U, Petereit-Haack G, Ball E, Klupp M, Krauss N, Elsner G: Work-related lesions of the supraspinatus tendon: a case-control study. Int Arch Occup Environ Health 2011, 84(4):425-433. Länk
     
  5. Bodin J, Ha C, Petit Le Manac'h A, Serazin C, Descatha A, Leclerc A, Goldberg M, Roquelaure Y: Risk factors for incidence of rotator cuff syndrome in a large working population. Scand J Work Environ Health 2012, 38(5):436-446. Länk
     
  6. Mayer J, Kraus T, Ochsmann E: Longitudinal evidence for the association between work-related physical exposures and neck and/or shoulder complaints: a systematic review. Int Arch Occup Environ Health 2012, 85(6):587-603. Länk
     
  7. Lindgren U, Svensson O: Ortopedi, 3 edn: Liber AB; 2007.
Copyright © Internetmedicin 2018
ID: 7350

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Subakromiellt impingementsyndrom, yrkesorsakat (inklämningssyndrom i axeln)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Vårdcentralschef
Närhälsan Furulund vårdcentral


AT-läkare
Lasarettet i Landskrona


AT- läkare
Sunderby sjukhus


Våra soldater och sjömän har rätt till kvalificerad vård. Oavsett var de befinner sig.
Försvarsmakten


AT-läkare
Kullberska sjukhuset


AT-läkare
Lycksele Lasarett


AT- läkare
Skånes universitetssjukhus


AT-läkare
Centralsjukhuset Kristianstad


AT-läkare
Hässleholms sjukhus


Är du allmänspecialist eller sjuksköterska?
Vårdcentralerna Bra Liv


AT- läkare
Kiruna sjukhus


AT-läkare
Skellefteå Lasarett


Specialistläkare
Doktor24


8 av 10 läkare är redan med- Bli medlem du också!
Sveriges Läkarförbund


Specialist allmänmedicin/ ST läkare
HC Baldersnäs-Arbrå-Kilafors


AT- läkare
Kalix sjukhus


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


AT- läkare
Enköpings lasarett


AT-läkare
Helsingborgs lasarett


AT- läkare
Piteå Sjukhus


AT-läkare
Norrlands universitetssjukhus


AT-läkare
Gävle Sjukhus


AT-läkare
Lasarettet Trelleborg


Allmänspecialist
Gävle Strand Din hälsocentral


AT- läkare
Region Jönköping


ST- läkare
Akutkliniken Universitetssjukhuset Örebro


AT-läkare
Mälarsjukhuset i Eskilstuna


AT- läkare
Gällivare sjukhus


Är du blivande ST-läkare i allmänmedicin och funderar på vart du vill göra din ST?
Landstinget Sörmland


AT-läkare
Lasarettet i Ystad

annons
annons
annons