Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
Aterom (talgkörtelcysta)
Författare ST-läkare , Wästerläkarna VC/VGR
Specialistläkare , Avonova Företagshälsa Järntorget/Göteborg
Granskare Med dr, Spec i allmänmedicin Jessica Freudenthal, Kungsholmsdoktorn/
Uppdaterad 2019-02-21
Specialitet Allmänmedicin, Kirurgi
Skriv ut


BAKGRUND
 

Ett aterom är en talgkörtelcysta som uppstår då utförsgången till en talgkörtel täpps igen. Eftersom körteln fortsätter att producera talg (sebum) bildas efterhand en knöl under huden.

Vanligtvis uppkommer aterom där det finns flest talgkörtlar (kring hårbeklädd hud); hårbotten, bål, nacke, ansikte och underliv, men cystorna kan uppstå över större delen av hudkostymen. Hos en del individer uppstår, utan känd anledning, multipla aterom.

Aterom är benigna, men kan vara kosmetiskt störande eller irriterande genom sin placering. Inte så ovanligt är att inflammation tillstöter, varpå ateromen svullnar och ömmar. Mera sällsynt ses uttalade infektioner och större abscessbildning. Aterom uppkommer i regel inte före puberteten.

 

Etiologi
 

  • Vanligen idiopatisk genes
  • Hereditet
  • Hyperhidros, akne och seborré kan öka risken
  • Anabola steroider
  • Reaktion på hudskada, t ex efter kirurgi
  • Vissa ovanliga genetiska tillstånd, såsom Gardners syndrom (en subtyp av familjär adenomatös polypos som orsakas av en mutation i APC-genen och kan orsaka multipla aterom)


SYMTOM OCH KLINISKA FYND
 

  • Ofta bred och lite ojämn, rundad resistens som är tydligt avgränsbar
  • Mjuk, elastisk i konsistensen
  • Fritt förskjutbar mot underlaget
  • Normalt oöm, dock ömmande vid inflammation/infektion
  • Storleken kan variera från några mm till flera cm och fluktuera i storlek
  • Kan ha en central försänkning


För exempel på utseende av aterom, var god se länk under rubrik Behandling nedan.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Furunkel är en djupare infektion som involverar hårfollikeln med engagemang av dermis och subcutis.
     
  • Lipom. Godartad, subkutan, ibland intramuskulärt belägen fettknuta. Ofta långsam tillväxt. Sitter vanligen lite djupare än aterom. Ytliga lipom är oftast omgivna av en kapsel och därför avgränsbara mot omgivande vävnad, de fluktuerar dock vanligen inte i storlek. Fritt förskjutbar. Saknar utförsgång.
     
  • Angiolipom. Godartad subkutan förändring. Ovanligare. Ofta multipla och hereditär förekomst. Uppstår vanligen på underarmar och bröst i ung ålder. Kan smärta vid beröring och kroppsansträngning.
     
  • Fibrom. Liten, mjuk bindvävsknuta. Rundad, flikformad e t c. Uppträder från 30-års ålder och uppåt, ofta på hals eller ansikte. Merparten är hudfärgade, mer sällan pigmenterade.
     
  • Benigna hudadnextumörer med ursprung från hårfolliklar, svettkörtelstrukturer m m. Oftast är dessa betydligt fastare och mer homogena i konsistensen.
     
  • Dermoidcysta. Medfödd, visar sig nästan alltid i barndomen, inte sällan redan vid födseln. Kan innehålla skiftande strukturer i olika utvecklingsstadier, t ex tänder och hår. Vanligaste lokaliseringen är vid ögonbrynen.
     
  • Pilomatrixom (Mb Malherbe). Godartad, förkalkad tumör utgående från hårsäckar. Blåskimrande. Ofta lokaliserad till ansikte eller överkropp. Uppstår oftast i barndomen. Bör extirperas p g a att de kan tillväxa, samt att de kliniskt är svåra att skilja från pilomatrixkarcinom (mycket ovanlig tumör).
     
  • Mjukdels- eller skelettsarkom. Djupt belägna resistenser. P g a detta kan de vara mer svåravgränsade palpatoriskt. För symtom som skall inge misstanke om sarkom och korrekt handläggning enligt standardiserat vårdförlopp (SVF), v g se Länk till SVF.
     
  • Lymfom. En eller flera förstorade (> 1,5 cm i diameter), oömma lymfkörtlar.
     
  • Annan huvud- eller halscancer. Nytillkommen knöl på hals eller i spottkörtel som inte varierar i storlek, där anamnes och status inte ger annan förklaring (t ex infektion). Länk till SVF för huvud- och halscancer


UTREDNING
 

Utredningen utgörs nästan alltid av enbart anamnes och status. Svar på nedanstående frågor kan i allmänhet utesluta differentialdiagnoserna (se ovan).

 

Anamnes
 

  • Hur länge har resistensen funnits?
  • Liknande besvär tidigare, diagnos och eventuella åtgärder?
  • Tillväxt - hur snabbt?
  • Tömt sig på pus?
  • Smärta?
  • Påverkat allmäntillstånd, feber, trötthet, nattliga svettningar, viktnedgång?
  • Tidigare sjukdomar och aktuella läkemedel?

Status
 

Inspektion
 

  • Hur stor är resistensen? Mät med måttband.
  • Utseende? Omgivande rodnad?

Palpation
 

  • Fritt förskjutbar?
     
  • Rodnad, värmeökning, palpationsömhet? Aterom som är inflammerade eller infekterade har dessa karakteristika, medan oretade aterom ej har det
     
  • Notera konsistens och ytskickt. Jämn eller ojämn?
     
  • Svullnad av lymfkörtlar? Föreligger vid djupare infektion eller maligna differentialdiagnoser

Lab
 

  • Aterom är en klinisk diagnos, inga blodprover tas i typfallet
  • Kontroll av CRP (samt vitalparametrar) inför akutremiss vid stora abscesser och/eller allmänpåverkan för att bedöma om septisk påverkan föreligger
  • Relevanta blodprover bör tas vid misstanke om maligna differentialdiagnoser

Övrigt
 

Inga radiologiska undersökningar är normalt aktuella. Ultraljud eller finnålspunktion kan övervägas i primärvård vid osäkerhet kring diagnos (om patienten inte uppfyller kriterier för SVF och därmed remitteras för utredning). Vid misstanke om skelettsarkom (se ovan) ska slätröntgen utföras i primärvård enligt SVF.

PAD är sällan nödvändigt.


 

BEHANDLING
 

  • Infomera patienten om att aterom är benigna.
     
  • Aterom som inte är infekterade eller störande för patienten behöver ej behandlas.
     
  • Infekterade aterom tömmer sig ofta spontant. NSAID kan vid behov ordineras som symtomlindring under några dagar vid inflammation.
     
  • Vid mer uttalad inflammation/infektion är behandlingen kirurgisk; incision + dränage.
     
  • Aterom som är kosmetiskt eller på annat sätt störande, liksom aterom som återkommande blir inflammerade behandlas också kirurgiskt, men i lugnt skede genom excision.
     
  • Antibiotikabehandling är mycket sällan aktuellt; i princip endast vid mer uttalat infekterade aterom (se även under rubrik Remiss nedan).

Kirurgisk behandling

Incision

Mogna mindre abscesser kan behandlas i primärvård med incision och dränage.
Efter desinfektion och lokalbedövning läggs ett snitt, vanligen om ca 1 cm, centralt i abscessen eller som ett kryss. Ett enkelt drän (t ex en tamponad indränkt med alsolsprit) läggs i såret några dagar för att förhindra att abscessen återuppstår.


Excision

Excision (borttagning av ateromet) är motiverat om patienten upplever mycket besvär och/eller efter upprepade infektioner. Görs i lugnt skede.

Inför excision:
 

  • Ateromet bör vara minst ca 0,5 cm i diameter för att operation skall övervägas, eftersom det annars kan vara svårt att avgöra om man har fått bort hela cystan eller ej.
  • Aterom har en kapsel som omger talget. Det är mycket viktigt att hela kapseln med utförsgång (inklusive ovanliggande hud) avlägsnas för att minska risken för återfall.
  • Aterom som är inflammerade/infekterade, nyligen tömt sig spontant eller inciderats, skall ej excideras, eftersom infektionen då riskerar att sprida sig.

Praktiska instruktioner:

Instruktionsvideo om excision av aterom

PM Chirurgia minor - naevus och "knutor"



 

REMISS
 

Remiss till Kirurgklinik
 

  • Akutremiss vid stora (> ca 5 cm), kraftigt ömmande abscesser och/eller allmänpåverkan. Kräver incision, dränage och eventuellt i.v. antibiotika. Larma 112 vid misstanke om sepsis/septisk chock.
     
  • Om ateromet är stort, beläget på utsatt plats (t ex ansikte, genitalt), sitter nära känsliga strukturer såsom blodkärl/nerver/leder, eller där ärren riskerar att bli särskilt missprydande (t ex bröst/dekolletage eller vid keloidbenägenhet).
     
  • Vid osäkerhet kring diagnos och/eller misstanke om dermoidcysta.


PROGNOS
 

Aterom är benigna. Kirurgisk behandling är i de allra flesta fall botande. Aterom som har varit inflammerade kan dock någon gång vara svåra att excidera i sin helhet då de adhererat till omgivande hud.


 

ICD-10

Trikilemmal cysta L72.1
Andra follikulära cystor i hud och underhud L72.8

 

Referenser
 

Kirurgiboken, Andra upplagan. Järhult, J och Offenbartl, K. Förändringar i hudens och underhudens körtlar, sid 316.

Skånes Läns Landsting, Vårdriktlinjer. Lipom - riktlinjer för primärvård.
Länk

LÄKARTIDNINGEN 2010-11-23 nummer 47:
Bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i primärvård, Norman, C, Sigvard Mölstad, S. Länk

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner
i öppenvård. Läkemedelsverket och Strama.
Länk

1177.se. Tumörer och andra utväxter. Länk

Regionala Cancercentrum i samverkan.
Länk

Läkartidningen. 2014;111:CWYD. Fetthaltiga mjukdelstumörer i rörelseapparaten ofta godartade. Geijer, M, Styring, E, Brosjö, O, Skorpil, M.
Länk



 

Copyright © Internetmedicin 2019
ID: 6967

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Aterom (talgkörtelcysta)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Sjukskötersketjänst med ansvar för kvalitetsfrågor
Akademiska Sjukhuset


Försvarsmedicinsk forskningsrådgivare till Försvarsmedicincentrum
Försvarsmakten


Vi söker överläkare inom psykiatri och beroendemedicin!
Psykiatrikliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Barnsjuksköterska med intresse för barnrättsliga frågor
karolinska Universitetssjukhuset


Läkare till Bra Liv nära. Jobba både digitalt och på en av våra vårdcentraler.
Vårdcentralerna Bra Liv


Sjuksköterska Natt till Ortopedavdelning K81-83
Karolinska Universitetssjukhuset


Specialistläkare inom reumatologi till Patientområde Gastro, Hud, REUMA
karolinska Universitetssjukhuset


Sjuksköterska till takyflödet, elektrofysiologi
karolinska Universitetssjukhuset


Specialistläkare/biträdande överläkare/överläkare till Patientområde Huvud-, Hals-, Lung- och Hudcancer
Karolinska Universitetssjukhuset


Vill du arbeta med strålbehandling?
Akademiska Sjukhuset


Specialistläkare/ biträdande överläkare/överläkare till Klinisk patologi och cytologi i Solna
karolinska Universitetssjukhuset


Sjuksköterska till rotation mellan neuro slutenvård och öppenvård, Huddinge
karolinska Universitetssjukhuset


Röntgensjuksköterska sökes till Nuklearmedicin Solna
karolinska Universitetssjukhuset


Nattsjuksköterska Reumatolog och hudavdelningens 7 vårdplatser i 100-huset
Akademiska Sjukhuset


Överläkare till patientflöde Huvud-Hals Cancer
Karolinska Universitetssjukhuset


Vi utökar nu vår verksamhet och söker nattsjuksköterskor som vill vara med och bedriva högspecialiserad geriatrisk vård tillsammans med oss på Avd. R72-R74(GAVA) i Huddinge
Karolinska Universitetssjukhuset


Specialistläkare, biträdande överläkare eller överläkare till Patientflöde ryggsjukdomar
Karolinska Universitetssjukhuset


Karolinska Trial Alliance söker forskningssjuksköterska till pilotverksamhet med uthyrning av forskningssjuksköterskor
Karolinska Universitetssjukhuset


Specialist i allmänmedicin
Ljusdal hälsocentral


Vi söker nu sjuksköterskor som vill jobba natt till vår Kirurgi och Trauma Avdelning (B83) i Huddinge
Karolinska Universitetssjukhuset


Sjuksköterska till Blodbussen
Karolinska Universitetssjukhuset


Sjuksköterska? Avdelning för stamcellstransplantation i Huddinge söker kollega!
karolinska Universitetssjukhuset


Sjuksköterska till Reumatolog- och hudavdelningen i 100-huset
Akademiska Sjukhuset


Specialistläkare/biträdande överläkare/överläkare till Intervention och Ultraljud inom Funktion Bild & Funktion
karolinska Universitetssjukhuset


Specialistläkare, biträdande överläkare eller överläkare i anestesiologi och intensivvård till Barn-PMI Huddinge
Karolinska Universitetssjukhuset


PCI-operatör/biträdande överläkare till Tema Hjärta och Kärl
karolinska Universitetssjukhuset