Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
Syfilis
Författare Docent, överläkare , Verksamheten för hud- och könssjukvård/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Uppdaterad 2019-05-21
Specialitet Hud/Venereologi, Gynekologi/Obstetrik, Infektion, Urologi
Skriv ut





BAKGRUND
 

Syfilis orsakas av spiroketen Treponema pallidum och inkubationstiden är 10-90 dagar.

Syfilis delas in i tidig och sen infektion. Vid smittotillfälle inom ett år kallas infektionen tidig syfilis och vid smitta mer än ett år tillbaka i tiden sen syfilis. Om patienten är symtomfri kallas infektion tidig latent syfilis vid smitta inom ett år och därefter sen latent syfilis.

Smittspridning sker sexuellt, men endast tidig syfilis (både med och utan symtom) är smittsam vid sexuell kontakt. Blodsmitta kan förekomma och man testar därför samtliga blodgivare. Syfilis kan även överföras från en infekterad gravid kvinna till hennes foster och ge kongenital syfilisinfektion. Överföring kan ske även vid sen syfilis hos mamman.

Symtomgivande tidig syfilis delas in i primär och sekundär syfilis (symtom se nedan) och skall anmälas till smittskyddsläkare och smittspårning är obligatorisk, vilket även gäller för tidig latent syfilis.

Symtomgivande sen syfilis kallas tertiär syfilis (symtom se nedan). Detta är numera ovanligt i Sverige och anmäls inte till smittskyddsläkare, och detsamma gäller för sen latent syfilis.

Syfilisfall skall handläggas av specialist inom venereologi. Många fall diagnostiseras serologiskt i stadiet sen latent syfilis och då syfilis har en långsam sjukdomsprogress finns ofta gott om tid för remittering. Undantag från detta är gravid kvinna med obehandlad syfilis som bör remitteras mer skyndsamt.

Cirka 60 % av obehandlade syfilisfall läker ut spontant. Tyvärr finns ingen markör för utläkt infektion, varför alla fall som inte säkert erhållit adekvat behandling bör bedömas av venereolog för ställningstagande till behandling.


 

EPIDEMIOLOGI


Syfilis är relativt ovanligt i Sverige, men i andra delar av världen är infektionen fortfarande vanlig. Enligt WHO var den globala incidensen år 2015 ca 26 fall/100 000 invånare. Även kongenital syfilisinfektion är ett problem i många länder och man har sett en klar ökning av antal fall i till exempel USA de senaste åren.

I Sverige minskade syfilis under 1900-talets slut, men därefter har antal fall ökat. År 2017 rapporterades 389 fall, motsvarande 3,8 fall/100 000 invånare. Inhemsk spridning av syfilis ses framför allt hos män som har sex med män, medan majoriteten av kvinnor och män som smittas genom heterosexuella kontakter är smittade utomlands.

Av de anmälda fallen 2017 hade 39 % primär syfilis, 22 % sekundär syfilis och 29 % tidigt latent syfilis. Resterande fall hade oklart eller ej angivet stadium. Data för 2018 är inte klara ännu (maj 2019).


 

SYMTOM / KLINISKA FYND
 

Syfilis är, liksom tuberkulos och hiv-infektion, en av de stora "sjukdomsimitatörerna". Beroende på sjukdomens stadium kan patienten uppvisa i stort sett vilka symtom som helst.

Den klassiska indelningen av syfilis är:

Primär syfilis
(tidig syfilis)
- hård schanker (oömt, oftast solitärt, sår). Vanligen lokaliserad genitalt, men kan även ses oralt. Ofta samtidiga, oömma adeniter.
Sekundär syfilis
(tidig syfilis)
- rödbruna, makulära hudutslag, ff a på bål, handflator och fotsulor. Även slemhinnelesioner kan ses, t ex i form av condylomata lata (vårtliknande, fuktiga förändringar som ses ff a anogenitalt).

- patienten kan vara allmänpåverkad och febril. Flera organ kan vara engagerade såsom hjärna, ögon, öron, lever och kliniken kan vara mycket skiftande.
Tertiär syfilis
(sen syfilis)
- benign syfilis; drabbar hud och skelett.

- kardiovaskulär syfilis; aortainsufficiens, aortit och aneurysm.

- neurosyfilis, kan yttra sig bl a som demens.




DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Genital herpes ger återkommande utslag och såren är oftast multipla och smärtsamma till skillnad från det primära syfilissåret.
     
  • Kondylom kan påminna om condylomata lata.
     
  • Hudutslagen vid sekundär syfilis kan likna t ex pityriasis rosea.
     
  • Tumörsår har ett mer långdraget förlopp än det primära syfilissåret, som brukar läka spontant på 6-8 veckor.


DIAGNOSTIK


Den klassiska regeln var tidigare att all genital sårbildning skulle betraktas som syfilis tills motsatsen var bevisad. Idag är det ff a sexualanamnesen som avgör när syfilis skall misstänkas och genital herpes är istället den vanligaste orsaken till genital sårbildning. Gruppen MSM löper större risk att smittas med syfilis, liksom patienter med sexuella kontakter utomlands.

Under de fyra första veckorna vid primärt syfilissår utesluter negativ serologi inte syfilisdiagnosen som då istället ställs genom att påvisa T. pallidum i såret med hjälp av PCR-diagnostik (finns tillgänglig på vissa laboratorier). Senare ställs syfilisdiagnosen genom serologi och vilken screeningtest som används bestäms av lokala rutiner.

För att ställa diagnos brukar man kräva att minst två specifika serologiska syfilistester är positiva (t ex TPPA, TPHA, Treponema screening CLIA). Effekt av behandling brukar följas med en så kallad ospecifik syfilistest (t ex VDRL, RPR). För mer information om syfilisdiagnostik, se under Referensmetodik för laboratoriediagnostik, SMI (Länk

Vid positiv serologi eller vid klinisk misstanke på syfilissår bör patienten remitteras till venereolog. Vid nydiagnostiserad syfilis bör prover även tas för övriga sexuellt överförda infektioner, inklusive hiv.

 

Syfilisdiagnostik (serologi)



BEHANDLING
 

Syfilisbehandling är en specialistangelägenhet och ges i regel med långverkande benzathinpenicillin (licenspreparat) i.m. Vid allergi mot penicillin kan Doxycyklin ges, i varierande dos beroende på sjukdomsstadium. Inget vaccin finns tillgängligt.

Jarisch-Herxheimer är en feberreaktion som kan komma inom 24 timmar efter inledd syfilisbehandling. Reaktionen ses framför allt vid behandling av tidig syfilis och klingar av inom 1 dygn.


 

UPPFÖLJNING
 

Samtliga syfilispatienter skall följas upp via venereologisk mottagning.


 

LÄNKAR
 

Länkar till bilder hos www.dermis.net:

Stadium 1 (primär syfilis)

Stadium 2 (sekundär syfilis)

Stadium 3 (tertiär syfilis)

Smittskyddsblad - Syfilis


ICD-10

Tidig medfödd syfilis med symtom A50.0
Tidig medfödd latent syfilis A50.1
Icke specificerad tidig medfödd syfilis A50.2
Sen medfödd neurosyfilis A50.4
Annan sen medfödd syfilis med symtom A50.5
Sen medfödd latent syfilis A50.6
Icke specificerad sen medfödd syfilis A50.7
Medfödd syfilis, ospecificerad A50.9
Primär genital syfilis A51.0
Primär anal syfilis A51.1
Primär syfilis med andra lokalisationer A51.2
Sekundär syfilis i hud och slemhinnor A51.3
Sekundär syfilis i hud och slemhinnor, ospecificerad A51.3X
Annan sekundär syfilis A51.4
Tidig latent syfilis A51.5
Tidig syfilis, ospecificerad A51.9
Kardiovaskulär syfilis A52.0
Symtomatisk neurosyfilis A52.1
Asymtomatisk neurosyfilis A52.2
Neurosyfilis, ospecificerad A52.3
Annan symtomatisk sen syfilis A52.7
Sen latent syfilis A52.8
Sen syfilis, ospecificerad A52.9
Latent syfilis, ej specificerad som tidig eller sen A53.0
Syfilis ospecificerad A53.9
Postinfektiös artrit vid syfilis M03.1
Sen syfilis i njure N29.0
Syfilis hos modern som komplicerar graviditet, förlossning och barnsängstid O98.1
Falskt positivt serologiskt test för syfilis R76.2
Riktad hälsokontroll avseende syfilis Z11.3D
Kontakt med och exponering för syfilis Z20.2C

 


REFERENSER


Folkhälsomyndigheten, Länk

2015 STD Treatment Guidelines från CDC, Länk

INFPREG, en databas för samlad kunskap kring infektioner och graviditet, Länk

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen, från Folkhälsomyndigheten, Länk

Copyright © Internetmedicin 2019
ID: 683

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Syfilis

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Sjuksköterska
Hud- och Sesammottagningen, Huddinge


Sektionsledare till HIV, Hepatit och Tuberkulos mottagning
Akademiska sjukhuset


Ett hållbart arbetsliv som sjuksköterska
Ortopedavdelningen i Gävle


Onkolog med intresse för strålbehandling
Verksamhetsområde Blod- och tumörsjukdomar, strålbehandlingsavdelningen


Är du medicinsk sekreterare?
Välkommen till Vårdadministrativ service!


Geriatriker/specialist i allmänmedicin
Ljusdal hälsocentral


Avdelningschefer inom Blod- och tumörsjukdomar
Verksamhetsområde Blod- och tumörsjukdomar


Utbildningsmöjlighet för sjuksköterska
Barnsjukvården


Sjuksköterska
Patienflöde Skörhet, R72 i Huddinge


Sjuksköterska natt
Rekonstruktiv plastikkirurgi slutenvård


Sektionsledare
HIV, Hepatit och Tuberkulos mottagning


Specialistsjuksköterska
Intensivvårdsavdelningen i Gävle


Sjuksköterska
Geriatrisk Akutvårdsavdelning inriktning infektion


Överläkare eller biträdande överläkare
Patientområde Hematologi


Nattsjuksköterska
Hjärta Kärl avdelning 1, Kärlkirurgisk avdelning


Röntgensjuksköterska
Nuklearmedicin Solna


Sjuksköterska
Internmedicinsk vårdavdelning i Hudiksvall


Sjuksköterska
Lungavdelningen i Gävle


PRÖVA-PÅ-KURSEN 48H FÖR LÄKARSTUDERANDE, 18-20 OKTOBER 2019
Försvarsmakten

annons
annons
annons
annons