Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

Astigmatism
Författare Docent, leg optiker , /Karolinska Institutet/S:t Eriks Ögonsjukhus
Granskare Professor, överläkare Jan Ygge, S:t Eriks Ögonsjukhus/Stockholm
Uppdaterad 2018-06-07
Specialitet Ögon
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Astigmatism (även felaktigt kallad brytningsfel) är en typ av optiskt synfel som uppstår när ljuset som bryts i hornhinnan inte fokuseras mot en och samma punkt. Orsaken till detta kan exempelvis vara en ojämn hornhinna eller lins i ögat. Detta leder till en optisk oskärpa i bilden vilket ger dimsyn.

En haltande men målande bild av en ojämn yta som leder till astigmatism är en amerikansk fotboll i jämförelse med den runda, sfäriska, fotbollen.

Astigmatism är ett vanligt förekommande synfel och förekommer ofta i samband med hyperopi (översynthet) och myopi (närsynthet). Högre grader av hyperopi och myopi ses ofta i kombination med högre grader av astigmatism. Ny forskning påvisar en ökad risk för att utveckla högre grader av närsynthet hos skolbarn som orsakas av astigmatism [1].

Astigmatism definieras enligt regelbundenhet, typ av refraktionsfel, enligt vilken del av ögat som orsakar astigmatismen samt enligt riktningen (axelläge) av svagast brytande meridian.


Klassifikation

Enligt regelbundenhet
 

  • Regelbunden astigmatism
    Vanligaste typen där starkaste och svagaste meridian är åtskiljda med 90 grader. Korrigeras vanligtvis med glasögon eller kontaktlinser och ger fullgod optisk kompensation av astigmatismen.
     
  • Oregelbunden astigmatism
    Inte lika vanligt. Starkaste och svagaste meridianerna är inte åtskiljda med 90 grader vilket vanligtvis orsakas av skador eller sjukdomar på hornhinnan. Eftersom astigmatismen inte kan kompenseras fullt ut med glasögon försöker man korrigera med en kontaktlins som skapar en mer regelbunden främre yta på ögat.

Enligt refraktionsfel
 

  • Myop astigmatism
    Minst en bildmeridian fokuserar ljuset framför näthinnan.
     
  • Hyperop astigmatism
    Minst en bildmeridian fokuserar ljuset bakom näthinnan.
     
  • Mixad astigmatism
    En bildmeridian fokuserar ljuset framför och en meridian bakom näthinnan.

Enligt orsakande anatomi
 

  • Korneal (hornhinna) astigmatism
    Är den vanligaste orsaken till astigmatism. Den främre korneala ytan står för den starkaste brytkraften medan den bakre korneala ytan har en svagare samt inverterad optisk effekt.
     
  • Lenticulär (lins) astigmatism
    Är den näst vanligaste orsaken till astigmatism. Kan bero på ojämnheter i främre eller bakre linsytan eller orsakad av att linsen är något decentrerad i den optiska strålgången alternativt att linsen anatomiskt lutar i ögat.
     
  • Retinal astigmatism
    Är mindre vanlig. Orsakas av att bakre ögonväggen är ojämnt krökt vilket ger en liknande astigmatisk oskärpa.

Enligt orientering
 

  • Astigmatism enligt regeln
    Det svagaste optiskt brytande snittet (flataste ytsnittet) ligger horisontellt (axel mellan 160-20 grader) vilket sannolikt beror på ögonlockens tryck mot övre och nedre kornea [1, 2].
     
  • Astigmatism mot regeln
    Det svagaste optiskt brytande snittet (flataste ytsnittet) ligger vertikalt (axel mellan 70-110 grader).
     
  • Sned (oblique) astigmatism
    Det svagaste optiskt brytande snittet ligger i sneda vinklar (axel mellan 20-70 eller mellan 110-160 grader). Ger generellt mer besvär än de övriga.

Prevalens

Astigmatism (> 0,50 D) är vanligt förekommande och prevalensen är i genomsnitt ca 13 % i populationen [3].

Astigmatism varierar med ålder. Små barn uppvisar vanligtvis en högre grad av astigmatism (korneal) [4]) vilken minskar amplitud under de första levnadsåren och där astigmatismen även vrider sig från mot-regeln till enligt-regeln [5, 6]. Den minskade astigmatismen beror sannolikt på den s k emmetropiserings-process där ögats strukturer växer till under visuell kontroll. Prevalensen ökar återigen på äldre dar vilket kan bero på de förändringar som naturligt uppstår i ögats lins med åldrandet. I en studie på kaukasiska vuxna ökade prevalensen från 28 % hos 40-åringar till 38 % hos 80-åringar [7].

Astigmatism varierar även med etnicitet [6]. Bland annat har man funnit att förekomsten av astigmatism är högre hos asiater jämfört med kaukaser vilket delvis skulle kunna förklaras med att ögonlocken hos asiater är stramare och ögonspringan är mindre vilket ger en större påverkan på kornea [2].


 

SYMTOM
 

Beror delvis på storleken och typen av astigmatism. Vanligast är dock att patienten söker för:
 

  • Dimsyn på både långt och nära håll
     
  • Ansträngda ögon (astenopiska besvär)
     
  • Dubbelbild vilket inte beror på skelning utan astigmatismen ger en skuggbild som är något förskjuten. Vid förtäckning av ett öga försvinner inte dubbelseendet.
     
  • Ögonsjukdomar generellt som påverkar synskärpan.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Myopi eller hyperopi som ger dimsyn
  • Keratokonus (patologisk förtunning av hornhinnan) vilket leder till höga grader av oregelbunden astigmatism


UTREDNING
 

  • Synundersökning med refraktionering för att uppskatta storleken på astigmatismen
     
  • Undersökning av hornhinnans form (med manuell keratometer eller digital topograf)
     
  • Undersökning av hornhinnans status med spaltlampa (biomikroskop)


BEHANDLING
 

Glasögon med cylinderstyrka som korrigerar i rätt axelläge alternativt kontaktlinser. Vid korneal astigmatism elimineras vanligtvis en del av astigmatismen genom kontaktlinsens styvhet och tårfilmens förmåga att fylla ut mellanrummet mellan kontaktlinsen och hornhinnan. Därför tillpassas ofta en sfärisk kontaktlins trots förekomst av astigmatism (cyl < 1,00 D). I glasögon korrigeras astigmatism som överstiger 0,50 D då lägre styrkor oftast inte ger någon märkbar effekt på synfunktion [9].


 

ICD-10

Astigmatism H52.2

 

Referenser
 

  1. Wu, L., Weng, C., Xia, F., Wang, X., & Zhou, X. (2018). Internal Astigmatism and Its Role in the Growth of Axial Length in School-Age Children. J Ophthalmol, 2018, 1686045. doi:10.1155/2018/1686045. Länk
     
  2. Grosvenor, T., Etiology of astigmatism. Am J Optom Physiol Opt. 1978 Mar;55(3):214-8. Länk
     
  3. Wilson, G., C. Bell, and S. Chotai, The effect of lifting the lids on corneal astigmatism. Am J Optom Physiol Opt. 1982 Aug;59(8):670-4. Länk
     
  4. Porter, J., et al., Monochromatic aberrations of the human eye in a large population. J Opt Soc Am A Opt Image Sci Vis, 2001. 18(8): p. 1793-803.
     
  5. Isenberg, S.J., et al., Corneal topography of neonates and infants. Arch Ophthalmol, 2004. 122(12): p. 1767-71. Länk
     
  6. Mandel, Y., R.A. Stone, and D. Zadok, Parameters associated with the different astigmatism axis orientations. Invest Ophthalmol Vis Sci, 2010. 51(2): p. 723-30. Länk
     
  7. Read, S.A., M.J. Collins, and L.G. Carney, A review of astigmatism and its possible genesis. Clin Exp Optom, 2007. 90(1): p. 5-19. Länk
     
  8. Katz, J., J.M. Tielsch, and A. Sommer, Prevalence and risk factors for refractive errors in an adult inner city population. Invest Ophthalmol Vis Sci, 1997. 38(2): p. 334-40. Länk
     
  9. Villegas, E. A., Alcon, E., & Artal, P. (2014). Minimum amount of astigmatism that should be corrected. Journal of Cataract and Refractive Surgery, 40(1), 13-19. doi:10.1016/j.jcrs.2013.09.010. Länk
Copyright © Internetmedicin 2018
ID: 6093

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Astigmatism

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








8 av 10 läkare är redan med- Bli medlem du också!
Sveriges Läkarförbund


AT- läkare
Kalix sjukhus


AT- läkare
Gällivare sjukhus


AT-läkare
Norrlands universitetssjukhus


AT-läkare
Skellefteå Lasarett


AT- läkare
Region Jönköping


AT-läkare
Lasarettet i Ystad


Våra soldater och sjömän har rätt till kvalificerad vård. Oavsett var de befinner sig.
Försvarsmakten


Allmänspecialist
Gävle Strand Din hälsocentral


AT-läkare
Lasarettet i Landskrona


AT-läkare
Kullberska sjukhuset


AT- läkare
Nyköpings lasarett


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


Specialistläkare
Doktor24


AT-läkare
Mälarsjukhuset i Eskilstuna


AT- läkare
Sunderby sjukhus


AT-läkare
Ängelholms sjukhus


AT-läkare
Gävle Sjukhus


AT-läkare
Lycksele Lasarett


AT- läkare
Kiruna sjukhus


AT- läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


AT-läkare
Centralsjukhuset Kristianstad


Legitimerade läkare sökes till KRY
Högtillgänglig vård


AT-läkare
Hässleholms sjukhus


AT- läkare
AT i Dalarna


AT- läkare
Piteå Sjukhus


AT-läkare
Helsingborgs lasarett


AT-läkare
Lasarettet Trelleborg


AT- läkare
Enköpings lasarett


Är du blivande ST-läkare i allmänmedicin och funderar på vart du vill göra din ST?
Landstinget Sörmland