Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

Obesitas, utredning och behandling i primärvården
Författare Docent , Psykatri psykos/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Med dr, spec i allmänmedicin Jessica Freudenthal, Kungsholmsdoktorn/
Uppdaterad 2020-05-05
Specialitet Obesitas
Skriv ut
Patientbroschyr
Du och din hälsa
annons





BAKGRUND
 

Världshälsoorganisationen (WHO) beskriver den rådande situationen som en pågående global fetmaepidemi. I princip ökar fetma hos bägge könen, i alla åldrar, alla etniska grupper och alla samhällsklasser. I den vuxna svenska befolkningen har andelen gott och väl fördubblats sedan 1980-talet och är enligt senast tillgängliga objektivt uppmätta siffror nu 19 %. Fetma är en mycket vanlig, kronisk, försummad och tabubelagd sjukdom.
 


Klassifikation av fetma enligt WHO

KlassifikationBMI (kg/m2)Hälsorisker
Undervikt< 18,5Låga (men andra hälsoproblem uppstår)
Normalområde18,5-24,9Normalrisk
Övervikt25-29,9Lätt ökade
Fetma klass I30,0-34,9Måttligt ökade
Fetma klass II35,0-39,9Höga
Fetma klass III≥ 40Mycket höga


Dessa klassificeringsgrunder gäller vuxna av båda könen och är oberoende av ålder.


Klassifikation av bukfetma enligt WHO

Bukomfång mäts med patienten i stående efter normal utandning, mitt emellan revbensbågen och höftbenskammen.


Risk för fetmarelaterade metabola komplikationer

ÖkadPåtagligt ökad
Män≥ 94 cm≥ 102 cm
Kvinnor≥ 80 cm≥ 88 cm



Praktisk, klinisk tillämpning av bukmått

MänKvinnorRekommendationer
> 102 cm> 88 cmGå ned i vikt
94–102 cm80–88 cmUndvik viktuppgång
< 94 cm< 80 cmBehåll aktuell vikt


Fett lokaliserat visceralt är mer metabolt aktivt med ökad lipolys. Bukfetma är en oberoende riskfaktor för metabola och kardiovaskulära komplikationer.


 

ORSAKER
 

Fetma uppstår endast om energiintaget långsiktigt överstiger energiutgifterna, se figur nedan.

Det finns en betydande genetisk komponent vars detaljer ännu är ofullständigt kända. I storleksordningen 50 % av all fetma (variation i kroppsvikt) i befolkningen kan förklaras av genetiska faktorer.

Åtminstone resterande hälft av fallen är således att hänföra till påverkbara samhälls- och livsstilsfaktorer.

Observera att ett flertal läkemedelsgrupper är relaterade till viktuppgång t ex neuroleptika, antidepressiva, antiepileptika, insulin, sulfonureider, tiazolidindioner, glukokortikoider, betablockerare m fl.
 

ObesitasFigur1_komp.gif



SYMTOM OCH KLINISKA FYND
 

Beakta sambandet mellan fetma och:

  • Diabetes typ 2
  • Högt blodtryck
  • Lipidrubbningar (förhöjda triglycerider, lågt HDL-kolesterol)
  • Metabola syndromet
  • Hjärtkärlsjukdom
  • Obstruktiv sömnapné
  • Leversteatos
  • Gallsten
  • Artros
  • Cancer
  • Infertilitetsproblem
  • Psykosociala problem, inklusive depression, ångest och relativt låg hälsorelaterad livskvalitet


UTREDNING/PROVTAGNING
 

  • Längd, vikt, BMI och bukomfång.
  • Blodtryck (bred manschett vid behov), fP-glukos, lipidstatus.
  • Eventuellt tas även HbA1c, leverstatus, tyroideastatus.





BEHANDLING
 

Basen i behandlingen av fetma är

  • Mat
  • Fysisk aktivitet, eventuellt stegräknare
  • Beteendeförändring
Vid behov adderas farmakologisk behandling och i utvalda fall kan obesitaskirurgi vara indicerat.

Det är viktigt att påpeka att en viktminskning i storleksordningen 5-15 % är tillräcklig för att förbättra flertalet kardiovaskulära riskfaktorer, även om vikten fortfarande skulle vara för hög.


Mat

Följande råd är hörnstenar i all fetmabehandling:
  • Ät mat tre gånger dagligen
  • Ät en portion per måltid
  • Ät frukt och grönt varje dag
  • Rör på dig varje dag
Enligt de svenska näringsrekommendationerna (SNR) bör vi varje dag få i oss livsmedel från kostcirkelns samtliga sju grupper (grönsaker/baljväxter, frukt/bär, potatis/rotfrukter, mjölk/ost, kött/fisk/ägg, bröd/spannmål, matfett).

Ett praktiskt hjälpmedel i behandlingen är tallriksmodellen som visar proportionerna av olika livsmedel vid en måltid. Notera att Livsmedelsverket nyligen gjort om tallriksmodellen.


Normalt energiintag för en vuxen normalviktig man är 2500–3000 kcal per dag, för en kvinna 2000–2500 kcal per dag. Vid fetma är det dagliga energiintaget/behovet ofta betydligt större.

Notera att tallriksmodellen i sig inte är en garant för att maten är kalorisnål. Livsmedelsval, tillagningssätt och mängd är givetvis av betydelse. Utgå från patientens vanliga portionsstorlek och minska gradvis.

Energiberäkningar är inte nödvändiga under behandling. Regelbunden vägning och viktnedgång ger svaret på om gjorda förändringar är tillräckliga.

SBU har nyligen gått igenom det vetenskapliga underlaget för kostbehandling av fetma. På kort sikt (6 månader) är lågkolhydratkost effektivare än lågfettkost medan det på längre sikt (1 år) inte verkar finnas några skillnader mellan olika kostregimer.

För mer information, se behandlingsöversikt:
 

Kostråd vid övervikt och fetma


Fysisk aktivitet

Uppmuntra till åtminstone en halvtimmes daglig fysisk aktivitet. Överlämna information till patienten om lämplig fysisk aktivitet t ex kommunala aktiviteter, Korpen, Viktväktarna, Friskis & Svettis, dansaktiviteter m m. Ge patienten möjlighet att själv ta ansvar för val av lämplig aktivitet.

För många patienter är fysisk aktivitet initialt rejält jobbigt av rent mekaniska skäl samt att det ofta finns en stor psykologisk tröskel mot att gympa i publik miljö.
 


Beteendemodifikation

Beteendemodifikation går ut på att visa och medvetandegöra patienten om sina vanor och möjlighet till förändringar.
 

Visa behandlingsöversikt "Obesitas - beteendemodifikation"


Farmakologisk behandling

Det finns i nuläget tre receptbelagda läkemedel tillgängligt på den svenska marknaden. Orlistat (Xenical), liraglutid (Saxenda) och bupropion/naltrexon (Mysimba) är indicerade vid fetma (BMI ≥ 30 kg/m2) och vid övervikt (BMI ≥ 27 kg/m2) vid samtidig komplicerande sjukdom eller förhöjd kardiovaskulär risk.

För orlistat finns diabetespreventiv förmåga visad vid behandling av fetma med samtidig nedsatt glukostolerans (IGT). Orlistat är rabattberättigat vid uttalad fetma (BMI ≥ 35 kg/m2) och vid BMI ≥ 28 kg/m2 vid samtidig diabetes. Liraglutid och Bupropion ingår inte i läkemedelssubventionen utan patienten får själv stå för hela kostnaden vid eventuell förskrivning. Det förtjänar att framhållas att farmakologisk behandling ges som tillägg till kost och fysisk aktivitet och inte som ersättning för livsstilsförändringar.


Orlistat (Xenical)

En kapsel (120 mg) till frukost, lunch och middag. Xenical verkar i magtarmkanalen genom att hämma lipasenzymer, vilket leder till att cirka 30 % av det intagna fettet inte absorberas utan passerar ut med faeces.


Liraglutid (Saxenda)

Liraglutid är en GLP-1-analog och påverkar aptit och födointag. Liraglutid injiceras subkutant en gång per dag i dos i dosen 0,6-3,0 mg.


Bupropion/naltrexon (Mysimba)

Bupropion/naltrexon utövar sin effekt i CNS och verkar aptithämmande. Doseringen trappas stegvis upp under en fyraveckorsperiod från 1 x 1 till 2 x 2 tabletter.

 

Kirurgi

Kirurgisk behandling kan vara indicerat vid BMI ≥ 40 kg/m2 eller vid BMI ≥ 35 kg/m2 vid samtidigt förhöjd kardiovaskulär risk/komorbiditet. Den svenska SOS-studien (Swedish Obese Subjects) har i en långtidsuppföljning visat att kirurgisk behandling av uttalad fetma leder till en minskad total mortalitet, vilket inte finns vetenskapligt visat för andra behandlingsmodaliteter.
 

Visa översikt "Obesitas, kirurgi"



UPPFÖLJNING/FORTSATT OMHÄNDERTAGANDE
 

Fetma är en kronisk sjukdom och kräver som andra kroniska sjukdomar, exempelvis diabetes typ 2 och hypertoni, kontinuerlig uppföljning och behandling.



 

ICD-10

Fetma E66

 

Referenser

Torgerson J, Rössner S. Fetma. I Dahlström U, Kechagias S, Stenke L (eds). Med. Liber. Stockholm, 2018.

Larsson I, Rössner S. Fetma i primärvården. Studentlitteratur. Lund, 2015

SBU. Mat vid fetma – en systematisk litteraturöversikt. 2013. Länk

Fetma – Från gen- till samhällspåverkan. Lindroos AK, Rössner S (eds). Studentlitteratur. Lund, 2007.

Copyright © Internetmedicin 2020
ID: 425

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Obesitas, utredning och behandling i primärvården

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Sjuksköterska - Dialysmottagningen i Kalmar och Oskarshamn
Länssjukhuset i Kalmar


Undersköterska, geriatrik
Länssjukhuset i Kalmar


ST-läkare akutsjukvård Akutmottagningen
Mälarsjukhuset Eskilstuna


Psykolog till primärvården
Vårdcentralen Linden, Katrineholm


Sjuksköterska
Njuravdelning Eskilstuna


Sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor
Region Sörmland, Nyköping, Eskilstuna och Katrineholm


Sjuksköterska till psykiatrisk slutenvård
Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett


Två bröstkirurger med onkologiskt intresse
Mälarsjukhuset Eskilstuna


Intensivvårdssjuksköterska Nyköping Intensivvårdsavdelningen
Nyköpings lasarett


Sjuksköterska, geriatrik
Länssjukhuset i Kalmar


Läkare till specialiserad sjukvård i hemmet
Medicinkliniken, Kullbergska sjukhuset, Katrineholm

annons
annons