Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
annons
Diabetes typ 1, insulinbehandling
Författare Docent , Diabetescentrum/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Docent Bengt Göran Hansson, Medicinkliniken/Hallands sjukhus, Halmstad
Uppdaterad 2019-05-23
Specialitet Diabetes, Endokrinologi
Skriv ut



BAKGRUND
 

Typ 1 diabetes beror på bristande insulinproduktion.

Att tillförsäkra patienter med typ 1 diabetes adekvat tillförsel av insulin är den mest adekvata åtgärden för att upprätthålla god metabol kontroll.

Alla patienter med typ 1 diabetes ska behandlas med insulin från diagnos.


Remissionsfas
 

En tid efter insatt insulinbehandling uppstår ofta ett minskat insulinbehov under en viss tid, den s k smekmånadsperioden eller remissionsfasen, då insulindosen måste sänkas. Denna remissionsfas beror på att patienten delvis återfår sin insulinproducerande förmåga.

Det är emellertid viktigt att insulinbehandlingen fortsätter, om dock med låga insulindoser, för att åstadkomma bästa möjliga betacellsvila och på så sätt förlänga remissionsfasen.


Insulineffekt
 

Insulinets insättande/maximala effekt och verkningstid varierar, beroende på insulinsort, insulinmängd samt injektionsplats.

Även många andra faktorer påverkar den subkutana insulinabsorptionen. Vid t ex hög temperatur och massage av injektionsplatsen absorberas insulinet snabbare.

Insulin absorberas också snabbare om det injiceras i buken jämfört med låret. Genom att blanda kort- och medelverkande insulin i olika proportioner kan insulineffekten varieras.


Faktorer som påverkar absorptionen:

  • Insulinsort
  • Omgivande temperatur
  • Injektionsplats
  • Massage av injektionsplats
  • Lipohypertrofi
  • Stress
  • Kroppstemperatur
  • Fysisk aktivitet


annons


INSULINPREPARAT
 

På marknaden finns en mångfald insulinsorter. Patientens behov och lokala traditioner avgör val av preparat.

DirektverkandeNovoRapid
Humalog
Apidra
Insulin lispro Sanofi
Fiasp
Kortverkande (dessa används numera mycket sällan)Actrapid
Humulin Regular
Insuman Rapid
MedelverkandeHumulin NPH
Insulatard
Insuman Basal
LångverkandeLantus
ABASAGLAR
Levemir
Toujeo (glargin 300 E/ml)
Tresiba
BlandinsulinHumalog Mix 25, Mix50
NovoMix 30



Nya behandlingsalternativ

Insulin degludek (Tresiba)

Är ett än mer långverkande insulin än Lantus/Levemir/ABASAGLAR/Toujeo och som finns tillgängligt sedan hösten 2013. Indikation behandling av diabetes från 1 års ålder.

Enligt TLV kan detta användas för patienter där annan insulinbehandling inte kan nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier.

Vid byte till Tresiba kan en dosminskning om 20 % utifrån den tidigare basinsulindosen ellet basinsulinkomponenten i en kontinuerlig subkutan insulininfusion övervägas.


Toujeo

Toujeo är Lantus/ABASAGLAR (glargin) i koncentration 300 E/ml och finns enbart som penninsulin för att undvika förväxlingar med 100 E/ml. 1 enhet Toujeo framdragen i pennan är 1 enhet insulin. Enligt FASS är Insulin glargin 100 enheter/ml och Toujeo inte bioekvivalenta och inte direkt utbytbara.

Byte från insulin glargin 100 enheter/ml till Toujeo kan göras enhet för enhet, men en högre dos Toujeo (ungefär 10-18 %) kan krävas för att uppnå målintervallet för plasmaglukos.

Vid byte från Toujeo till insulin glargin 100 enheter/ml ska dosen minskas (cirka 20 %) för att minska risken för hypoglykemi. Vid byte till Tresiba minskas dosen lika mycket.

Noggrann kontroll av blodsockervärden rekommenderas under övergången och de närmast påföljande veckorna.

Fördelar jämfört med Lantus/ABASAGLAR är något längre duration och vid typ 2 diabetes något mindre hypoglykemier främst nattetid.




INSULINREGIMER
 

Insulinregim väljs efter den målsättning för den metabola kontrollen som upprättas för varje enskild patient, där individens intresse och förutsättningar spelar stor roll.

En insulinregim utformas oftast så att den möter det ökade insulinbehovet under de tidiga morgontimmarna och efter de olika måltiderna, samt svarar för basalinsulinbehovet mellan måltiderna.
Detta basal-bolustänkande är en röd tråd i modern insulinbehandling.

  • Dygnsbehovet av insulin till en vuxen individ är normalt 0,5-0,8 E/kg.
     
  • Under tonåren kan behovet vara över 1 E/kg.
     
  • Vid doser över 1 E/kg talar man om insulinresistens.
     
  • Insulinbehovet är i stort sett oberoende av behandlingsregimen, d v s om en eller flera doser ges per dag.
     
  • En mager och fysiskt aktiv person kräver mindre mängd än en överviktig och stillasittande.
     
  • Under stress, infektioner och kardiovaskulära incidenter ökar insulinbehovet.

Flerdosregim
 

I det traditionella 4-dosprogrammet ges kortverkande insulin före frukost, lunch och middag samt en dos medelverkande insulin till natten.

Används det direktverkande snabbinsulinet Humalog, Novorapid eller Apidra, behövs vanligen två eller tre doser medelverkande insulin per dygn.
Då ges initialt 1/3 av det medelverkande insulinet på morgonen och 2/3 till middagen eller till natten. Därefter sker dosjustering efter behov.

I vissa fall kan även en mindre lunchdos medelverkande insulin behövas.
De tre ordinarie kortverkande insulindoserna kan behöva utökas med antingen en liten dos till ett eftermiddagsmål eller ett kvällsmål.

En flerdosregim kräver större engagemang från patientens sida med blodglukostestning, men ger å andra sidan stor flexibilitet och möjlighet att variera doserna efter det aktuella behovet. Detta har för de allra flesta insulinbehandlade diabetiker inneburit större frihet, men också krävt större ansvarstagande.


 

INITIAL INSULININSTÄLLNING
 

Insulinbehandling kan påbörjas antingen polikliniskt eller inneliggande.

Poliklinisk insulininställning förutsätter tillgång till ett Diabetesteam med daglig service. Under veckoslut och helger kan distriktssköterskeorganisationen behöva tas i anspråk.

Val av begynnelsedos och insulinregim vid typ 1 diabetes styrs av grad av hyperglykemi, ketos och vätskerubbning.
Även utan ketoacidos finns ibland inom den slutna vården behov av snabb, monitorerad normalisering av metabolismen, vilket då sker enligt speciellt program.

I de flesta fall kan insulinbehandlingen startas med traditionell 4-dosregim med 4-8 E
kortverkande insulin före frukost, lunch och middag samt 6-12 E medelverkande insulin vid sänggåendet.

Patienten instrueras i injektionsteknik redan vid första injektionstillfället. Då startas också den egna blodglukosmätningen som är grunden för den fortsatta behandlingen.
Vid behov kan dosen snabbt trappas upp respektive sänkas när normalisering sker.

Insulin glargin (Lantus, ABASAGLAR) eller insulin detemir (Levemir) föredras vid typ 1 diabetes behandling, där patienten har svängande glukosvärden eller besvärande insulinkänningar trots försök till optimerad behandling med annat långverkande insulin. Lantus/ABASAGLAR och Levemir ger mindre glukossvängningar och mindre risk för insulinkänningar.

Vid väl fungerande typ 1 diabetesbehandling, liksom vid nyinsättning av insulin, föredras konventionell basalinsulinbehandling med NPH-insulin med tanke på att Lantus/ABASAGLAR och Levermir är dubbelt så dyra som NPH-insulin och att Socialstyrelsen i Nationella Riktlinjer för diabetes 2010 rekommenderar NPH-insulin som förstahandsmedel.

 

Tillfälliga tilläggsdoser
 

Regelbunden självkontroll underlättar för patienten att dosera extra insulin vid behov. Följande rekommenderas:

  • Om blodsocker är > 10-12 mmol/L, en extra dos motsvarande 5 % av dygnsdosen.
     
  • Om blodsocker är > 15 mmol/L, en extra dos motsvarande 10 % av dygnsdosen.

Vid feber ökar insulinbehovet med cirka 25 % per grad temperaturförhöjning.
De extra doserna ges som kortverkande insulin och fördelas mellan de ordinarie injektionstillfällena. Då tilläggsdos insulin givits bör blodsockernivån kontrolleras efter 1,5-2 timmar.


 

PUMPBEHANDLING
 

Trots flerdos insulinprogram, täta blodsockermätningar och anpassad kost/fysisk aktivitet, kan många patienter med typ 1 diabetes ändå inte uppnå adekvat metabol kontroll. Insulinpumpbehandling kan då vara ett alternativ.

Uppskattningsvis använder 7 000 patienter i Sverige insulinpump idag. Utrymme finns för att öka antalet insulinpumppatienter. Överväg remiss vid problem att få adekvat metabol kontroll.

Den presumtive pump-patienten ska:
 

  • ha minst 6 månaders erfarenhet av multipel insulindosterapi.
  • vara erfaren när det gäller blodglukosmätning.
  • ha utbildning och kapacitet att sköta pumpen.
  • kunna variera dosen efter sina egna mätningar.


BEHANDLINGSMÅL
 

Det generella behandlingsmålet vid såväl typ 1 som typ 2 diabetes har fastställts i de Nationella Riktlinjerna för diabetesvården: HbA1c < 52 mmol/mol (6 % mono-S).

Med utgångspunkt från dessa mål diskuteras patientens individuella mål fram, vilka dokumenteras i journalhandling.

Insulindoser och insulindossystem omprövas ständigt på basen av patientens egna blodsockermätningar och psykosociala förutsättningar.

Kontinuerlig utbildning och beteendeträning krävs, samt motiverande samtal. Detta gäller t ex injektions- och testteknik, förmåga att tolka sina värden samt vidtaga åtgärder vid hypoglykemi och akut sjukdom.

Detta gör att patienter med typ 1 diabetes normalt ska skötas på speciella diabetesmottagningar.


 

VÅRDKEDJA
 

Vid behov av hjälp med insulinbehandlingen vänder sig primärvården till respektive specialistenhet enligt distriktsindelningen.


 

KVALITETSUTVECKLING
 

Kvalitetsindikatorer:

  • HbA1c
  • Blodsockervariabilitet
  • Frekvens av allvarlig hypoglykemi per år
  • Frekvens av allvarlig hyperglykemi per år

Kvalitetssäkring:

Medverkan i lokalt och Nationellt Kvalitetsregister möjliggör kvalitetsutveckling i enlighet med det goda exemplets makt, samt möjliggör mätning av måluppfyllnad.


Kostnader för insulinbehandling:

Årskostnad för insulin vid en dos om 40 E per dygn = ca 5 000 kronor inklusive injektionsmaterial.

Insulinpumpbehandling kostar ca 30 000 SEK per år för avskrivning av pump inklusive kringutrustning.

 

Nyheter
 

Läs mer om nyheter på:
www.dagensdiabetes.se

HbA1c-kalkylator - omvandling mellan Mono-S HbA1c och det nu införda IFCC HbA1c

 

Behandlingsstrategi för patienter med typ 1 diabetes med HbA1c över 70, Nationellt Programråd för Diabetes 2014



ICD-10

Diabetes mellitus typ 1 med koma E10.0
Diabetes mellitus typ 1 med acidos eller hyperosmolaritet (utan koma) E10.1
Diabetes mellitus typ 1 med neurologisk komplikation UNS E10.4X
Diabetes mellitus typ 1 med perifera kärlkomplikationer E10.5
Diabetes mellitus typ 1 med andra specificerade komplikationer E10.6
Diabetes mellitus typ 1 med multipla komplikationer E10.7
Diabetes mellitus typ 1 med icke specificerade komplikationer E10.8
Diabetes mellitus typ 1 utan (uppgift om) komplikationer E10.9

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
E10 Diabetes mellitus typ 1

Behandlingsrekommendation
 

Rekommenderad läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverket


Nationella riktlinjer
 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården


Referenser
 

Diabetes. Red. Carl-David Agardh, Christian Berne, Jan Östman, kapitlet om insulinbehandling. Almqvist och Wiksell, 2002.


 

Copyright © Internetmedicin 2019
ID: 418

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Diabetes typ 1, insulinbehandling

 
 
 
   



annons
Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








ST-läkare Klinisk genetik
Akademiska sjukhuset


Sjuksköterska till ortopedens avdelning för högspecialiserad ortopedi
Akademiska sjukhuset


Flexibel specialistläkare i allmänmedicin
Södertull Din hälsocentral


Hematolog
Medicinkliniken, Nyköpings lasarett


ST-läkare Lungsjukdomar
Akademiska sjukhuset


Specialistläkare/BÖL/ÖL vid klinisk fysiologi
Akademiska sjukhuset


Psykolog eller fysioterapeut? Se alla lediga tjänster inom hälso- och sjukvård
Försvarsmakten


Verksamhetschef
Barn- och ungdomssjukvården


Sjuksköterska natt
Rekonstruktiv plastikkirurgi slutenvård


Vikarierande Vårdadministratör/medicinsk sekreterare
Tema Hjärta och Kärl Huddinge


Intermediärvårdssjuksköterska till Barnintensiven (BIVA)
Akademiska sjukhuset


Sektionsledare till HIV, Hepatit och Tuberkulos mottagning
Akademiska sjukhuset


Forskningssjuksköterska
Karolinska Trial Alliance Prim


Sjuksköterska Hemoterapi
Akademiska sjukhuset


Specialistläkare/överläkare till Palliativ vård
Akademiska sjukhuset


Intensivvårdssjuksköterskor sökes till Brännskadecentrum
Akademiska sjukhuset


Samordnande specialistsjuksköterska
Akademiska sjukhuset


Sektionsledare
HIV, Hepatit och Tuberkulos mottagning


Pedagogiska läkartjänster
Akademiska sjukhuset


Thoraxintensiven söker intensivvårdsjuksköterska
Akademiska sjukhuset


Specialistläkare i neurologi
Neurologmottagningen i Gävle


Specialistläkare Klinisk Mikrobiologi/Bakteriologi
Akademiska sjukhuset

annons
annons
annons
annons