Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
Spädbarnskolik
Författare Barnläkare , Barnmottagningen /Mölnlycke VC
Granskare Professor Otto Westphal, Barnkliniken/Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg
Uppdaterad 2019-08-27
Specialitet Pediatrik
Skriv ut
annons





BAKGRUND


Många spädbarn skriker så mycket att det upplevs som ett problem av föräldrarna. De flesta söker nog ingen annan vård än råd från BVC, men läkarbedömning blir aktuell vid stora besvär eller stor oro hos föräldrarna.


 

SYMTOM


Anfall av svårtröstligt skrikande är huvudsymtomet. Typiskt börjar symtomen ökande under de första levnadsveckorna och är oftast mer uttalat från sen eftermiddag och utöver kvällen fram till midnatt. Barnet skriker kraftfullt i perioder, spänner bukmusklerna och drar upp benen. Det är oklart om det egentligen handlar om magsmärta. Andra perioder är det mer missnöjdhet, gnällighet och svårighet att komma till ro.


 

DIAGNOS


Den definition som används vid forskning är mer än tre timmars skrikande mer än tre dagar per vecka hos ett i övrigt friskt barn. I praktiken ställs diagnosen när barnet skriker mer än vad föräldrarna uppfattar som normalt.


 

UTREDNING


Kroppsundersökning och bedömning av viktkurvan brukar räcka som utredning.
Ter sig barnet helt friskt och växer bra kan man avstå från provtagning.


 

BEHANDLING


Det viktigaste i behandlingen är en grundlig anamnes och status så att föräldrarna känner sig trygga i att sjukdom uteslutits. För barn som ammas helt är det inte nödvändigt att föreslå föräldrarna någon specifik behandling. Däremot är det viktigt att visa förståelse för föräldrarnas frustration och känsla av maktlöshet av att inte kunna trösta sitt barn. Förmedla hopp; barnet tar inte skada av att skrika och det kommer att gå över av sig självt. Om föräldrarna inte får sova tillräckligt är det ett allvarligt problem, och man bör uppmuntra dem till att be om avlastning från släkt och vänner.

Många olika behandlingar har provats, men få har utvärderats i randomiserade
dubbelblinda studier. De studier som gjorts har i regel innehållit få patienter. Alla
behandlingar har en stor placeboeffekt. En Cochrane-rapport från 2016 sammanfattar forskningsläget som att evidensen för alla undersökta behandlingar är sparsam och kvalitén på studierna bristfällig. 1

För de barn som uppföds helt eller delvis på modersmjölksersättning bör man testa en övergång till hypoallergena ersättningar baserade på komjölkshydrolysat (Althéra, Nutramigen, Profylac). Upplevs då en klar förbättring kan det vara svårt att få med sig föräldrarna på en provokation genom att återgå till vanlig ersättning. Det är dock dyrt med speciallivsmedel, och efter någon månad föreslås att man provocerar barnet och utvärderar med någon form av symtomregistrering.

Hos de barn som ammas är det omtvistat huruvida ändringar i moderns diet gör någon nytta, då den mängd komjölksprotein som går över via bröstmjölken handlar om mikrogram2 per liter. Det finns små studier som talar för att mjölkfri diet kan hjälpa3, och andra som inte visar någon effekt4. Ofta har modern redan av någon fått rådet att själv prova mjölkfri kost. Smalare dieter där flera viktiga födoämnen utesluts bör undvikas. Ammande mammor behöver kalk och kalorier, håller modern mjölkfri kost bör hon ta kalktillskott.

Semper Magdroppar (probiotika med Lactobacillus reuteri) har visat effekt i några (men inte alla) dubbelblinda placebokontrollerade studier, och kan övervägas i de fall man vill pröva behandling.

 

  • Dicykloverinklorid5 har möjligen viss effekt, men är inget registrerat läkemedel och bör undvikas på grund av risk för allvarliga biverkningar.
     
  • Dimetikon6 (Minifom) har bara placeboeffekt och bör inte ges.
     
  • Kiropraktik hade ingen effekt7 i den enda välgjorda studie som utförts.
     
  • Akupunktur har ingen meningsfull effekt enligt en färsk metaanalys. 8
     
  • Trots att många upplever att barnet lugnas av att gunga eller åka bil har studier inte visat någon effekt9 av maskiner som skakar eller vaggar barnets säng.
     
  • Probiotika har visat effekt i flera dubbelblinda placebokontrollerade behandlingsstudier, medan en större studie var negativ. En färsk metaanalys kom något förvånande fram till att probiotika verkar hjälpa ammade barn med kolik men att någon sådan effekt inte kunde påvisas hos flaskbarn. 10
     
  • En studie av bröstmjölksersättning tillsatt en blandning av oligosackarider har nyligen rapporterat en kliniskt betydelselös minskning av kolik, och detta var dessutom en post-hoc analys av en studie vars primära effektmått var viktuppgång. 11
     
  • Sockerlösning är smärtlindrande för späda barn, och det finns en liten norsk studie12 där 12 % sockervatten hade effekt på kolik; 2 ml gavs vid skrikepisoder.
     
  • Spädbarnsmassage13 hjälper inte bättre än ”skakmaskin”.
     
  • För olika naturläkemedel finns enstaka små studier, men inga säkerhetsdata.
     
  • I det fall där föräldrarna starkt önskar behandlingsförsök verkar det rimligt att prova mjölkfri kost för modern eller probiotika (Semper Magdroppar) till barnet.
     
  • Sockerlösning per os eller akupunktur given i tumvecket torde inte heller ha biverkningar men rekommenderas ej.
     
  • Det tämligen självklara att det hjälper att ta hand om hela familjen har visats i en randomiserad studie som jämfört ”family-centered treatment” med ”standard pediatric care”.14


PROGNOS


Det alternativa namnet tremånaderskolik speglar att skrikigheten ofta avtar efter 1-3 månader. Det finns dock enstaka barn som fortsätter att vara skrikiga även efter tre månaders ålder.


 

REFERENSER
 

Referenser finns länkade direkt (siffra 1-14) i avsnittet Behandling.

Ytterligare två Cochrane-reviews:

Gordon M, et al. Dietary modifications for infantile colic. Cochrane Database Syst Rev. 2018 Oct 10;10:CD011029. Länk

Ong TG, et al. Probiotics to prevent infantile colic. Cochrane Database Syst Rev. 2019 Mar 13;3:CD012473. Länk


 

ICD-10

Spädbarnskolik R10.4A

 
Copyright © Internetmedicin 2019
ID: 3432

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Spädbarnskolik

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Sjuksköterska
IBD Mag- Tarmmottagning


Sjuksköterska
Barnakutmottagningen i Solna


Sjuksköterska
Blodbussen


AT-läkare
Skånes universitetssjukhus i Malmö/Lund


AT-läkare
Centralsjukhuset Kristianstad


AT-läkare
Lasarettet Trelleborg


Sjuksköterska
Lungonkologiskt centrum


Öron- näsa- hals Specialist/Överläkare
Öron- näsa- halskliniken Region Sörmland (ÖNH), Eskilstuna, Katrineholm eller Nyköping


AT-läkare
Region Norrbotten


Specialistläkare inom radiologi
Radiologiska kliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna och Kullbergska sjukhuset Katrineholm


Specialistläkare AnOpIVA-Barnsektionen
Verksamhetsområde Anestesi, Operation och Intensivvård


Sjuksköterska kirurgiska vårdavdelningen
Kirurgi och urologi, Nyköpings lasarett


Vi söker AT-läkare
Kullbergska sjukhuset i Katrineholm, Mälarsjukhuset i Eskilstuna och Nyköpings lasarett


Överläkare till AnOpIVA-Barnsektionen
Verksamhetsområde Anestesi, Operation och Intensivvård


Specialistläkare inom radiologi
Radiologiska kliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna och Kullbergska sjukhuset Katrineholm


Sjuksköterska till resursenheten
Vårdplatsenheten Kullbergska sjukhuset Katrineholm


Sjuksköterska
barnneurologimottagningen/ dagvården i Solna


Erfaren sjuksköterska
intermediärvårdsavdelningen i Solna


Sjuksköterska/ barnsjuksköterska med intresse för diabetes
Barn- och ungdomsmottagningen, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Sjuksköterska/uroterapeut
barnneurologimottagningen i Solna


Pedagogiska läkartjänster
Akademiska sjukhuset


Röntgensjuksköterskor
Radiologiska kliniken, Kullbergska sjukhuset Katrineholm


Specialistläkare/Överläkare inom ortopedi
Södra Älvsborgs Sjukhus, Ortopedkliniken


Specialistläkare i Barnortopedi
Verksamhetsområde Ortopedi och Handkirurgi


Sjuksköterska
Akutmottagningen, Nyköping


AT-läkare
Hässleholms sjukhus


Intensivvårdssjuksköterska/ Barnsjuksköterska
Barnintensiven, Barn PMI, Solna


Allmän- eller akutläkare till förbandsplats i Mali
Försvarsmakten


Specialistsjuksköterska
Barnuppvaket – Postop Barn


Biträdande överläkare AnOpIVA-Barnsektionen
Verksamhetsområde Anestesi, Operation och Intensivvård

annons
annons