Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
Anemi, sekundär
Författare Docent , Sektionen för Hematologi och Koagulation/Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Granskare Docent Hans Hagberg, Onkologiska kliniken/Akademiska Sjukhuset Uppsala
Uppdaterad 2018-01-11
Specialitet Hematologi
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Sekundär anemi (”anemia of chronic disease”, ACD) uppstår genom akut eller kronisk hämning av erytropoesen medierad av inflammatoriska cytokiner vid t ex infektion, kollagenos eller tumörsjukdom. Vid ACD föreligger ofta en för anemigraden låg erytropoetinproduktion.

Vid ACD sker karaktäristiska förändringar i järnomsättningen p g a av ökade nivåer av hepcidin, genom att denna nyckel-regulator hämmar produktionen av ferroportin, ett protein som möjliggör järnexport från tunntarmsepitel, leverceller och makrofager.

ACD karaktäriseras följaktligen av sänkt järnresorption från tarmen, sänkt serumjärn, sänkt TIBC (transferrin) och ökat depåjärn (ökning av S-Ferritin och mängd färgbart järn i t ex benmärg). Den relativa bristen på tillgängligt järn leder till en minskning av andelen sideroblaster i benmärgen och en måttlig perifer mikrocytos.

Anemin är måttlig (sällan under 90 g/L) men kan kompliceras av andra anemimekanismer (t ex järnbrist, blödning, hemolys, toxisk benmärgspåverkan, erytropoetinbrist) relaterade till grundsjukdomen och/eller dess behandling.


 

ORSAKER
 

SYMTOM
 

ACD har inga specifika symtom. Anemisymtom kan förekomma men som regel dominerar grundsjukdomen symtombilden.

För mer information om symtom vid anemi, se:
 

Anemi, allmän utredning, akut behandling.



 

KLINISKA FYND
 

De kliniska fynden domineras av grundsjukdomen, men allmänna anemifynd kan pålagras.

För mer information om den kliniska bilden vid anemi, se:
 

Anemi, allmän utredning, akut behandling.



 

UTREDNING/PROVTAGNING
 

Den typiska laboratoriebilden vid ACD är följande:
 

  • Måttlig anemi
    Hb mellan 90 och 100 g/l.
     
  • Normocytär, normokrom anemi (MCV och MCH normala).
    Vid uttalade former ses dock sänkt MCV/MCH.
     
  • Retikulocyter låga/normala
     
  • S-Fe lågt men även TIBC är lågt; transferrinmättnad (S-Fe/S-TIBCx100) oftast > 15 % (jmf järnbrist < 15 %).
     
  • S-ferritin förhöjt (stiger vid inflammation)
     
  • S-transferrinreceptor (S-sTfR) normal
     
  • S-hepcidin ökad
     
  • Oftast inflammatorisk bild:
    - Förhöjd SR och/eller CRP, reaktiv trombocytos; S-elfores visar ospecifik, inflammatorisk bild.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Hos patienter med en grundsjukdom som leder till ACD är det viktigt att bedöma i vilken omfattning annat än ACD bidrar till anemin. Symtomgivande anemi innebär som regel att en annan anemimekanism har pålagrats ACD (se ovan), vilken då skall hanteras i särskild ordning.

Primärt bör man ta man ställning till om det samtidigt föreligger övriga tillstånd med mikrocytos, såsom järnbrist eller talassemia minor.
 

  • Järnbristanemi vid ACD uppvisar, till skillnad från okomplicerad järnbristanemi, lågt S-TIBC (transferrin) och normalt S-Ferritin. Emellertid sker en viss ökning av järnabsorptionen, ökningen av S-sTfR (löslig transferrinreceptor) är densamma, S-hepcidin är lågt, och järndepåerna i benmärgen är tomma. I praktiken är ett förhållandevis lågt S-Ferritin (som borde vara ökat p g a inflammationen, riktvärde < 150 µg/L), ökad S-sTfR och lågt S-hepcidin starka indicier på järnbrist vid ACD. Ett behandlingsförsök med järn under ca 1 månad med stigande Hb och MCV bevisar järnbrist.
    OBS: S-sTfR är oberoende av inflammation men ökar, förutom vid järnbrist, vid all ökning av erytropoesen (hemolys, talassemia minor, polycytemi, erytropoetisk återhämtning, etc). Därför bör man alltid kontrollera retikulocyter om S-sTfR tas på misstanke järnbrist. Ökad S-sTfR utan ökade retikulocyter är en stark indikator på järnbrist.
     
  • Talassemia minor: karaktärsieras av kraftigt sänkt MCV, oftast under 70 fl. Även här är det viktigt att primärt diagnostisera och behandla ev järnbrist eller annan anemimekanism eftersom diagnostiken av talassemi med fraktionerade hemoglobiner försvåras om erytropoesen är gravt hämmad av andra skäl. OBS att talassemia minor ofta har ökad S-sTfR (och lätt ökade retikulocyter) p g a en låggradig hemolys.


BEHANDLING
 

Behandlingen inriktas i första hand på grundsjukdomen. En måttlig anemi kräver oftast ingen behandling. Vid ACD kan ev funktionell järnbrist behandlas, med tanke på nedsatt resorption av peroralt järn har parenteralt järn en fördel, men skall undvikas om transferrin (ev. mätt som TIBC) är påtagligt sänkt
(se Anemi, järnbrist). Övrig anemibehandling sker på samma sätt som hos patienter som inte har ACD. Den hämning av erytropoesen som är karaktäristisk för ACD innebär dock en långsammare ökning av Hb. När grundsjukomen spontant eller genom behandling förbättras, klingar ACD av, vilket kan ta relativt lång tid.

För erytropoetinbehandling av anemi vid njursvikt och cancer hänvisas till riktlinjer från respektive specialitet. Innan erytropoetinbehandling övervägs skall ev andra anemimekanismer diagnosticeras och behandlas.


 

ICD-10

Anemi vid tumörsjukdom D63.0
Anemi vid andra kroniska sjukdomar som klassificeras annorstädes D63.8
Anemi, ospecificerad D64.9

 
Copyright © Internetmedicin 2018
ID: 340

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Anemi, sekundär

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








8 av 10 läkare är redan med- Bli medlem du också!
Sveriges Läkarförbund


Hur är det att arbeta på Akademiska sjukhuset?
Läs mer här!


AT- läkare
AT i Dalarna


AT- läkare
Kalix sjukhus


AT-läkare
Hudiksvalls sjukhus


Specialistläkare
Doktor24


AT- läkare
Nyköpings lasarett


AT-läkare
Skellefteå Lasarett


AT- läkare
Region Jönköping


Insatssjuksköterska till Karlsborg eller stabsläkare till Göteborg?
Försvarsmakten


AT- läkare
Gällivare sjukhus


AT- läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


AT- läkare
Sunderby sjukhus


AT- läkare
Piteå Sjukhus


AT- läkare
Kiruna sjukhus


Specialist allmänmedicin/ ST läkare
HC Baldersnäs-Arbrå-Kilafors


AT- läkare
Enköpings lasarett


Är du blivande ST-läkare i allmänmedicin och funderar på vart du vill göra din ST?
Landstinget Sörmland


Är du allmänspecialist eller sjuksköterska?
Vårdcentralerna Bra Liv


Allmänspecialist
Gävle Strand Din hälsocentral


AT-läkare
Gävle Sjukhus


AT-läkare
Mälarsjukhuset i Eskilstuna


Legitimerade läkare sökes till KRY
Högtillgänglig vård


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


AT-läkare
Lycksele Lasarett


AT-läkare
Kullberska sjukhuset


AT-läkare
Norrlands universitetssjukhus

annons