Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
annons
Diabetes typ 2, peroral och annan behandling
Författare Docent , Diabetescentrum/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Docent Bengt Göran Hansson, Medicinkliniken/Hallands sjukhus, Halmstad
Uppdaterad 2019-02-11
Specialitet Diabetes, Endokrinologi
Skriv ut



BAKGRUND
 

Orsaken till typ 2 diabetes är insulinresistens, d v s nedsatt känslighet för kroppseget insulin i målorganen muskler, lever och fettväv.

Kunskap från UKPDS-studien på patienter med nyupptäckt typ 2 diabetes 1998 visade entydigt, att dagens behandling av diabetes typ 2 är kostnadseffektiv och vid metforminbehandling till och med kostnadsbesparande med hälsoekonoiskt 5000 kr per år tillbaka genom mindre komplikationer, bibehåller livskvalitet och minskar såväl mikrovaskulära (retinopati, nefropati, neuropati) som makrovaskulära komplikationer. Metformin ger också 39% mindre kardiovaskulär död eller 2 år längre livslängd per 6 behandlade år.

Studien visar också att P-glukos stiger i genomsnitt med 1 mmol/4 år vid diabetes typ 2. Samtliga patienter behöver peroral behandling med metformin från starten förutom samtidigt livsstilsråd. De senare i form av:
 

  • Rökslut
  • Viktminskning
  • Kostråd
  • Fysisk aktivitet
  • Försök att reducera frustrerande stress och besvärande sömnproblem

P-glukos stiger även om man som patient och läkare/diabetessköterska optimerar den metabola kontrollen med icke-farmakologiska metoder. Typ 2 diabetes är en progressiv sjukdom. Minst varje år måste därför läkemedelsbehandlingen omvärderas, ofta behövs en kombination av antidiabetika.

Komplikationsrisken för mikro- och makroangiopati vid diabetes reduceras med cirka 3% för varje 1 mmol/mol sänkning av HbA1c, oberoende från vilken nivå sänkningen sker.

Efter 10-15 år med typ 2 diabetes sker en minskad insulinproduktion i bukspottskörtelns betaceller. Patienten behöver då insulinsubstitution. Patienter födda i utomeuropeiskt land utvecklar insulinbehov 5 år tidigare. De får också typ 2 diabetes vid ett lägre BMI.

Innan insulin insätts, bör enligt europeiskt konsensus EASD (European Association of Study of Diabetes) okt 2018 först injektion GLP1-analog ha inletts. Orsaken är att det då är obefintlig risk för hypoglykemi jämfört med insulin, också viktminskning istället för viktökning.

Samma gränsvärden för diagnostik av diabetes gäller i alla åldrar.

 

När ska man kontrollera blodsocker/HbA1c?
 

  • HbA1c bör tas 2-4 gånger per år


BEHANDLINGSMÅL
 

  • Individuell anpassning med hänsyn till patientens förutsättningar och samsjuklighet
  • Nydiagnosticerad patient ska behandlas intensivt
  • Behandlingsmål första 5-10 åren är 42-52 mmol/mol
  • 1-3 dygnskurvor P-glukos inför ordinarie kontroll hos läkare/diabetessköterska

Målsättning med behandling
 

Socialstyrelsen kom med nationella riktlinjer för diabetes 2015 att HbA1c-värden över 70 mmol/mol aktivt ska behandlas ner till lägre nivåer hos patienter i aktiv fysisk ålder. Målet är normoglykemi med HbA1c nedåt 45 mmol/mol. Time in Range (TIR) diskuteras alltmer förutom HbA1c, även vid T2DM. Högsta möjliga TIR eftersträvas, d v s helst 4-10 mmol/l minst 70 % av dygnet.

Så normala faste-P-glukos före måltid som möjligt (4-6 mmol/l) och P-glukos efter måltid maximalt stigande till 8-9 mmol/l eftersträvas. Målvärdena är viktigare ju yngre patienten är.

För att minimera risken för hypoglykemi får man hos vissa patienter nöja sig med ett målvärde på 7 mmol/l (faste-P-glukos), speciellt om patienten har insulin och tidigare haft hjärtinfarkt eller stroke.
 

Behandlingsstrategi för patienter med typ 2 diabetes med HbA1c över 70 från Nationell Programrådet för Diabetes

Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer 2017 anser, att vårdcentralens patienter bör ha mindre än 20 % av patienterna med HbA1c över 70. Under 10 % bör vara ett mål 2019.


 

annons


BEHANDLING
 

I normalfallet inleds diabetesbehandlingen med att försöka förändra patientens kost- och motionsvanor samt rökstopp. Försök hjälpa patienten med bättre sömnvanor och minskad frustrerande stress. På så sätt minskas också insulinresistensen genom lägre nivåer av stresshormoner.

 

1. Kost


Kostbehandlingen vid typ 2 diabetes fokuseras på:

  • Överviktsproblem
  • Minskat fettintag
  • Ökad halt av långsamma kolhydrater
  • Rikligt med grönsaker, fibrer och frukt
  • Tallriksmodellen diskuteras: 1/3 kött/fisk, 1/3 grönsaker och 1/3 pasta/ris/potatis
Länk till PM "Kostbehandling vid diabetes typ 2"


2. Motion
 

  • Lika viktig i alla åldrar
  • Minst trettio minuter motion/fysisk aktivitet dagligen rekommenderas
  • Hos äldre äldre patienter med rollator kan vintertid 5-10 min promenader inomhus rekommenderas på fm, em och kväll.
  • Fördubblat antal minuter fysisk aktivitet innebär i princip fördubblad insulinkänslighet
  • Använd gärna pedagogiskt hälso-app som finns utan kostnad i iphone och android. 10 000-15 000 steg per dag rekommenderas för fysiskt aktiv individ

3. Rökstopp


Rökare har 15 % lägre insulinkänslighet. Denna förbättrade insulinresistensen kommer efter 8 veckors rökstopp.
 

Länk till PM "Rökavvänjning"


4. Perorala antidiabetika


Målsättningen med behandling är god metabol kontroll och därmed förebyggande av komplikationer.


 

METFORMIN
 

  • Har en positiv egeneffekt vid nyupptäckt diabetes typ 2 utöver den blodglukossänkande effekten visat i UKPDS.
     
  • Reducerar insulinresistensen och ökar därmed kroppens känslighet för insulin.
     
  • Har positiv effekt på blodlipider.
     
  • Förebygger hjärt-kärlsjukdom
     
  • I praktiken föreligger ingen risk för hypoglykemi vid behandling med metformin (om inte i kombination med annan SU eller insulin).
     
  • Förstahandsmedel för patienter med typ 2 diabetes oberoende av BMI.
     
  • Uppföljningsstudie efter UKPDS visar att det faktiskt räcker med en tablett 0,5 g metformin för att minska risken för hjärtkärlproblem med 40 %. Med andra ord: även om patienten har biverkningar, försök ändå ha kvar åtminstone en tablett per dag
     
  • Biverkningar från mag-tarmkanalen (gaser, uppkördhet, diarréer) uppkommer ofta vid dosering över 2 g per dygn - försiktig dosökning med tanke på gastrointestinala besvär. Börja därför med 0,5 g x 1. Efter 3 v 0,5 g x 2. Efter ytterligare 3 v 0,5 g x 3. Slutligen efter 3 v 0,5 g x 4 eller 1 g x 2 – om patienten tolererar detta.
     
  • Ges före måltid (x 2-3) eller som engångsdos till kvällsmat/natten.
     
  • Risk för laktacidos föreligger vid samtidig akut sepsis, kardiogen shock vid hjärtinfakt eller hjärtsvikt och vid röntgenkontrastmedel vid samtidigt förhöjt S-kreatinin - ett livshotande, men mycket sällsynt tillstånd. Därför utsätts metformin vid dessa situationer.

Kontraindikationer
 

  1. Svår hjärtsvikt
  2. Leversvikt
  3. Estimerat GFR under 30 ml/min. Under 45 ml/min skall dosen anpassas till patientens njurfunktion och reduceras till 0,5 g x 2
  4. Alkoholism
  5. Dåligt AT, katabol patient

Preparatet är olämpligt för dåligt nutrierade patienter, gastrointestinala biverkningar kan hämma aptiten ytterligare.

Metformin kan ge upphov till B12-brist, och substitution kan behöva ges (Behepan, Betolvex). Bestämning av B12 bör därför göras vartannat år.

Metformin måste sättas ut minst 48 timmar före tillförsel av intravenöst kontrastmedel (t ex urografi, angiografi, CT buk eller hjärna med kontrast). Det återinsätts igen vid normalt S-kreatinin.


 

SULFONUREIDER (SU-PREPARAT)
 

Äldre SU-preparat

  • SU-preparat har länge varit helt dominerande i den perorala behandlingen av typ 2 diabetes (glibenklamid, glipizid), men ges numera endast i länder med svag ekonomi. Indikation finns egentligen nu enbart vid vissa former av monogen diabetes.
     
  • Verkar genom att frisätta mer insulin från pankreas.
     
  • Med åren minskar effekten p g a uttröttning av de insulinproducerande betacellerna. Man bör då övergå till behandling med insulin. Detta bör även göras om patienten utvecklar lever- eller njursvikt.
     
  • Maxdos för glibenklamid (Glibenklamid, Daonil) är 7,0 mg och för glipizid (Mindiab) 10-15 mg p.o. Vid högre doser blir effekten ofta den omvända med sämre blodsocker. Minsta möjliga dos ska ges.
     
  • Observera risken för ackumulation av långverkande SU. Dosen bör minskas hos äldre patienter och också utsättas i denna grupp för att undvika insulinkoma. Vid förhöjt S-kreatinin utsätts långverkande SU. Novonorm kan emellertid användas även vid njursvikt.
     
  • Doseras med fördel en gång dagligen.
     
  • SU ska inte kombineras med insulin, då båda ökar risken för hypoglykemi-insulinkoma och dessutom viktökning
     
  • SU-preparaten har en halveringstid på 2-4 timmar och en effektduration på minst 24 timmar.
     
  • Vid försämrad leverfunktion, liksom vid s-kreatinin > 200, kan halveringstiden öka kraftigt och risk för att koncentrationen av aktiv substans stiger i blodet föreligger. I dessa fall måste preparatet sättas ut och ersättas med insulin, då långdragna och svåra hypoglykemier annars kan uppstå.
     
  • Vid hotande gangrän eller kritisk ischemi bör SU-preparaten ersättas med insulin.


SU-LIKNANDE PREPARAT
 

Repaglinid (NovoNorm)
 

  • Repaglinid (NovoNorm) registrerades 1998.
     
  • Har ungefär samma effekt som de äldre SU-preparaten, men endast en timmes halveringstid och effektduration på max 6 timmar. De tillhör liksom SU en grupp antidiabetika som anses ålderdomlig och används numera mest i länder med svag ekonomi.
     
  • Teoretiskt mindre risk för hypoglykemier och ackumulation. NovoNorm tas direkt före måltid (0,5-4 mg p.o). Ingen måltid - ingen tablett!
     
  • Inled med 0,5 mg p.o till huvudmålen (2-3 ggr per dag) och öka dosen efter 1-2 veckor.
     
  • Vid byte från annat SU-preparat eller metformin (Glucophage) kan man börja med 1 mg x 2-3 p.o.


AKARBOS
 

Akarbos (Glucobay) verkar genom att minska upptaget av disackarider i tarmen efter måltid. Tabletten tas till första tuggan mat. Genom att hämma den postprandiella blodsockerstegringen fås en sänkning av HbA1c. Glucobay är lämpligt till obesa individer (viktneutralt läkemedel) och äldre patienter då ingen risk för allvarliga biverkningar föreligger.

Akarbos kan användas i monoterapi eller i kombination med metformin, SU eller insulin. Vissa studier indikerar att behandling med akarbos kan minska risken för hjärtinfarkt och hypertoni.

Det är viktigt att inleda behandlingen försiktigt. Börja med lägsta tablettstyrkan 1x1, titrera upp efter 3 veckor till 1x2 och efter 3 veckor ytterligare dosökning till 1x3. Maximaldosen är 100 mg x3. Genom denna försiktiga dostitrering minskas risken för besvärliga gastrointestinala biverkningar (gasbildning). Gastrointestinala biverkningar avtar över tid. Pga dessa biverkningar är det mindre än en procent av svenska patienter med typ 2 diabetes som har denna medicinering,

STOP-NIDDM-studien och en metaanalys av ett antal studier visar att Glucobay har positiva effekter kardiovaskulära effekter utöver effekten på metabol kontroll. Akarbos har en egeneffekt kardiovaskulärt och minskar risken för hjärtinfarkt med cirka 60 %. Detta har inneburit att läkemedlet fått en viss renässans. Men denna studie har på senare ifrågasatts.


 

GLITAZONER

("Insulinkänslighetsbefrämjare")
 

Pioglitazon (Actos)

Tillägg till metformin vid otillräcklig effekt vid uttalad övervikt med hög insulinresistens. Problematisk biverkningsprofil är bl a ökad risk för hjärtsvikt och frakturer hos kvinnor. Detta gör att flertalet läkemedelskommittéer numera har tagit bort Actos från sin läkemedelslista förutom vid uttalad insulinresistens beaktande risken för hjärtsvikt. Vid hög risk för vätskeretention eller hjärtsvikt bör Actos utsättas. Hypoglykemi förekommer endast vid samtidig insulinbehandling.


 

DPP4-HÄMMARE
 

Sitagliptin (Januvia) eller linagliptin (Trajenta)

DPP4-hämmare, hämmar nedbrytning av GLP-1 (glukagonlik peptid 1), ett helt nytt peroralt antidiabetika för typ 2 diabetes.

Läkemedelsgruppen har relativt få biverkningar, jämställt med placebo och ökar inte risken för hypoglykemi. Det kan ges till de flesta patienter även vid njursvikt ned till dialys i reducerad dos.

Läkemedlet ges i tillägg till behandling med metformin, glitazon. De kräver att patienten har egen insulinproduktion, d v s läkemedlet sätts in relativt tidigt vid typ 2 diabetes. De kan ges med fördel till exempelvis yrkesförare, buss- och taxi, då risken för hypoglykemi vid monoterapi är obefintlig.

Studier har visat neutral effekt, då det gäller hjärtkärlsjukdom d v s ingen ökad risk.

 

SGLT2-hämmare
 

Ett läkemedel, som ökar utsöndringen av glukos i urinen, registrerades under sommaren 2013 i Europa och Sverige. Dapagliflozin (Forxiga) är det första läkemedlet i denna nya klass av så kallade SGLT2-hämmare. Empagliflozin (Jardiance) och canagliflozin (Invokan) finns också sedan flera år.

SGLT2 (sodium-glucose linked transporter 2) är ett transportprotein för natrium och glukos i njurarna, och genom att hämma dess aktivitet ökas utsöndringen av glukos från kroppen – och plasmaglukos blir då också lägre. Studier visar en sänkning av HbA1c som är jämförbar med andra tablettläkemedel och 10 mmol per mol och viktreduktion med 2,5 kg.

Dapagliflozin är indicerat i monoterapi hos patienter som inte tål metformin och för kombinationsbehandling med andra diabetesläkemedel om sådana läkemedel inte ger tillräcklig kontroll av blodsockret.

Läkemedlet verkar oberoende av insulin, s k insulinoberoende verkningsmekanism. Det ger i sig ingen ökad risk för hypoglykemi vid monoterapi. Eftersom utsöndringen av glukos i urinen ökar finns en viss risk för genitala svampinfektioner speciellt i början av behandlingen med höga P-glukosvärden. Risken för urogenitala infektioner är 3-4 gånger högre hos kvinnor.

Blodtrycket minskar ned 3-4 mmHg. HDL förbättras. Mikroalbuminuri och proteinuri minskar.

Det saknas data på preparatets effekter och biverkningar vid långtidsbehandling. Läkemedlet tas en gång om dagen. Priset är 13 kr per dag.

De kan ges ned till eGFR 45. Effekt på metabol kontroll minskar vid sämre njurfunktion men utan ökning av biverkningar.

Diabetisk ketoacidos (DKA) trots normala blodsocker eller nära normala blodsocker kan förekomma, s k normoglykemisk ketoacidos. Hos patienter där normoglykemisk DKA misstänks eller diagnosticeras ska behandling med SGLT2-hämmare utsättas.

SLT2-hämmare kan liksom metformin och ACE-hämmare/A2-blockerare behöva sättas ut vid tillstötande sjukdom som medför påverkat allmäntillstånd, dehydrering eller vid större kirurgiska ingrepp.

Pågående diuretika kan behöva reduceras med 20-30 % av dosen då SGLT2-hämmare i sig har viss diuretisk effekt.

Patienter med SGLT2-hämmare ska regelbundet följas upp avseende fotstatus och informeras om vikten av regelbunden förebyggande fotvård, då ett av läkemedlen, canagliflozin har i studie visat viss ökning av risken för underbensamputation. Om patienten drabbas av komplikation som kan leda till amputation som svårläkt fotsår eller bensår, sårinfektioner, osteomyelit eller gangrän bör man överväga att avsluta behandling med SGLT2-hämmare.

Minskad död i hjärtkärlsjukdom, hjärtsvikt, mindre risk för njursvikt.
Empastudien med Jardiance visade 2015 i randomiserad studie 38 % mindre kardiovaskulär död och 36 % mindre behov av sjukhuskrävande hjärtsvikt. Sedan maj 2017 rekommenderar däför Socialstyrelsen Jardiance vid typ 2 diabetes med etablerad hjärtkärlsjukdom. Halverad risk för försämring i njurfunktion konstaterades också i denna studie. Canagliflozin visade 22 % minskad kardiovaskulär risk i en senare studie. Dapagliflozin i nov 2018 kunde visa 17 % minskad kardiovaskulär död eller sjukhuskrävande hjärtsvikt och i denna studie även vid typ 2 diabetes med multipla riskfaktorer. Sammantaget talar detta för att denna läkemedelsgrupp utöver sin metabola effekt också har positiva effekter på hjärtkärlsjuklighet liksom njurförsämring.


 

5. GLP1-ANALOGER
 

Exenatide (Byetta)

Byetta är en GLP1-analog, var först ut som läkemedel, och injiceras s.c. 2 ggr per dag och ges i tillägg till metformin, och läkemedlet kräver viss egen insulinproduktion. Det kan insättas senare i typ 2 diabetes än DP4-hämmare då det ger en farmakologisk ökning av GLP1 jämfört med DPP4-hämmare med mer en fysiologisk ökning. Läkemedlet kan med fördel ges till yrkesförare då ingen risk för hypoglykemi.

HbA1c-sänkning är 10-15 mmol/mol och viktreduktion på 3-4 kg.

Indikation för fortsatt behandling förstärks ytterligare vid
viktreduktion motsvarande 5 %.

Liraglutid (Victoza) har bra metabol effekt och har i studier setts minska kardiovaskulär dödlighet med 22 % hos patienter med etablerad hjärtkärlsjukdom (LEADER-studien). Socialstyrelsen har därför i sin uppdatering av nationella riktlinjer i maj 2017 rekommenderat med hög prio Victoza vid typ 2 diabetes med etablerad hjärtrkärlsjukdom.

Det kan ges i engångsdos, första veckan 0,6 mg/dygn på morgonen s.c. och andra veckan höjning till 1,2 mg per dygn – för att minska initialt illamående. Det kan ges ned till eGFR 15 dvs även vid dialys.

En annan GLP1-analog på marknaden är lixisenatid (Lyxumia). Lyxumia har längre effektduration än Byetta men kortare än de långverkande såsom Victoza och Trulicity. Lyxumia har bra effekt på postprandiella sockerstegringar.

Trulicity har i REWIND-studien visat reduktion av kardiovaskulär sjuklighet också hos patienter med typ 2 diabetes med endast multipla riskfaktorer.

Veckoberedningar av GLP1-analoger ges med fördel till patienter med svårighet att sköta sin medicinering eller tycker att injektion varje dag är sämre än en gång per vecka.

I oktober 2018 registrerades semiglutide (Ozempic) som kan ges en gång per vecka i injektion. Även detta läkemedel har dokumenterade positiva kardiovaskulära effekter förutom den blodsockersänkande effekt. Det ger dessutom drygt 15 mmol per mol bättre HbA1c.


 

6. INSULIN
 

Alla patienter med typ 2 diabetes behöver förr eller senare insulin teoretiskt sett.
 

Länk till PM "Insulinbehandling vid diabetes typ 2"

Länk till PM "Frågor & Svar om behandling av diabetes typ 2"



ÖVRIGA PERORALA "ANTIDIABETIKA"
 

Vid typ 2 diabetes har det visats att man förutom behandling med konventionella antidiabetika även bör optimera övriga riskfaktorer som blodtryck, blodfetter, rökning och mikroalbuminuri.

Riktad behandling mot speciella organsystem bör övervägas (i tillägg till specifik diabetesterapi) för att förhindra eller senarelägga diabetiska komplikationer.

 

Njurar - diabetesnefropati
 

Nedsatt njurfunktion vid diabetes beror på kapillärskador i njurarnas glomeruli och kännetecknas av tilltagande läckage av albumin (protein) i urinen. Njurfunktionen försämras successivt.

Åldrande i sig leder till nedsatt njurfunktion. Observera att S-kreatininvärdet börjar stiga först när patienten förlorat ungefär hälften av sin njurfunktion.

Annan njursjukdom bör misstänkas vid snabbt försämrad njurfunktion, nedsatt njurfunktion utan albuminuri samt i fall då samtidig hematuri (2+ för röda eller mer på urinsticka) föreligger.
 

  • Överväg utsättning av ACE-hämmare eller A 2 blockerare vid stigande s-kreatinin (> 150-160) eller vid tecken på hyperkalemi.
     
  • Metformin utsätts vid eGFR under 45 ml/min.
     
  • Årlig kontroll av Hb, S-kreatinin och blodtryck hos alla patienter.
     
  • Vid etablerad diabetesnefropati bör behandlingen fokuseras på optimalt sockerläge (HbA1c) och blodtrycksreglering.

Blodtryck


Flera studier har visat på värdet av aktiv blodtrycksbehandling hos diabetespatienter upp till 75-80-års ålder (framför allt förebyggande av stroke).

Nationella Riktlinjer för Diabetes diskuterar blodtrycksmålet för diabetespatienter med mikroalbuminuri ned till 130/80 mmHg och vid mikroalbuminuri eller högt S-kreatinin. Till övriga anses behandlingsmålet vara 140/85 mmHg,

I bedömningen inför behandling måste man ta hänsyn till:
 

  • Ålder
  • Andra riskfaktorer
  • Kända komplikationer
  • Förväntad överlevnad
  • Risker med behandlingen (polyfarmaci)

Vid samtidig albuminuri, nefropati eller känd hjärt-kärlsjukdom finns anledning att intensifiera behandlingen och skärpa målsättningen.

 

Blodfetter
 

Det stora flertalet diabetespatienter under biologiskt 80 års ålder med S-kolesterol > 4,5 mmol/l och S-LDL > 2,5 mmol/l bör behandlas. Vid diabetes med etablerad hjärtsjukdom rekommenderas LDL under 1,8 mmol/l.

Det finns inga studier rörande värdet av farmakologisk behandling av förhöjt S-kolesterol, sänkt HDL-kolesterol eller förhöjda triglycerider hos patienter över 75 år.

Faktorer som talar för kontroll och behandling av hyperlipidemi hos patienter äldre än 75 år:
 

  • Vital patient med förväntad livslängd 5 år eller längre.
     
  • Pågående behandling bör inte avbrytas om patienten haft diabetes i många år och samtidigt har andra riskfaktorer.
     
  • Etablerad svår hjärt-kärlsjukdom (angina, hjärtinfarkt).
     
  • Kända kraftigt stegrade värden (triglycerider över 10 kan t ex ge akut pankreatit).

Vid behandling av äldre patienter gäller samma målvärden som för yngre.

Triglycerider kan vara förhöjda p g a dålig metabol kontroll, hypotyreos, överkonsumtion av alkohol eller lever- och njursjukdom.
Även äldre patienter bör därför undersökas med HbA1c, TSH, leverstatus, s-kreatinin, urinsticka och alkoholanamnes.

Sekundär prevention av kardiovaskulär sjukdom med PCSK-9-hämmare i form av injektion vid hjärtinfarkt eller stroke har kommit senaste åren. Indikation är där det trots statin- och elyzol-behandling är svårt att nå lipidbehandlingsmål. SoS och TLV har i december 2018 diskuterat denna indikation. Kostnader för evolocumab eller alivocumab är 60 000 kr per år och förskrivningen sker av lipidspecialister på sjukhusmottagning.


 

POLYFARMACI


All farmakologisk behandling skall regelbundet omprövas.

Åtgärder vid årskontroll av diabetespatienter styrs av de "Nationella Riktlinjerna för Diabetesvård".

UKPDS-studien angav följande sammanfattande utdata avseende risk för hjärtinfarkt och cerebrovaskulär sjukdom - innehållet manar till en optimerad polyfarmaceutisk behandling av typ 2 diabetes:
 

  • 13 % minskad risk per 10 mmol/mol minskning i HbA1c
     
  • 13 % minskad risk per 10 mmHg sänkning i genomsnittligt systoliskt blodtryck
     
  • 29 % minskad risk per 1 mmol/l sänkning av i LDL-kolesterol
     
  • 9% minskad risk per 1 mmol/l stegring i HDL-kolesterol

Dessa data motiverar fokusering på blodtryck, lipider och mikroalbuminuri, förutom god metabol kontroll vid diabetes typ 2.

Vid hjärtsvikt ges med fördel empagliflozin (Jardiance) (eller canagliflozin (Invokana)) med 1/3 minskning av sjukhuskrävande hjärtsvikt.

Vid nedsatt njurfunktion med eGFR under 30 kan sitagliptin (Januvia) eller linagliptin (Trajenta) ges med då HbA1c 6-8 mmol per mol lägre och är viktneutralt

Mest sjuka äldre, Socialstyrelsens definition, kan förskrivas sitagliptin (Januvia) eller linagliptin (Trajenta). Dessa har liten risk för hypoglykemi.

Insulin ges först efter att injektion GLP-1-analog prövats för att minska risken för hypoglykemi och då också mindre behov av blodsockermätningar. Dessutom har flera GLP-1-analoger positiv kardiovaskulär profil. I första hand enligt Läkemedelsverket långverkande basinsulin som NPH-insulin.


 

ICD-10

Diabetes mellitus typ 2 med koma E11.0
Diabetes mellitus typ 2 med acidos eller hyperosmolaritet (utan koma) E11.1
Diabetes mellitus typ 2 med njurkomplikationer E11.2
Diabetes mellitus typ 2 med ögonkomplikationer E11.3
Diabetes mellitus typ 2 med neurologiska komplikationer E11.4
Diabetes mellitus typ 2 med perifera kärlkomplikationer E11.5
Diabetes mellitus typ 2 med andra specificerade komplikationer E11.6
Diabetes mellitus typ 2 med multipla komplikationer E11.7
Diabetes mellitus typ 2 med icke specificerade komplikationer E11.8
Diabetes mellitus typ 2 utan (uppgift om) komplikationer E11.9

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
E11 Diabetes mellitus typ 2

Behandlingsrekommendation
 

Rekommenderad läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverket


Nationella riktlinjer
 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården


Referenser


Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetes 2015 och 2017. Länk

Läkemedelsbehandling för glukoskontroll vid typ 2 diabetes – behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 4/2017. Länk

Copyright © Internetmedicin 2019
ID: 337

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Diabetes typ 2, peroral och annan behandling

 
 
 
   



annons
Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Karolinska Trial Alliance söker forskningssjuksköterska till pilotverksamhet med uthyrning av forskningssjuksköterskor
Karolinska Universitetssjukhuset


Röntgensjuksköterska sökes till Nuklearmedicin Solna
karolinska Universitetssjukhuset


Specialistläkare/biträdande överläkare/överläkare till Patientområde Huvud-, Hals-, Lung- och Hudcancer
Karolinska Universitetssjukhuset


Överläkare till patientflöde Huvud-Hals Cancer
Karolinska Universitetssjukhuset


Specialistläkare inom reumatologi till Patientområde Gastro, Hud, REUMA
karolinska Universitetssjukhuset


Specialistläkare/biträdande överläkare/överläkare till Intervention och Ultraljud inom Funktion Bild & Funktion
karolinska Universitetssjukhuset


Sjuksköterska till Blodbussen
Karolinska Universitetssjukhuset


Sjuksköterska till takyflödet, elektrofysiologi
karolinska Universitetssjukhuset


Vi söker överläkare inom psykiatri och beroendemedicin!
Psykiatrikliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Sjuksköterska till Reumatolog- och hudavdelningen i 100-huset
Akademiska Sjukhuset


Försvarsmedicinsk forskningsrådgivare till Försvarsmedicincentrum
Försvarsmakten


Vi utökar nu vår verksamhet och söker nattsjuksköterskor som vill vara med och bedriva högspecialiserad geriatrisk vård tillsammans med oss på Avd. R72-R74(GAVA) i Huddinge
Karolinska Universitetssjukhuset


Sjuksköterska? Avdelning för stamcellstransplantation i Huddinge söker kollega!
karolinska Universitetssjukhuset


Specialistläkare, biträdande överläkare eller överläkare i anestesiologi och intensivvård till Barn-PMI Huddinge
Karolinska Universitetssjukhuset


Vi söker nu sjuksköterskor som vill jobba natt till vår Kirurgi och Trauma Avdelning (B83) i Huddinge
Karolinska Universitetssjukhuset


Sjuksköterska till rotation mellan neuro slutenvård och öppenvård, Huddinge
karolinska Universitetssjukhuset


Specialist i allmänmedicin
Ljusdal hälsocentral


Specialistläkare/ biträdande överläkare/överläkare till Klinisk patologi och cytologi i Solna
karolinska Universitetssjukhuset


Sjukskötersketjänst med ansvar för kvalitetsfrågor
Akademiska Sjukhuset


Sjuksköterska Natt till Ortopedavdelning K81-83
Karolinska Universitetssjukhuset


Vill du arbeta med strålbehandling?
Akademiska Sjukhuset


Specialistläkare, biträdande överläkare eller överläkare till Patientflöde ryggsjukdomar
Karolinska Universitetssjukhuset


Nattsjuksköterska Reumatolog och hudavdelningens 7 vårdplatser i 100-huset
Akademiska Sjukhuset


PCI-operatör/biträdande överläkare till Tema Hjärta och Kärl
karolinska Universitetssjukhuset


Barnsjuksköterska med intresse för barnrättsliga frågor
karolinska Universitetssjukhuset


Läkare till Bra Liv nära. Jobba både digitalt och på en av våra vårdcentraler.
Vårdcentralerna Bra Liv

annons