Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
Palliativ vård – oro
Författare Överläkare , Specialist i allmänmedicin och palliativ medicin, ASIH Stockholm södra/
Granskare Professor Roger Henriksson, Cancer centrum och Inst för strålningsvetenskaper/Norrlands Universitetssjukhus och Umeå Universitet
Uppdaterad 2020-02-23
Specialitet Onkologi, Geriatrik
Skriv ut





BAKGRUND


Ångest är ett tillstånd som upplevs som rädsla eller spänning och tryck. Orsakerna till ångest kan vara många. För svårt sjuka personer i livets slutskede kan det handla om rädsla inför hur den sista tiden i livet kan komma att te sig, rädsla för att inte längre finnas till, för döden i sig eller sorg över att behöva skiljas från personer och ting som är viktiga.

För mer information om palliativ vård, se följande översikter:
 

Palliativ vård - allmänt

Palliativ vård - nutrition

Palliativ vård - smärtbehandling

Palliativ vård - andnöd

Palliativ vård - gastrointestinala symtom

Palliativ vård - munvård


Oro för efterlevande

Oro är ett vanligt förekommande symtom vid svår sjukdom som många gånger kan lindras av informerande samtal och stöd. Patienter i ett palliativt skede av sin sjukdom funderar mycket över sin begränsade framtid och förestående död. Det är vanligt med oro för efterlevande. Många oroar sig också för att bli till besvär för sin omgivning.

Det är många gånger mycket praktiska åtgärder som kan lugna, t ex att ta reda på hur ekonomin blir för den kvarlevande eller att få veta att sorgestöd kan ges till närstående efter patientens död. Svenska kyrkan ger ofta sorgestöd, enskilt eller i grupp. I WHO:s definition av palliativ vård ingår sorgestöd till efterlevande, man bör därför inventera var detta kan erbjudas.


Oro för döden

Många är oroliga och rädda inför vad som komma skall under döendeprocessen fram till döden. Vissa är även rädda för själva tillståndet död. Lidande och dödskamp är allmänt känt men få vet hur väl det går att lindra. All sjukvårdspersonal bör kunna samtala om döden.

Patienter behöver ibland få veta vad vi i sjukvården kan göra för dem, när de blir mycket dåliga och inte längre kan tala för sig. Information om att lindring kommer att ges om tecken till smärta, oro, illamående eller andra besvärande symtom som eventuellt kan uppstå, lugnar oftast väl. Det är viktigt att patienten får ge uttryck för var han/hon vill vårdas den sista tiden. För vissa är dödsplatsen viktig. Om patienten har existentiell problematik av mer religiös innebörd bör man erbjuda samtal med någon andlig/religiös företrädare. Möjlighet att få skriva ner sin livsberättelse, att få beskriva i ord vad de varit stolta över i livet, kan dämpa mycken oro.


Oro och smärta

Obearbetad oro kan förvärra ett samtidigt smärttillstånd eller upplevas som smärta. Man kan med fördel använda VAS/NRS (visual analog scale/numerical rating scale) för att skatta patientens oro/ångestnivå.


Oro och depression

Det finns studier som visar att det är vanligt med samtidig depression. Depression hos palliativa patienter behandlas på samma sätt som för andra patienter (se Depression hos vuxna eller Depression hos äldre). Man bör dock vara noggrann med diagnos, en adekvat ledsen patient kan ibland tolkas som deprimerad men må bra efter att ha fått gråta.


 

BEHANDLING


Behandlingen bör naturligtvis vara anpassad efter orsaken till oron. Information och samtal är den viktigaste interventionen. Att skapa lugn och att finnas nära patienten är ofta mer effektivt än att ge läkemedel. Kroppskontakt så som att hålla hand och taktil massage är bra behandlingar.

Oro som trots icke-farmakolologisk behandling plågar patienten ska i första hand behandlas med bensodiazepiner, i första hand peroralt.
 

Ge tillräckligt höga doser för att VAS/NRS sjunker till för patienten acceptabel nivå utan att sedera allt för mycket. Om samtidig depression föreligger, ge sedvanlig behandling med SSRI, t ex escitalopram eller sertralin. Dessa har ofta en god ångestdämpande effekt. Ett alternativ till SSRI är Mirtazapin som har som biverkan ökad aptit, vilket i tidigt palliativt skede kan vara en fördel. Till natten kan sedativa behövas för att nattro ska kunna uppnås, använd då i första hand zopiklon eller zolpidem.


Terminal oro

Terminal oro kan med fördel behandlas med midazolam (Dormicum) 5 mg/ml administrerat subkutant, antingen som tillfällig injektion 1-2,5 mg eller kontinuerligt via sprutpump, initialdos 0,1 ml/h.

Ibland behöver doserna höjas; målet är att patienten ska komma till ro utan att vara somnolent. För att få sova dubbleras dagdosen till natten för att åter sänkas på morgonen. På grund av att midazolam har kort halveringstid vaknar patienten upp efter 1-2 timmar när sprutpumpen stängts av.

Vid svår terminal oro eller delirium ges inj. haloperidol (Haldol) 1-5 mg s.c. Observeras bör att terminalt delirium kan förekomma utan att patienten ter sig motoriskt orolig.

Ibland ses ökad konfusion vid regelbunden tillförsel av Midazolam. Då kan en kombination av Midazolam och Haldol vara att föredra.

Ett alternativ vid svår terminal oro då Midazolam och Haldol inte är tillräckligt kan vara inj. Nozinan 25 mg i.m., detta är dock ett licenspreparat.


 

ICD-10

Ångesttillstånd, ospecificerat F41.9
Palliativ vård Z51.5

 

Referenser


Läkemedelsboken, Palliativ vård

Cochrane review 2009: Drug therapy for anxiety in adult palliative care patients. Länk

Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2016, RCC. Länk


 

Copyright © Internetmedicin 2020
ID: 3237

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Palliativ vård – oro

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialistsjuksköterska till intensivvårdsavdelningen Anestesikliniken
Mälarsjukhuset Eskilstuna


Avdelningschef – Cytologi/Admin/ Obduktion/Bårhus - Klinisk patologi Diagnostiskt centrum
Region Kalmar


Sjuksköterska
Njuravdelning Eskilstuna


Avdelningschef – Histologen – Klinisk patologi Diagnostiskt centrum
Region Kalmar


Verkställande direktör (VD)
Folktandvården Sörmland


Barnmorska till kvinnoavdelningen och förlossningen
Kvinnokliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Specialist i allmänmedicin till Nybro Hälsocentral
Region Kalmar


Undersköterska, geriatrik
Länssjukhuset i Kalmar


Specialistläkare/överläkare till palliativ enhet
Södra Älvsborgs sjukhus


Sjuksköterska till psykiatriska akutmottagningen
Psykiatriska kliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Sjuksköterska till akutvårdsavdelningen/ intermediärvårds - avdelningen
Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Sjuksköterska till specialiserad sjukvård i hemmet (SSIH)
Vårdcentralen Strängnäs


Specialistläkare till ASIH och palliativ vård
Aleris ASIH Syd


Specialistläkare/överläkare - Affektiva teamet Psykiatrimottagning Mölndal
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


Sjuksköterska/barnmorska till gynekologiska mottagningen
Kvinnokliniken, Nyköpings lasarett


Sjuksköterska - Dialysmottagningen i Kalmar och Oskarshamn
Länssjukhuset i Kalmar


Specialist i allmänmedicin alt. senior handledare i allmänmedicin
Region Kalmar


Sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor
Region Sörmland, Nyköping, Eskilstuna och Katrineholm


Sjuksköterska till medicinmottagningen
Vårdplats- och mottagningsenheten, Kullbergska sjukhuset, Katrineholm


Sjuksköterska natt till palliativa vårdteamet
Nyköpings lasarett


Distriktsläkare eller ST-läkare till primärvården
Vårdcentralen Mariefred


Intensivvårdssjuksköterska Nyköping Intensivvårdsavdelningen
Nyköpings lasarett


Sjuksköterska till psykiatrisk slutenvård
Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett


Sjuksköterska, geriatrik
Länssjukhuset i Kalmar


Sjuksköterska - Medicinmottagning
Länssjukhuset i Kalmar


Psykolog till primärvården
Vårdcentralen Linden, Katrineholm


Psykolog till psykiatrisk öppenvårdsmottagning
Psykiatrisk mottagning, Nyköping

annons
annons
annons
annons