Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
annons
Palliativ vård – nutrition
Författare Överläkare , Specialist i allmänmedicin och palliativ medicin, ASIH Stockholm södra/
Granskare Professor Roger Henriksson, Cancer centrum och Inst för strålningsvetenskaper/Norrlands Universitetssjukhus och Umeå Universitet
Uppdaterad 2019-12-04
Specialitet Geriatrik, Onkologi
Skriv ut





BAKGRUND


Vid palliativ vård är målet att ge patienten en så god livskvalitet som möjligt. När det gäller nutrition är det därför viktigt att notera var patienten befinner sig i sitt palliativa skede.
 

  • I tidigt palliativt skede är det viktigt att patienten får så fullvärdig kost som möjligt och tillräckligt med energi för att klara av eventuella behandlingar eller andra aktiviteter som är viktiga.
     
  • I sent palliativt skede ger denna s k energitäta kost endast upphov till illamående och försämrad livskvalitet. Patienten ska då istället få äta det han/hon önskar och klarar.

De som har svårast att förstå detta är närstående till den som är svårt sjuk, varför information till dem är extra viktig.

"Vi dör inte för att vi slutar äta – vi slutar äta för att vi dör."

För mer information om palliativ vård, se följande översikter:
 

Palliativ vård - allmänt

Palliativ vård - oro

Palliativ vård - smärtbehandling

Palliativ vård - andnöd

Palliativ vård - gastrointestinala symtom


Orsaker till svårighet att äta

Det finns många orsaker till att det är svårt att äta vid allvarlig sjukdom. Såväl sjukdomen i sig som behandlingar kan ge matleda. Avsaknad av tänder för att tugga födan är lätt att hantera med hjälp av passerad kost medan en icke fungerande mag-tarmkanal är svårare att hjälpa patienten med. Noggrann analys av besvären krävs för rätt åtgärd. När enteral nutrition inte är möjlig bör parenteral nutrition övervägas.

I tidigt palliativt skede är energität kost oftast av godo, det ger mer ork och ger förutsättning för att bibehålla vikten längre. I sent palliativt skede är det däremot viktigt att ta reda på vad patienten klarar att äta och mår bra av.


 

TIDIGT PALLIATIVT SKEDE


I tidigt palliativt skede ska patienten uppmanas till intag av energität kost så att vikten bibehålls. Små och täta måltider underlättar oftast.


Läkemedel

Om matledan är besvärande kan man pröva att ge steroider 1-2 veckor för att utnyttja biverkningen hunger. Denna bieffekt försvinner efter ca två veckors behandling. Man kan upprepa behandlingen när patienten behöver mer ork, t ex för en resa eller annan viktig aktivitet.
 

  • Ge t ex betametason (Betapred) 0,5 mg 8x1 initialt, sätt ut inom 2 veckor eller trappa ner med två tabletter varannan till var tredje dag. Ge samtidigt magskydd om behandlingen överstiger 2 veckor, exempelvis Omeprazol 20 mg 1x1.
     
  • Om behandlingen inte ger önskad effekt, sätt ut!


Näringstillägg

Om vanlig kost inte räcker till bör näringstillägg i form av energitäta mellanmål rekommenderas. Dessa mellanmål kan antingen tillagas av patienten själv eller närstående eller förskrivas på hjälpmedelskort i form av kosttillägg.

Det finns ett stort sortiment av kosttillägg och det kan vara svårt att välja vad som kan passa. Kan man ordna smakprover underlättar det för patienten. Ändrad smakupplevelse är vanligt hos palliativa patienter. De smaksatta kosttillskotten smakar oftast bäst kylda. Målet med kosttillägg är att behålla vikten så länge som möjligt. Om möjligt, ta hjälp av dietist.

 

Sondnäring

Om det finns hinder i mag-tarmkanalen bör man undersöka möjligheten till sondnäring. Vid höga hinder finns möjlighet till gastro- alternativt jejunostomi. Ta hjälp av dietist för att räkna ut hur många kalorier patienten behöver och be om råd om vilken sondnäring patienten bör ha.


Parenteral nutrition

Om sondnäring inte är möjligt bör parenteral nutrition övervägas.
 

  • Kabiven alternativt Oliclinomel/Olimel är de vanligaste "storpåsarna". De har olika kaloriinnehåll och innehåller olika mängd kväve (se FASS).
     
  • Ta gärna hjälp av dietist att räkna ut vad som blir bäst för patienten, vanligtvis är 30 kcal/kg och dag en vägledning för hur mycket som ska ordineras.
     
  • Glöm inte att sätta till spårelement (Addaven) och vitaminer (Soluvit och Vitalipid) om patienten ska behandlas med PN länge.
     
  • Kontrollera vikten regelbundet. Öka mängden tillförd näring om patienten går ner i vikt.
     
  • Var lyhörd för om patienten blir illamående av PN, ändrad regim ska då övervägas.


För att underlätta tillförsel av parenteral nutrition bör en central venös infart ordnas. Det är bara påsar med lågt kaloriinnehåll som går att ge i perifer nål.
 

  • För patientens välbefinnande är en subkutan venport (SVP) det bästa alternativet.
     
  • Att lägga en Picc-line är ett annat alternativ.
     
  • Central venkateter (CVK) kräver mer noggrann skötsel samt utsätter patienten för högre infektionsrisk.


Det har blivit allt vanligare med tillskott av parenteral nutrition (PN) hos framför allt cancerpatienter i och med möjligheten att ge palliativ cytostatika sent i sjukdomsförloppet. Det finns dock inga vetenskapliga bevis för att PN förlänger livet för dessa patienter.

Kakexi hos cancerpatienter är ett inflammatoriskt tillstånd med rubbning i metabolismen som inte kan behandlas. Det är därför viktigt med att upptäcka prekakektiska tillstånd. Ingen kausal behandling finns, tillsvidare rekommenderas Omega-3 samt perorala näringstillägg. Parenteral nutrition kan prövas, om vikten inte vänder inom fem dygn, bör försöket avbrytas.


 

SENT PALLIATIVT SKEDE


När patienten går in i sent palliativt skede måste man noga lyssna till patientens behov. I detta skede är livskvaliteten viktigast. Patienten ska inte vägas i detta skede.


Minskat näringsintag

Oftast sköter detta sig naturligt, framför allt om patienten kan försörja sig per os
- ju närmare döden, desto mindre intag av näring. För närstående är detta oftast ett problem, eftersom det är en kärlekshandling att servera god mat och man vill ge det bästa till dem man håller av. Det är inte ovanligt att den som är svårt sjuk försöker äta för att inte såra den som lagat maten, men ofta blir det på bekostnad av illamående och ibland kräkningar. Det är därför viktigt att undervisa närstående. Patienten känner behovet tydligt och blir oftast enbart tacksam över informationen.

Om patienten har enteral eller parenteral nutrition är det viktigt att se till att mängden ändras i takt med försämringen av sjukdomen. Energität näring ska bytas till mer energifattig i samma takt som om patienten kunnat inta föda peroralt. När patienter med parenteral nutrition mår illa av storpåsen eller att det finns kvar i påsen när droppet ska kopplas bort är det en god regel att övergå till glukos 50 ml/ml i.v. Mängden vätska ska sedan minskas med sjukdomsprogressen. Om ödem uppträder ska dropp sättas ut.

 

Munvård och vätska i terminalt skede

När patienten går in i sitt terminala skede och knappt klarar av att dricka är det viktigt att informera närstående att "dropp" inte hjälper den döende. Receptorer för törst sitter i munhålan och god munvård med fuktning var 20:e minut är det bästa sättet att ta bort törst, inte med hjälp av intravenös vätsketerapi. Närstående kan göra stor nytta med att hjälpa till med fuktning av munhålan och mår erfarenhetsmässigt bra av kunna bidra till välbefinnandet hos den döende.

Intravenös vätska de sista dagarna i livet kan istället ge den döende försämrad livskvalitet. Detta p g a risk för övervätskning med lungödem som följd men också genom besvär av den intravenösa infarten och fjättringen vid droppaggregatet.

Det finns dock ett litet antal patienter, de med stora förluster via tarmen, som terminalt kan behöva vätska intravenöst. För de patienter som tidigare fått stora vätskemängder intravenöst behöver vätsketillförseln övervakas de sista dagarna i livet så att inte övervätskning uppstår.


 

ICD-10

Palliativ vård Z51.5

 
Copyright © Internetmedicin 2020
ID: 3157

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Palliativ vård – nutrition

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Sjuksköterska till medicinmottagningen
Vårdplats- och mottagningsenheten, Kullbergska sjukhuset, Katrineholm


Psykolog till primärvården
Vårdcentralen Linden, Katrineholm


Sjuksköterska till psykiatrisk slutenvård
Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett


Specialistsjuksköterska till intensivvårdsavdelningen Anestesikliniken
Mälarsjukhuset Eskilstuna


Sjuksköterska - Dialysmottagningen i Kalmar och Oskarshamn
Länssjukhuset i Kalmar


Sjuksköterska/barnmorska till gynekologiska mottagningen
Kvinnokliniken, Nyköpings lasarett


Avdelningschef – Histologen – Klinisk patologi Diagnostiskt centrum
Region Kalmar


Verkställande direktör (VD)
Folktandvården Sörmland


Sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor
Region Sörmland, Nyköping, Eskilstuna och Katrineholm


Sjuksköterska till akutvårdsavdelningen/ intermediärvårds - avdelningen
Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Sjuksköterska, geriatrik
Länssjukhuset i Kalmar


Undersköterska, geriatrik
Länssjukhuset i Kalmar


Intensivvårdssjuksköterska Nyköping Intensivvårdsavdelningen
Nyköpings lasarett


Sjuksköterska natt till palliativa vårdteamet
Nyköpings lasarett


Specialistläkare till ASIH och palliativ vård
Aleris ASIH Syd


Distriktsläkare eller ST-läkare till primärvården
Vårdcentralen Mariefred


Specialist i allmänmedicin alt. senior handledare i allmänmedicin
Region Kalmar


Psykolog till psykiatrisk öppenvårdsmottagning
Psykiatrisk mottagning, Nyköping


Barnmorska till kvinnoavdelningen och förlossningen
Kvinnokliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Sjuksköterska
Njuravdelning Eskilstuna


Avdelningschef – Cytologi/Admin/ Obduktion/Bårhus - Klinisk patologi Diagnostiskt centrum
Region Kalmar


Specialist i allmänmedicin till Nybro Hälsocentral
Region Kalmar


Specialistläkare/överläkare till palliativ enhet
Södra Älvsborgs sjukhus


Sjuksköterska - Medicinmottagning
Länssjukhuset i Kalmar


Specialistläkare/överläkare - Affektiva teamet Psykiatrimottagning Mölndal
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


Läkare till specialiserad sjukvård i hemmet
Medicinkliniken, Kullbergska sjukhuset, Katrineholm


Sjuksköterska till psykiatriska akutmottagningen
Psykiatriska kliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna


ST-läkare akutsjukvård Akutmottagningen
Mälarsjukhuset Eskilstuna

annons
annons
annons
annons