Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
Födoämnesöverkänslighet
Författare Med dr, allergolog , Institutionen för Medicin/Sahlgrenska Akademin/Göteborgs Universitet
Granskare Allmänläkare Helen von Sydow, /
Uppdaterad 2018-06-08
Specialitet Allergologi
Skriv ut
Patientbroschyr
Matöverkänslighet



BAKGRUND
 


Födoämnesöverkänslighet är ett komplext och svårt område inom allergologin. Å ena sidan kan det röra sig om ett plågsamt tillstånd med en stor diskrepans mellan upplevd och bevisad överkänslighet, medan det å andra sidan kan vara en potentiellt livshotande åkomma. Från olika populationsstudier hos vuxna patienter som självrapporterat ogynnsamma reaktioner av mat och/eller dryck, har bara mellan 12–20 % en födoämnesöverkänslighet som kan bevisas med de verktyg som finns att tillgå. Detta betyder dock inte att de övriga patienterna (80-90 %) inbillar sig eller hittar på, utan är snarare ett tecken på hur komplicerat födoämneskänslighet är.

Generellt i befolkningen ligger prevalensen för kliniskt diagnostiserad födoämnesallergi hos vuxna mellan 2–5 % och för barn mellan 6–8 %. De vanligaste allergierna hos vuxna är mot skaldjur, frukter och grönsaker medan det hos barn är mot komjölk, jordnötter och övriga trädnötter (t ex hasselnöt, valnöt, cashewnöt, paranöt, pistasch m m) enligt olika prevalensstudier i västländerna. I epidemiologiska data ses prevalensen för födoämnesallergi hos barn öka och troligen även för vuxna. Dessutom är det svårt att uppskatta den exakta prevalensen av födoämnesallergi eftersom man måste ta hänsyn till ett flertal olika faktorer i de olika länder där prevalensstudierna utförs.

Cirka 30–50 % av alla anafylaktiska reaktioner på akutmottagningen i Nordamerika, Europa och Australien orsakas av födoämnen. De vanligaste födoämnesutlösta anafylaxierna hos barn i västländerna orsakas av mjölk, ägg, jordnöt och trädnötter medan hos vuxna orsakas de främst av skaldjur, jordnöt och trädnötter.

 

Orsaker
 

Ogynsamma reaktioner mot livsmedel och/eller dryck kan vara toxiska eller icke-toxiska. De icke-toxiska reaktionerna kan orsakas av en icke-immunologisk mekanism eller immunologisk mekanism. Immunologiska reaktioner kan vara allergiska (IgE-medierade, icke IgE-medierade respektive blandade) eller icke-allergiska.

Toxiska reaktioner:
 

  • En del mat och dryck kan, om de intas i tillräckligt mängd, utlösa symtom p g a sitt innehåll av toxiska substanser. Dessa toxiner kan förekomma naturligt i födoämnen, genom födoprocessering eller i form av tillsatser/giftiga ämnen. Exempel på detta är cyanid i bittermandel och aprikoskärnor, tiocyanat i blomkål, glukosinolater i kål, aflatoxiner i jordnötter eller saxitoxin i skaldjur och scombroid fiskförgiftning.

Icke-toxiska reaktioner:
 

  • Icke-immunlogiska mekanismer, t ex enzymatisk brist (laktosintolerans), överkänslighet mot biogena aminer eller histaminfrisättande födoämnen (histaminintolerans), mot tillsatser (t ex benzoesyra, färgämnen), mot kolhydrater eller kapsaicin.
     
  • Icke-allergiska reaktioner, t ex celiaki.
     
  • Allergiska reaktioner: IgE-medierade allergiska reaktioner mot t ex jordnöt, komjölkprotein, ägg med påvisat IgE i hud eller/och blod. Icke-IgE-medierade reaktioner som vid kontaktdermatit, födoämnesutlöst enterokolit (Food protein enterocolitis syndrome, FPEIS). Blandade, båda IgE- och icke-IgE-medierade mekanismer som vid eosinofila åkommor i magtarmkanalen (eosinofil esofagit, eosinofil gastroenterit).

Under de två första levnadsåren är ägg- och mjölkallergi de i särklass vanligaste. Andra tidiga allergier är fisk- och jordnötsallergi. Under uppväxtåren tillkommer nya matallergier; allergier mot jordnöt, hasselnöt, cashewnöt/andra nötter samt skaldjur blir vanligare.

De IgE-medierade födoämnesallergierna kan vara primära, så kallade ”äkta” allergier (t ex mot ägg, mjölk, fisk), eller sekundära, på grund av korsreaktioner med andra allergier som t ex med inhalationsallergener som vid björkpollenallergi. Vid sekundära allergier bildar man IgE-antikroppar mot födoämnen som konsekvens av korsreagerande epitoper hos proteiner från inhalationsallergenerna (t ex pollen) på grund av gemensamt botaniskt släktskap.

Många pollenallergier debuterar under uppväxtåren. Både björk- och gråbopollenallergi är ofta förenade med typiska födoämnesallergier p g a korsreaktion mellan pollenallergen och likartade strukturer på vissa födoämnen. Björkpollenrelaterade födoämnen är stenfrukter såsom äpple, päron, plommon, körsbär samt morötter, potatis (skal) och jordgubbar samt vissa nötter. Gråbopollenrelaterade födoämnen är selleri, paprika, persilja, koriander, vitlök, brödkryddor (anis, fänkål, kummin), kamomill, malört och senap.

Många vuxna har kvar allergi mot jordnöt, nötter, fisk och skaldjur. Orala allergisyndrom är vanliga hos framför allt björkallergiker, men ibland även hos gråboallergiker. Det drabbar sällan dock gräsallergiker.


Födoämnesutlöst enterokolit, FPEIS

FPEIS är ett syndrom som oftast drabbar små barn men kan, i sällsynta fall, även förekomma hos vuxna. Intag av mjölk eller soja kan orsaka gastrointestinala symtom inom 2 timmar, med kräkningar och diarréer vilka kan vara blodtillblandade.


Eosinofil esofagit

Eosinofil esofagit är en åkomma som drabbar båda barn och vuxna på grund av eosinofil inflammation i matstruppen med typiska huvudsymtom i form av sväljningssvårigheter, känsla av ”en främmande kropp” eller klump i halsen och bröstet. Symtomen kan förvärras vid intag av vissa födoämnen såsom mjölk, vete, soja, ägg, fisk och ibland kött för vilka patienten kan testas positiv i IgE-testerna under allergiutredningen. Då bör man, i första hand, bedöma dess kliniska betydelse i relation till symtomen för vidare handläggning med lämplig eliminationskost i diagnostiskt syfte.


Allergi mot rött kött

Sena reaktioner mot rött kött har nyligen beskrivits. Patienten bildar IgE-antikroppar mot en kolhydratstruktur kallad galaktos-alfa-1,3-galaktos (alfa-Gal) som finns på köttprotein. En koppling finns mellan fästingbett och denna speciella form av allergi. Reaktionen kommer cirka 2–6 timmar efter konsumtion av rött kött. Symtomen kan vara anafylaxi, angioödem eller urtikaria. Även isolerade magsymtom är beskrivna. Vid påvisad köttallergi bör man utreda vidare om det förekommer samtidig kliniskt relevanta positiva IgE-tester för mjölkprotein eller gelatin.


Födoämnesberoende-ansträngningsutlösta-allergiska reaktioner

Ett ovanligt kliniskt fenomen som kan drabbar individer i alla åldrar. Man kan reagera med anafylaktisk eller allergisk reaktion efter intag av vissa födoämnen, mot vilka man testats positiv i IgE-tester i hud eller/och blod, i kombination med efterföljande fysisk ansträngning, oftast inom 2–4 timmar. Reaktionerna kan variera från urtikaria/angioödem till anafylaxi. Det är beskrivet för vete, räka, selleri, soja och ibland vissa frukter som persika (i medelhavsregionen dock). Det vanligaste födoämnet som utlöser den typen av reaktion är vete i västländerna och skaldjur i Asien. Vanligen kan man förtära dessa födoämnen dagligen utan att reagera om fysisk anstränging ej efterföljer. Hos vissa individer räcker det ibland inte bara med en kombinerad fysisk ansträngning till födoämnesintaget för att reagera utan flera andra bidragande eller samspelande faktorer (kofaktorer) krävs. Sådana kofaktorer är intag av NSAID-/ASA-preparat, alkohol, pågående infektion, menstruation, temperaturförväxling, exponering för höga pollenhalter, intag av opioider. Detta gör utredningen ännu mer komplex.


Astma och födoämnesallergi

Lite är känt om relationen mellan astma och födoämnesallergi hos vuxna och kunskapen kommer för det mesta från publicerade patientfall. Hos barn är det visat att 1/3 av barnen med födoämnesallergi har astma medan cirka 4–8 % av barnen med astma har födoämnesallergier. Det har visats att vuxna med en eller flera födoämnesallergier har ökade sjukhusinläggningar på grund av astma. En nordisk prevalensstudie har visat att cirka 53 % av astmatiker självrapporterar överkänslighet mot födoämnen jämfört med 29 % bland icke-astmatiker samt att de vanligaste födoämnen som orsakar födoämnesreaktioner från olika organ hos astmatiker är hasselnöt och äpple.


 

SYMTOM
 

Symtom kan förekomma från många olika organsystem:

  • Munhåla och svalg
    Vid symtom från munhåla/svalg med klåda och svullnad talar man om oral allergi eller orala allergisyndromet (OAS). Detta är särskilt vanligt vid samtidig björkpollenallergi, s k "parabjörkallergi".
     
  • Mag-tarmkanalen
    IgE-förmedlad allergi tenderar att ge symtom från den övre delen av mag-tarmkanalen med halsklåda, illamående, magvärk, kräkningar. Vid diarré och uppspänd buk utan andra mag-tarmsymtom kan däremot nästan aldrig en IgE-patogenes påvisas.
     
  • Hud
    Akut urtikaria/Quinckeödem kan ibland vara förorsakade av födoämnen. Kronisk urtikaria/Quinckeödem orsakas mycket sällan av föda. Atopiskt eksem hos barn orsakas ibland av en IgE-förmedlad födoämnesallergi. Atopiskt eksem hos vuxna orsakas mycket sällan av födoämnen trots positiva IgE-tester.
     
  • Luftvägarna
    Akut rinnsnuva, nästäppa eller astma kan orsakas av IgE-förmedlad allergi. Symtomen kommer då vanligtvis inom en timme efter födointag och åtföljs ofta av symtom från mag-tarmkanalen och/eller huden. Uppträder symtom enbart från luftvägarna är det mer sannolikt att det rör sig om en annan typ av överkänslighet. Man bör också tänka på att såväl mat som dryck kan utlösa symtom genom inhalation. Det kan röra sig både om allergi (t ex knäcka ägg, matos vid hantering av fisk) eller icke-immunologiska mekanismer t ex sulfit i vin.
     
  • Andra organsystem
    Symtom från t ex CNS, kärl (migrän), hjärtat (takykardi utan andra symtom) eller urinvägar beror nästan alltid på icke-immunologisk känslighet.


Kliniska fynd
 

Eftersom födoämnesöverkänslighet drabbar många olika organsystem varierar de kliniska fynden. Symtomen varierar från lindrig munklåda av äpple vid det orala allergisyndromet hos en björkallergiker till svår anafylaktisk chock vid jordnötsallergi. Intensiteten av de kliniska fynden beror bl a på mängden tillfört allergen samt de drabbade organens känslighet.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

UTREDNING


Ytterst viktigt till utredning och behandling vid misstänkt födoämnesöverkänslighet är:
 

  • Noggrann sjukhistoria (anamnes).
     
  • Hudtestning (pricktest med allergenextrakt och blodprov för IgE-antikroppar (ImmunoCAP) in vitro).
     
  • Hudtestning med prick-i-prick för det misstänkta födoämnet vid låg sensitivitet med ovanstående tester och i fall av utredning för allvarlig allergisk reaktion samt när det inte finns tillgång till kommersielt allergenextrakt för det misstänkta födoämnet.
     
  • Elimination av det misstänkta födoämnet ur kosten under en period.
     
  • Födoämnesprovokation (födoämnet återförs i kosten).
     
  • Registrering av symtom med hjälp av dagbok.


Anamnes

En noggrann anamnes är absolut viktigast. För att få struktur på födoämnesanamnesen rekommenderas frågeformulär. Ett sådant finns att hämta på:
 

www.fffa.se (under broschyrer/dokument)

Detta formulär ger bl a en relativt utförlig bild av om patienten undviker viktiga basfödoämnen (mejeriprodukter, mjöl, baljväxter, kött, fisk och ägg) och om detta påverkar vikten ogynnsamt. Frågeformuläret ger även en antydan om de olika mekanismer bakom symtomen.


Hudtestning

Pricktest är mycket känsligt för att påvisa mastcellsbundna IgE-antikroppar i huden. Hos äldre barn och vuxna har pricktest låg specificitet för födoämnesallergen, vilket innebär att falskt positiva resultat är vanliga.

Kvaliteten på konventionella födoämnesextrakt varierar.

Vid misstanke om allergi mot framför allt bär, frukt och grönsaker eller födoämnen för vilka det inte finns tillgängligt konventionell kommersiellt extrakt utnyttjas gärna färskvara och prick-i-prickmetoden.


Labb

ImmunoCap

Specifika IgE-antikroppar i serum kan mätas med olika tekniker. Såväl falskt positiva som falskt negativa testresultat är vanliga. För animala allergen (mjölk, ägg, fisk) gäller att ju högre IgE-nivån är desto större är sannolikheten att patienten upplever symtom mot födoämnet. Vid intag av växtallergen ses ej samma tydliga samband. Detta beror på att dessa allergen innehåller proteinkomponenter som höggradigt korsreagerar med artspecifika pollenallergen. Vid misstänkt allergi mot jordnöt eller hasselnöt kan numera nyare tester, s k komponentanalys, användas (se nedan). Vid misstänkt allergi mot vete och soja kan dessa analyser även antyda samband mellan intag av födoämnet och fysisk ansträngning.


Allergena komponenter

Specifika IgE-antikroppar i den nativa allergenen som testas och som tillåter oss att bedöma, för en del födoämnen, om dess IgE-positiva tester påvisar en potentiell risk för allvarlig reaktion eller låggradig allergi som t ex korsallergi av björkpollen m m. Man kan alltså få en bättre uppfattning om reaktionens svårighetsgrad och förhoppningsvis skilja mellan en äkta och en sekundär allergi (korsallergi) i IgE-testerna. Den typen av in-vitro-diagnostik tillämpas med högre sensitivitet i barnpopulationen och kan då tala för persisterande kliniskt relevant allergi i IgE-testerna medan sensitiviteten av testerna hos vuxna kan variera.

Hittills kan komponentdiagnostiken användas som ett kompletterande diagnostiskt verktyg till vanliga IgE-tester hos vuxna för födoämnena jordnöt, hasselnöt, ägg, soja och persika medan forskning pågår för att säkerställa den kliniska användningen för fisk, mjölkprotein, valnöt, cashew m m. Vid ansträngningsutlösta födoämnesberoende reaktioner rekommenderas komponentdiagnostik för vete och soja. Vid oklara allergiska/anafylaktiska reaktioner är komponentdiagnostik nödvändig för kolhydraten galactos-alfa-1,3-galactos (alfa-Gal). Valet av allergena komponenter till diagnostiken och bedömning av dessa rekommenderas i nuläget av erfaren allergolog. Vid utredning av atopiker som är multisensibiliserade i de vanliga IgE-testerna (t ex patienter med kroniska eksembesvär), bör bedömningen av de IgE-positiva komponenternas kliniska relevans göras med eftertänksamhet. Mer info på www.fffa.se, se ”komponentdiagnostik”.


Tryptas

Tryptas än mycket specifik mastcellsmarkör som påvisar allergisk/anafylaktisk reaktion om det visar sig vara signifikant förhöjt vid reaktion och om serumprovet för tryptasanalysen är taget mellan 30–240 minuter efter reaktionen inträffade på akutmottagningarna. Även fortsatta förhöjda patologiska värden i vila (baseline-värde) under den polikliniska utredningen kan ha betydelse för vidare utredning och differentialdiagnostik.


Basofilaktiveringstest

Ett nytt diagnostiskt in-vitro test med vilket man kan få högre sensitivitet i diagnostiken för såväl födoämnesallergi som för andra allergier när IgE-testerna i hud och/eller blod ej är tillräckliga eller ger tveksamt resultat i diagnostiken. Basofiaktiverigstestet gör mest nytta inför planerad utredning med provokation för att bedöma eventuell graden av allergi och risken för reaktion vid utredningen med provokation.

Basofilaktiveringstetstet kan också användas som monitoreringsverktyg under uppföljningen av vissa födoämnesallergier samt under behandlingen för vissa allergier (t ex vid immunterapi). Bedömning av basofiaktiveringstestet rekommenderas av intresserad specialist med erfarenhet av det diagnostiska testet.


Bedömning av testresultat

En korrekt kritisk tolkning av resultatet från hudtest och in vitro-test i förhållande till kliniska symtom är viktig.

En positiv hudtestreaktion respektive fynd av specifika IgE-antikroppar i serum kan ha klinisk betydelse, men är ej liktydigt med att individen får symtom av det testade födoämnet. Man talar ibland om att individen är sensibiliserad mot t ex ett födoämne, men att fyndet saknar klinisk relevans.

Utredningens upplägg är beroende av anamnes, frågeformulär, symtom och gjorda tester. Provokation kan behövas för att säkerställa diagnos. Vid misstänkt anafylaktisk reaktion är provokation kontraindicerad. Alla patienter bör inte genomgå denna utredning, exempelvis pollenallergiker med korsreaktioner.


Elimination och provokation

Förutsättningen för en adekvat kostbehandling är en noggrann kartläggning av vad som orsakar besvär. Vid tveksamhet om tolkningen av anamnes, hudtest och analys av specifikt IgE i serum, kan eliminationsdiet och födoämnesprovokationer göras. I fall då tveksamhet för provokationsutfallet föreligger bör öppna födoämnesprovokationer kompletteras med dubbelblinda provokationer. Detta är dock ovanligt, men i vissa fall bör man utreda vidare med luftburen födoämnesprovokation (som t ex för jordnöt) framförallt för patienter med astmabesvär som upplever sig känsliga i luftvägarna vid luftburen exponering. Detta är mycket sällsynt och endast några få fall hos vuxna har kunnat verifieras positiva vid luftburen provokation. (Se länk nedan, där även symtomdagböcker finns tillgängliga).
 

Födoämnesöverkänslighet med kroniska symtom


Matträning

Matträning övervägs vid icke-specifik födoämnesöverkänslighet, vid övertygande falskt positiva IgE-tester för födoämnen som t ex vid korsallergier med pollen, eller av sociala skäl. Dessa patienter vågar inte äta födoämnet hemma p g a rädsla för reaktion trots att man har uteslutit allergi vid utredningen. Med matträning menar man utredning med öppen provokation hos dietist där det inte föreligger anamnes på allvarliga allergiska reaktioner samt att IgE-testerna i hud och/eller blod är negativa. Undantag bör göras vid anamnes på misstänkta allvarliga allergiska reaktioner eller vid lätt positiva IgE-tester i hud och/eller blod som ändå kan tyda på misstänkt låggradig allergi. Om en provokation ändå är viktig för utredningen bör denna utföras av allergisjuksköterska och inte av dietist. Vid matträning hos dietist förväntar man sig i regel inte svåra symtom men utfallet kan vara svårbedömt ibland. Vid matträning skall ansvarig läkare vara övertygad om att patienten inte har någon allvarlig allergi eller specifik födoämnesöverkänslighet.
 



BEHANDLING
 

Det finns ännu ingen botande behandling mot födoämnesallergi.


Eliminationskost

Näringsriktig eliminationskost samt "matträning" utgör viktiga hörnpelare i omhändertagandet.

Beroende på patientens kliniska profil och behov bör man överväga lämplig eliminationsdiet i behandlingssyfte såsom kost fri från pollenrelaterade födoämnen vid korsallergier med pollen, riktad eliminationskost vid specifik-IgE-medierad födoämnesallergi, glutenfri kost vid celiaki eller vetefri kost i fall av veteallergi eller ansträngningsutlösta vete-beroende reaktioner, elimination av vissa basfödoämnen vid eosinofil esofagit, aminreducerad- eller aminfri kost m m.


Farmakologisk behandling

Farmakologisk behandling kan bli aktuell vid lättare former av födoämnesallergi. Man kan då prova antihistaminpreparat vid behov eller regelbundet.

Vid allvarligare symtom, som svullnad i halsen eller symtom av anafylaktisk karaktär skall patienten ha tillgång till egenbehandling med adrenalin i injektionsform (s k autoinjektor) och perorala kortisonpreparat. Viktig med instruktioner för användning vid förskrivning av adrenalin-autoinjektor och noggrann genomgång av anafylaxibehandling. Det vore önskvärt om patienten kan träna med en riktig adrenalin-autoinjektor när det förskrivs för första gången och noga gå igenom anafylaxibehandlingen tillsammans med behandlade läkare och ansvarig sjuksköterska.

Hos patienter med allvarlig allergi mot flera födoämnen som framkallar symtom från luftvägarna är astmautredning indicerad med ställningstagande till behandling med låg dos inhalationssteroider i förebyggande syfte. Hos astmatiker med allvarlig födoämnesallergi är optimering av behandling nödvändig.

Natriumkromoglikat (Lomudal GI) är ett antiallergiskt preparat, vars exakta verkningsmekanism är oklar. Det finns skäl att anta att en allergisk inflammation, framför allt i magtarmkanalen, förhindras genom inhiberad degranulering av mastceller i tarmslemhinnan. Vid övertygande besvär av födoämnesöverkänslighet, där elimination ej givit tillfredsställande resultat samt till patienter som av sociala skäl har svårt att avstå från misstänkt föda, kan man prova natriumkromoglikat. Erfarenhetsmässigt är den kliniska effekten av detta preparat bäst dokumenterad hos patienter med icke-specifik födoämnesöverkänslighet och med födoämnesrelaterade diarréer. Tyvärr finns det ingen metod att förutsäga om patienten kommer att förbättras av behandlingen, varför ett behandlingsförsök av ovanstående patientgrupper bör göras under åtminstone en månad. Därefter bör resultatet utvärderas kritiskt. Det är viktigt att patienten får en tillräckligt hög dos. Rekommenderad dos är 200 mg x 4 p.o. före måltid. Om tillfredsställande behandlingssvar ej uppnås inom 2–3 veckor kan dosen ökas, men högst till 40 mg/kg/dag.


Immunterapi vid födoämnesallergi

Olika former av immunterapi har introducerats sedan några år tillbaka. Dessa berör huvudsakligen allergi mot jordnöt, mjölk och ägg, framförallt hos allergiska barn. Enstaka desensibiliseringsprotokoll har även prövats för några andra födoämnen. De former av immunterapi som testas är oral, sublingual, subkutan och även epikutan. Den mest använda typen av immunterapi är den orala mot jordnötsallergi där man startar med väldigt små doser som upptitreras enligt protokoll. Det kan ta upp till flera månader innan man når en underhållsdos. I vissa fall har man använt en monoklonal antikropp under upptitreringsfas för skydd. Resultaten hittills är lovande för en del patienter men det är fortfarande oklart om individer som genomgår den här typen av behandling blir toleranta tills vidare eller om allergin kan komma tillbaka om man inte har ätit födoämnet under en lång tid efter att behandlingen är avslutad.


 

UPPFÖLJNING OCH FORTSATT OMHÄNDERTAGANDE


Patienter med anamnes på allvarligare födoämnesreaktioner bör kontrolleras hos specialist.

Vid ensidig diet, framför allt vid undvikande av basfödoämnen som ur nutritionssynpunkt är viktiga, bör dieten omprövas regelbundet för att om möjligt utvidga denna.
 

Länk till översikt "Födoämnesöverkänslighet med kroniska symtom"



 

ICD-10

Gastroenterit/kolit, allergisk, födoämnesbetingad, födoämnet känt eller sannolikt K52.2A
Gastroenterit/kolit, allergisk, födoämnesbetingad, födoämnet okänt K52.2X
Andra symtom och sjukdomstecken som har samband med födo- och vätskeintag R63.8
Anafylaktisk chock orsakad av ogynnsam reaktion mot födoämne T78.0
Dermatit orsakad av icke specificerat förtärt ämne L27.9

 

Sjukskrivning

Länk till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:

K52 Annan icke infektiös inflammation i magsäcken och tarmen


Referenser

Sicherer SH, Sampson HA. Food allergy: Epidemiology, pathogenesis, diagnosis, and treatment. J Allergy Clin Immunol. 2014 Feb;133(2):291-307

Burks AW et al. ICON: food allergy. J Allergy Clin Immunol. 2012 Apr;129(4):906-2

Ortolani C, Pastorello EA. Food allergies and food intolerances. Best Pract Res Clin Gastroenterology. 2006;20(3):467-83

Valenta R et al. Food allergies: the basics. Gastroenterology. 2015 May;148(6):1120-31.e4

Bindslev-Jensen C, Ballmer-Weber BK, Bengtsson U et al. Standardization of food challenges in patients with immediate reactions to foods. Position paper from European Academy of Allergology and Clincal Immunology. Allergy 2004; 59: 690-7.

Platts-Mills TAE et al. IgE in the diagnosis and treatment of allergic disease. J Allergy Clin Immunol. 2016 Jun;137(6):1662-1670

Roberts G et al. A new framework for the interpretation of IgE sensitization tests. Allergy. 2016 Nov;71(11):1540-1551

Werfel T et al. Position paper of the EAACI: food allergy due to immunological cross-reactions with common inhalant allergens. Allergy 2015 Sep;70(9):1079-90

Price A et al. Oral allergy syndrome (Pollen-food allergy syndrome) Dermatitis. 2015 Mar-Apr;26(2):78-88.

Skybala I et al. Sensitivity to food additives, vaso-active amines and salicylates: a review of th evidence. Clin Transl Allergy 2015; 5: 34

Bischoff S, Crowe SE Gastrointestinal food allergy: new insights into pathophysiology and clinical perspectives. Gastroenterology. 2005 Apr;128(4)

Mehta P et al. Eosinophils in Gastrointestinal Disorders: Eosinophilic Gastrointestinal Diseases, Celiac Disease, Inflammatory Bowel Diseases, and Parasitic Infections. Immunol Allergy Clin North Am. 2015 Aug;35(3):413-37

Feldweg AM. Food-Dependent, Exercise-Induced Anaphylaxis: Diagnosis and Management in the Outpatient Setting. J Allergy Clin Immunol Pract. 2017 Mar - Apr;5(2):283-288

Commins SP et al. Delayed anaphylaxis to alpha-gal, an oligosaccharide in mammalian meat. Allergol Int. 2016 Jan;65(1):16-20.

Rentzos et al. Self-reported adverse reactions and IgE sensitization to common foods in adults with asthma. Clin Transl Allergy. 2015 Jul 17;5:25

Platts-Mils TAE IgE in the diagnosis and treatment of allergic disease. J Allergy ClinImmunol. 2016 Jun;137(6):1662-1670

Santos AF et al B Basophil activation test: food challenge in a test tube or specialist research tool? Clin Transl Allergy. 2016 Mar 15;6:10

Matricardi PM et al. EAACI Molecular Allergology User's Guide. Pediatr Allergy Immunol. 2016 May;27 Suppl 23:1-250

Muraro A et al. EAACI food allergy and anaphylaxis guidelines: diagnosis and management of food allergy. Allergy. 2014 Aug;69(8):1008-25

Kobernick AK Active treatment for food allergy. Allergol Int. 2016 Oct;65(4):388-395

Brandström et al. Nya perspektiv på diagnos och behandling av matallergier hos barn, Lakartidningen. 2016 Apr 5;113

Bengtsson U, Eriksson NE, Förrädisk föda, om överkänslighet för mat och dryck, Astra Zeneca Sverige, 2003.

Food Allergies. American Academy of Allergy, Asthma & Immunology: www.aaaai.org

Food Allergies. European Academy of Allergy and Clinical Immunology: www.eaaci.org

Forum för födoämnesallergi: www.fffa.se
 

Copyright © Internetmedicin 2018
ID: 314

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Födoämnesöverkänslighet

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Vill du vara med och göra skillnad? Vi utlyser nu 60 st ST-befattningar.
Västerbottens Läns Landsting


Legitimerade läkare sökes till KRY
Högtillgänglig vård


Specialistläkare
Doktor24


Vi tar emot remisser för kardiologisk konsultation och klinisk fysiologi. Korta väntetider.
Stockholm Heart Center


Läkare till Bra Liv nära. Jobba både digitalt och på en av våra vårdcentraler.
Vårdcentralerna Bra Liv


ST-läkare i Internmedicin
Medicinkliniken i Karlskrona


Specialistläkare/ Överläkare - Nefrologi
Länssjukhuset i Kalmar


I pröva-på-kursen 48H får du ta del av vår verklighet. Sök nu!
Försvarsmakten


ST-läkare Neurologi
Kompetenscentrum för internmedicin och geriatrik, neurologsektionen, Sunderby sjukhus


Hur är det att arbeta på Akademiska sjukhuset?
Läs mer här!


Vi söker kardiolog på hel- eller deltid
Stockholm Heart Center


Allmänläkare, ST-läkare, leg läkare
Oden vårdentral i Falköping


ST-läkare Geriatrik
Kompetenscentrum för internmedicin och geriatrik, Sunderby sjukhus


Klinisk fysiolog
Stockholm Heart Center


Specialistläkare till neuropsykiatriskt team, Psykiatrimottagning Centrum
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatrimottagning Centrum

annons