Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
Hjärnabscess
Författare Professor , Infektion/Göteborgs Universitet
Granskare Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Uppdaterad 2019-03-22
Specialitet Infektion, Neurologi
Skriv ut





BAKGRUND


En hjärnabscess är en fokalt nekrotiserande infektion (böld) i centrala nervsystemet. De flesta hjärnabscesser orsakas av sekundär spridning från primära infektionshärdar i andra organ, t ex:
 

  • Sinus
  • Tänder
  • Öron
  • Lunga
  • Hjärtklaffar (endokardit)

Skalltrauma som bakomliggande orsak och postoperativa hjärnabscesser efter neurokirurgi förekommer också.

Olika slags streptokocker är vanligaste orsakande agens vid hjärnabscess. Inte sällan finner man dock en blandflora där anaeroba bakterier kan förekomma. Staphylococcus aureus dominerar efter trauma och neurokirurgi. Tuberkulos skall övervägas om patienten kommer från endemiskt område. Toxoplasmos och svampinfektion kan ses hos HIV-positiva med kraftigt sänkt immunförsvar.


 

SYMTOM


Symtomen kan likna de man ser vid en snabbt växande hjärntumör, d v s symtom på en expansiv process som successivt tilltar under dagar-veckor.
 

  • Huvudvärk
  • Fokal neurologi med progredierande bortfallssymtom
  • Feber (saknas i hälften av fallen)
  • Epilepsi, med fokala eller generella anfall, är ett vanligt debutsymtom
  • Sjunkande medvetande


DIAGNOSTIK


  • CT–hjärna med kontrast. Ringformad kontrastuppladdning är typiskt (se bild nedan).
     
  • Punktion av abscessen med odling, PAD/cytologi, (Tb-odling viktigt komplement till allmänodling).
     
  • CRP, LPK - oftast normalt eller mycket måttligt förhöjt.
     
  • HIV-test (om positivt - misstänk toxoplasmos i första hand).


Hjärnabscess



 

DIFFERENTIALDIAGNOSER


  • Gliom och andra primära hjärntumörer
  • Metastaser
  • Benigna cystor
  • Masksjukdom, t ex Cysticerkos, Echinokockos



 

BEHANDLING


Behandlingen utgörs av antibiotika i kombination med kirurgi. Enbart antibiotika kan bli aktuell om abscessen spontant dränerats till ventrikelsystemet, vid multipla svåråtkomliga abscesser eller där kontraindikationer mot kirurgi föreligger.

Den vanligaste operationsmetoden är aspiration, vilket kan behöva upprepas.
 

  • Om etiologin är okänd ges cefotaxim (Claforan) 3 g x 3 i.v. i kombination med metronidazol (Flagyl) 1 g x 1 i.v. eller 400-500 mg x 3 per os. Efter 2 veckor skall cefotaximdosen sänkas till 2 g x 3. Metronidazol behöver inte ges om abscessen är postoperativ eller sekundär till en endokardit. Odlingsresultatet styr sedan behandlingen. Vid oklar etiologi postoperativt kan Vancomycin 1 g x 3 läggas till cefotaxim i avvaktan på odlingssvar.
     
  • Parenterala behandlingstiden för betalaktam-antibiotika (t ex cefotaxim, bensylpenicillin) hos patienter där abscessen neurokirurgiskt åtgärdats eller om det rör sig om små abscesser rekommenderas till 3-4 veckor. Vid mer komplicerade abscesser rekommenderas oftast tid upp mot 4-6 veckor. Ceftriaxon (Rocephalin) 4 g x 1 kan då vara lämpligt för poliklinisk behandling.
     
  • Metronidazol kan ges per os så fort patienten tolererar peroral behandling men bör inte ges mer än 3-4 veckor p g a risk för neurologisk och hematologisk toxicitet. Efter 2 veckor bör patienten kontrolleras med avseende på dessa biverkningar.
     
  • Många ger peroral behandling för en sammanlagd behandlingstid på 2-3 månader. Tänkbara antibiotika för peroral uppföljning är i första hand trimetoprim/sulfametoxazol (Bactrim, Eusaprim) eller amoxicillin (Amimox). Det bör noteras att de behandlingsstudier som finns är ytterst små och osäkra. Kortare behandlingstider anses av vissa fungera.
     
  • Vid hjärnabscesser orsakade av Staphylococcus aureus kan linezolid (Zyvoxid) vara ett alternativ som peroralt läkemedel. Linezolid bör inte användas mer än 28 dagar p g a risk för neuropati och hematologiska biverkningar.
     
  • För tuberkulös hjärnabscess, se översikt: Tuberkulos (TBC), behandling.

Kontroll efter behandling

Hur ofta kontroll med datortomografi hjärna skall göras finns det inga riktlinjer för. Det kliniska förloppet får oftast avgöra. Om patienten mår bra och tål behandlingen kan det räcka med en kontroll i samband med avslut av antibiotika och/eller när man övergår till peroral behandling.


 


ICD-10

Intrakraniell abscess och intrakraniellt granulom G06.0

 

Referenser


Sharma R, Mohandas K, Cooke RP. Intracranial abscesses: changes in epidemiology and management over 5 decades in Merseyside. Infection 37:39-43, 2009. Länk

Carpenter J, Stapleton S, Holliman R. Retrospective analysis of 49 cases of brain abscess and review of the literature. Eur j Clin Microbiol Infect Dis 26:1-11, 2007. Länk

Vårdprogram för bakteriella CNS-infektioner 2010, Svenska Infektionsläkarföreningen. Länk

Copyright © Internetmedicin 2019
ID: 2942

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Hjärnabscess

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Allmän- eller akutläkare till förbandsplats i Mali
Försvarsmakten


Sjuksköterska
Blodbussen


Specialistläkare AnOpIVA-Barnsektionen
Verksamhetsområde Anestesi, Operation och Intensivvård


AT läkare
Lasarettet i Enköping


AT-läkare
Region Norrbotten


Biträdande Överläkare i Barnortopedi
Verksamhetsområde Ortopedi och Handkirurgi


Sjuksköterska
Avancerad kirurgisk verksamhet i Solna


Specialistsjuksköterska
Barnuppvaket – Postop Barn


AT-läkare
Skånes universitetssjukhus i Malmö/Lund


Intensivvårdssjuksköterska/ Barnsjuksköterska
Barnintensiven, Barn PMI, Solna


AT-läkare
Helsingborgs lasarett


AT-läkare
Centralsjukhuset Kristianstad


Specialistläkare/biträdande överläkare
Akademiska barnsjukhuset


AT-läkare
Höglandssjukhuset Eksjö, Länssjukhuset Ryhov, Värnamo sjukhus


Erfaren sjuksköterska
intermediärvårdsavdelningen i Solna


Biträdande överläkare AnOpIVA-Barnsektionen
Verksamhetsområde Anestesi, Operation och Intensivvård


Vi söker AT-läkare
Kullbergska sjukhuset i Katrineholm, Mälarsjukhuset i Eskilstuna och Nyköpings lasarett


Specialistläkare/Överläkare inom ortopedi
Södra Älvsborgs Sjukhus, Ortopedkliniken


Röntgensjuksköterskor
Radiologiska kliniken, Kullbergska sjukhuset Katrineholm


Sjuksköterska
Lungonkologiskt centrum


Specialistläkare inom radiologi
Radiologiska kliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna och Kullbergska sjukhuset Katrineholm


Hematolog
Medicinkliniken, Nyköpings lasarett


AT-läkare
Hässleholms sjukhus


Specialistläkare/Överläkare till Palliativ enhet
Södra Älvsborgs Sjukhus, Klinik för Nära Vård, Palliativt team


Sjuksköterska
Akutmottagningen, Nyköping


AT-läkare
Region Blekinge


Sjuksköterska
IBD Mag- Tarmmottagning


AT-läkare
Ängelholms sjukhus


Specialistläkare till Ryggsektionen
Verksamhetsområde Ortopedi och handkirurgi


Specialistläkare inom radiologi
Radiologiska kliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna och Kullbergska sjukhuset Katrineholm

annons
annons