Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

Njurbäcken-/uretärcancer
Författare Professor , Urologi och andrologi/Norrlands Universitetssjukhus
Docent , Urologsektionen, Institutionen för Kliniska Vetenskaper/Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet
Granskare Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
Uppdaterad 2020-06-29
Specialitet Onkologi, Urologi
Skriv ut
Patientbroschyr
ILCO är till för dig





BAKGRUND
 

Incidens

Incidensen av urotelial cancer i de övre urinvägana (uretär och njurbäcken) är relativt låg, men ökar i västvärlden. Även i Sverige ses en ökning och år 2017 registrerades 356 nya fall i Sverige (Statistikdatabas Socialstyrelsen). Njurbäcken- och uretärcancer utgör 5-7 % av alla maligna tumörer i njuren och cirka 5 % av samtliga uroteliala tumörer. De allra flesta njurbäcken-och uretärtumörer är uroteliala och har samma histopatologi som urotelial urinblåsecancer.

Patienter med urotelial tumör i urinblåsan löper 1-3 % risk att senare utveckla urotelial tumör i övre urinvägarna, med högre risk för patienter med carcinoma in situ (CIS) och de som behöver intravesikal instillationsbehandling i urinblåsan. Patienter som behandlas för tumör i njurbäcken och uretär har 30-40 % risk att senare utveckla urotelial tumör i urinblåsan. Risk för recidiv i den kontralaterala njuren eller uretären har observerats i 2-5 %.

Naturalhistorien vid njurbäckencancer skiljer sig från blåscancer eftersom en högre andel, än vid blåscancer, är invasiva vid diagnostillfället. Vid blåscancerdiagnos är ca 20 % av tumörerna invasivt växande men vid urotelial cancer i de övre urinvägarna har upp till 60 % rapporteras vara invasivt växande vid diagnos. Detta är beroende på sent uppträdande symtom och att muskellagret i njurbäckenet/uretären är tunt. Tumörsjukdomen uppträder oftast hos patienter i åldrarna 70 till 80 år. Njurbäcken- och uretärcancer är cirka 3 gånger vanligare hos män än hos kvinnor.


Etiologi/riskfaktorer

Tobak och arbetsmiljöexposition dominerar som etiologiska riskfaktorer för utveckling av urotelial cancer. Den relativa risken för rökare är 3-7 gånger högre än för icke-rökare. Yrkesinducerade riskfaktorer är arbete i färg- och petroleumindustri, men också arbeten med andra kemikalier och gummi är riskfaktorer.

Balkan-nefropati och intag av fenacetininnehållande analgetika (indragna i Sverige 1983) kan ge upphov till multipla tumörer. Artificiellt sötningsmedel, stenbildning och tidigare strålningsterapi diskuteras som möjliga etiologiska faktorer.


 

SYMTOM
 

  • Makroskopisk hematuri 80 %
  • Flanksmärtor (obstruktion orsakad av tumör, blodkoagel eller annan expansivitet) 10-40 %
  • Kännbar expansivitet i flanken < 5 %
  • Återkommande urinvägsinfektioner < 5 %
  • Nedsatt allmäntillstånd (viktnedgång, anemi, lokal smärta) < 5 %


DIAGNOS
 

Datortomografi, DT

Datortomografi (DT) ska göras som en multifas-undersökning med nativfas (utan kontrast), tidig uppladdningsfas (kortikomedullär fas) och utsöndringsfas. Tumörer i uretär och njurbäcken ses bäst i tidig uppladdningsfas. Undersökningen har en högre sensitivitet än specificitet då man kan få falskt positiva fynd. Det är svårt att med röntgen verifiera invsivitet men vid njurbäcken-/uretercancer är hydronefros i 80 % korrelerat till invasivt växande cancer.

Med DT kan tumörutbredning utanför njuren och förekomst av körtelmetastaser kartläggas.


Magnetresonanstomografi, MRT

För vissa patienter, speciellt de med reducerad njurfunktion där DT med kontrast inte kan användas eller vid kontrastallergi, kan utredning med MRT vara värdefull för bedömning av tumörutbredningen. MRT är dock inte en bättre undersökningsmetod än DT för diagnostik av urotelial cancer i de övre urinvägarna.


Biopsi, cytologi, cystoskopi och uretäroskopi

Alla patienter där det finns misstanke på njurbäcken-/uretärcancer skall alltid utredas med cystoskopi eftersom det är vanligt med samtidig blåsmalignitet. Urincytologi kan ge värdefull diagnostisk information men ger sällan utslag vid mindre aggressiva tumörer.

Diagnostisk uretärorenoskopi med direkt visualisering och biopsi av tumören kombinerat med fokal cytologi rekommenderas. Uretärorenoskopi bör utföras vid osäker eller oklar diagnos där skopi kan bidra med ytterligare information som kan påverka behandlingen, till exempel i fall där urincytologi inte är konklusiv. Speciellt viktigt är detta för patienter med singelnjure eller vid klinisk misstanke om högt differentierade tumörer där njursparande behandling är till gagn för patienten. Biopsier ger upp mot 90 % korrekt diagnos men korrekt tumörgrad kan vara svår att fastställa, vilket kan bero på att tumörerna kan vara heterogena. Diagnostik och fokal behandling kan göras i samma seans. Om histopatologi och/eller cytologi visar på en mer höggradig cancer rekommenderas i första hand radikal nefrouretärektomi.


Stadieindelning och spridning

Stadieindelning av njurbäckencancer är densamma som för urotelial cancer i urinblåsan (se TNM Classification of malignant tumors 2017).

Njurbäckentumörer sprider sig som blåscancer genom lymfa och blodbana, men också genom direkt genomväxt in i omgivande vävnader. Det tunna muskellagret i njurbäckenet och uretären medför snabb penetration vid invasiv njurbäckencancer jämfört med urotelial urinblåsecancer.

Preoperativ utredning bör inkludera både DT buk och DT thorax.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Andra maligniteter i njurbäckenet - skivepitelcancer kan inte särskiljas från urotelcellscancer radiologiskt.
     
  • Koagel som fyller ut delar av njurbäckenet och som också ger fyllnadsdefekter. Således är det av största vikt att DT görs som en multifasundersökning där den kortikomedullära fasen är inkluderad, där tumörer kan visualiseras genom att de laddar upp kontrast.

Prognostiska faktorer

Vedertagna prognostiska faktorer är:
 

  • Tumörstadium och grad
  • Samtidig CIS
  • Ålder
  • Lymfogen spridning
  • Tumörnekros
  • Tumörlokalisation

Molekylära faktorer är inte validerade eller har inte sensibilitet för klinisk användning. Njurbäcken- och uretärcancer som invaderar muskelskiktet har en generellt dålig prognos. Femårsöverlevnaden är < 50 % för patienter med pT2/pT3 tumörer och < 10 % för patienter med pT4 tumörer. Efter justering för T-stadiet har uretärtumörer eller multifokala tumörer sämre prognos än de med tumör lokaliserad till njurbäckenet. Ett antal kliniska faktorer är viktiga att värdera inför val av behandlingsstrategi. Dessa innefattar:
 

  • Tumörgrad på endoskopisk biopsi och fokal cytologi
     
  • Cellgrad vid urincytologi
     
  • Tumörstorlek är inte nödvändigtvis en prognostisk faktor men större tumörer har större risk att vara heterogena. En liten endoskopisk biopsi kan då riskera att inte representera hela tumören där vissa delar kan var mer aggressiva än andra.
     
  • Bild av invasion på radiologisk undersökning
     
  • Antal tumörer
     
  • Hydronefos kan vara en negativ prognostisk faktor då det kan vara orsakat av en invasivt växande tumör. Dock kan även större smalstjälkade tumörer i uretären orsaka hydronefros utan att vara invasivt växande.
     
  • Möjligheten till uppföljning med endoskopi

Förekomst av positiv marginal efter kirurgi och förekomst av CIS (carcinoma in situ) i resektatet är negativa prediktorer för överlevnad.

Tobaksrökning ökar risken för tumörrecidiv och minskad överlevnad medan patienter som slutar röka får ett förbättrat kliniskt förlopp.


 

BEHANDLING
 

Eftersom njurbäckencancer är en relativt ovanlig sjukdom med skilda behandlingar för olika tumörstadier och grader är studiematerialet för behandlingseffektivitet begränsat. Det saknas prospektiva randomiserade studier för behandling av urotelial cancer i de övre urinvägarna och behandlingsrekommendationerna grundas därför på evidens av lägre grad.

Den tekniska utvecklingen inom radiologi samt kirurgisk och annan terapi har förändrat behandlingen av uroteliala tumörer i de övre urinvägarna; terapialternativen har blivit allt mer njursparande och mindre invasiva. Systemisk behandling med cytostatika kan var aktuellt som adjuvant behandling om man efter nefrouretärektomi finner invasivt växande tumör (≥ pT2). Det är inte evidensbaserat att rekommendera neoadjuvant kemoterapi vid urotelial cancer i de övre urinvägarna.

 

Nefrouretärektomi

Vid lokaliserad höggradig, större eller multifokala tumörer är standardbehandlingen radikal nefrouretärektomi inkluderande den distala uretären igenom urinblåsans vägg.

Vid operationen exstirperas njuren tillsammans med uretären och en kuff av urinblåsan innefattande ostiet. Nefrouretärektomi kan genomföras öppet eller med traditionell laparoskopi eller robotassisterad teknik. Den distala uretärektomin kan utföras på olika vis men gemensamt för dem alla, är en fullständig exstirpation av den distala uretären inkluderande den intramurala delen i blåsan och uretärostiet. Kvarlämnande av uretärdel ger högre risk för återfall och medför en betydligt mer komplicerad uppföljning. Stripping av uretären kan vara tveksam om del av den intramurala uretären lämnas. Det finns en stor risk för implantation av uroteliala cancerceller varför man i första hand rekommenderar "en-bloc"-resektion.

Vid mer avancerad tumörväxt (misstanke om ≥ pT2), kan samtidig ipsilateral körtelutrymning genomföras i diagnostiskt syfte avseende stadium. Ingreppet medför minimalt ökad morbiditet. Nyttan av lymfkörtelutrymning är i första hand för att bestämma tumörens TNM stadium och för planering av adjuvant cytostatikabehandling.

Laparoskopisk, eller robotassisterad nefrouretärektomi erbjuder en minimalinvasiv kirurgi utan försämring av det onkologiska resultatet. Fördelarna med metoden är mindre morbiditet och snabbare återhämtning efter kirurgin. Det är viktigt att anpassa tekniken till den höga risken med tumörspill vid urotelial cancer. Det innebär bland annat att undvika att öppna njurbäcken eller uretär, och att njure med uretär och blåskuff skall avlägsnas i ett stycke, s k "en bloc". För höggradiga större tumörer är öppen kirurgi fortsatt rekommenderad standardbehandling. Öppen nefrouretärektomi rekommenderas för de misstänkt invasiva tumörerna, då överlevnaden efter laparoskopisk nefrouretärektomi i dessa fall är lägre jämfört med öppen kirurgi.


Nefronsparande behandling

Nefronsparande behandling innebär att behandlingen genomförs så att njurfunktion sparas.

Endoskopisk behandling av njurbäcken-/uretärtumörer med uretärorenoskop och laserabladering kan rekommenderas som förstahandsbehandling vid högt differentierade icke-invasivt växande tumörer. Njurbevarande behandling av mer höggradig njurbäcken/-uretärcancer kan diskuteras vid: njurfunktionsnedsättning, solitär njure eller i fall där patienten p g a andra sjukdomar inte bedöms klara av en större operation som radikal nefrouretärektomi. Behandlingen ska då ses som palliativ behandling men kan i vissa fall hålla tumörsjukdomen i schack under flera år.

Rekommendationen för organbevarande behandling gäller fr a för patienter med:
 

  • Tumör med låg malignitetsgrad på cytologi och biopsi
  • Inte alltför utbredd tumörväxt
  • Ingen indikation om invasiv tumör vid DT
  • Patient som är införstådd med täta uppföljningar under flera år

Fördelen med uretärorenoskopisk behandling är en låg morbiditet samt att den är nefronsparande. Patienter med tumör av hög malignitetsgrad har efter endoskopisk behandling, en ökad risk att avlida av sjukdomen. Endoskopiskt tagna prover har också en risk att undervärdera stadium och grad av njurbäcken-/uretär-tumören. För att optimera diagnostiken bör därför både cytologiska och patologiska prover tas, samt att nya prover tas vid uppföljande kontroller. Patienterna måste informeras om att behandlingen kräver, initialt täta, uppföljande endoskopiska kontroller speciellt med tanke på att lokala tumörrecidiv kan uppstå.

Recidiv kan i regel ånyo laserabladeras. Vid upprepade recidiv, multipla recidivtumörer eller progredierande tumörgrad ska ställningstagande tas om radikal kirurgi skall genomföras.


Perkutan behandling

I speciella fall med lokaliserade tumörer och kraftigt nedsatt njurfunktion med risk för dialysbehov efter nefrektomi eller då nefrektomi inte bedöms vara genomförbart, kan perkutan teknik med resektion och koagulering av tumören via nefroskop vara ett alternativ. Behandlingsalternativet används enbart i speciella fall då flexibla uretärorenoskop vanligen når alla delar av njurbäckenet, men kan vara ett alternativ i nedre kalyx om man inte kommer åt med uretäroskopi.

Nackdelarna med den perkutana metoden är en ökad morbiditet jämfört med uretärorenoskopi samt vidare risk för tumörcellsimplantation genom att urotelceller kan spridas utanför urinvägarna via den perkutana accesskanalen.


Öppen eller laparoskopisk/robotassocierad resektion

Uretärresektion kan vara aktuellt i fall där njurbevarande kirurgi är nödvändig (exv solitär njure) men där uretäroskopisk ablation inte är möjlig. Vid segmentella uretärresektioner har distala resektioner mindre risk för recidiv jämfört med resektion i den proximala uretären. Resektion av njurbäckenet rekommenderas i regel inte p g a risk för spridning av uroteliala celler utanför urinvägarna, vilka har en hög benägenhet för att ge implantationsmetastaser.


Neoadjuvant terapi

Det pågår ett flertal randomiserade kliniska studier där neoadjuvant cytostatikabehandling studeras. Preliminära data antyder att viss positiv effekt ses men detta hos patienter med de mest lokalt avancerade njurbäckentumörerna. Neoadjuvant kemoterapi rekommenderas inte utanför studier.


Adjuvant terapi

Instillation av Bacillus Calmette-Guérin (BCG) eller cytostatika i njurbäcken och uretär via en nefropyelostomi eller uretärkateter är tillämpbara behandlingar för selekterade patienter. Detta gäller i första hand BCG-instillation hos patienter med CIS i de övre urinvägarna och där det finns skäl att inte ta bort den drabbade sidans njure och urinledare. Det finns inte evidens för att instillationsbehandling har effekt som tillägg efter lokalbehandling av exofytiska tumörer. Behandling via urinblåsan med J-stent rekommenderas inte då installationsvätskan inte regelmässigt når upp till njurbäckenet.
Randomiserade studier för dessa behandlingar saknas och den kliniska erfarenheten är relativt begränsad.

Systemisk behandling med cytostatika, i första hand cisplatinumbaserad kemoterapi, kan var aktuellt som adjuvant behandling om man efter nefrouretärektomi finner invasivt växande tumör (≥ pT2). Randominserad studie har visat att detta ger en förbättrad överlevnad.

Strålbehandling kan övervägas som palliativ behandling där blödning är ett problem.


Adjuvant instillation i urinblåsan

Två randomiserade studier har visat att instillation med en singeldos med kemoterapi (vanligen mitomycin) i urinblåsan, inom 3 dygn efter nefrouretärektomi, minskar risken för senare recidiv i urinblåsan. Ytterligare en retrospektiv studie har visat att blåsinstillation utförd inom 14 dagar efter nefrouretärektomi minskade risken för intravesikalt recidiv hos patienter fr a vid invasivt växande och/eller höggradig urotelial cancer. Vid höggradig cancer såg man bättre effekt efter sex instillationer än efter enbart en installationsbehandling.


Avancerad metastaserad sjukdom

Vid metastaserad sjukdom är nefrouretärektomi inte indicerad annat än, i selekterade fall, som palliativ åtgärd. Systemisk behandling rekommenderas som för urinblåsecancer. Det finns data som tyder på att första linjens behandling med cisplatinumbaserad kemoterapi ger en förlängd överlevnad. Evidensgraden för cytostatikabehandling vid njurbäcken-/uretärcancer är låg. Tumörens lokalisation påverkade inte progressionsfri eller total överlevnad i data analyserad i tre randomiserade kliniska studier med kemoterapi.

Immunologisk behandling med inhibering av ”programmed death receptor (PD-1)" och liganden (PD-L1) har börjat studeras vid avancerad urotelial cancer med intressanta resultat. Ett fåtal patienter med njurbäcken-/uretärcancer i dessa studier, med immun-"checkpoint"-inhibitorer, visade objektiva behandlingssvar mellan 22 och 39 %. Också andra linjens behandling av tidigare platinbaserad kemoterapi visar intressanta resultat med en 50 % reduktion av risk för död hos patienter behandlade med immuninhibitorer. Dock saknas säkerställd statistisk skillnad mellan kemoterapi och dessa immunoterapier. Kunskapsnivån för immunoterapi vid avancerad eller spridd urotelial cancer i de övre urinvägarna är låg. Inklusion av patienter i kliniska studier är nödvändiga för en evidensbaserad behandling.

Värdet av strålbehandling är relativt okänt men kan vara till fördel för vissa selekterade patienter jämförbart med strålbehandlingseffekten vid urinblåsecancer. En möjlig kombinationseffekt av strålbehandling och cytostatika återstår att bli testad. Strålterapi vid njurbäckencancer är idag, utanför studier, inte en rekommenderad behandling.


 

UPPFÖLJNING
 

Eftersom recidiv är vanliga efter behandling av urotelial cancer i urinvägarna är uppföljande undersökningar viktiga.

Uppföljning av patienter med njurbäcken- och uretärcancer utförs för att upptäcka såväl recidiv i urinvägarna som metastaser. Frekvensen av uppföljningen beror på tumörens stadium, tumörens grad, förfluten tid efter kirurgi, samt typ av terapi. Högre stadium och tumörgrad innebär högre risk för metastasering.

Det rapporteras 30-40 % recidiv i urinblåsan efter primärbehandling av njurbäcken- och uretärcancer.

Den postoperativa uppföljningen innefattar:
 

  • Generellt rekommenderas alltid uppföljande kontroller av urinblåsan eftersom recidiv i urinblåsan är frekvent förekommande. Standardundersökning för kontroll av urinblåsan är klinisk undersökning med cystoskopi, blåssköljvätska och urincytologier efter 3 månader och sedan årligen. Uppföljning rekommenderas i minst 5-10 år beroende på kliniskt stadium och tumörgrad.
     
  • Vid organbevarande behandling med laserablation bör regelbunden endoskopisk undersökning av de övre urinvägarna genomföras. Ett exempel är reinspektion med uretärorenoskopi och biopsitagning och fokal cytologi efter 3, 6 och 12 månader, därefter årligen. Undersökningen kombineras med fokala cytologiprover och cystoskopi av urinblåsan.
     
  • Det är viktigt att kontrollera patientens kontralaterala övre urinvägar på grund av risk för multifokalitet vid urotelial cancer. Speciellt vid debut av ny hematuri är alltid ny utredning indicerad tillsammans med cystoskopi och urincytologier.
     
  • Radiologisk undersökning av de övre urinvägarna och buken med multifas-DT rekommenderas årligen under 5 år.


ICD-10

Malign tumör i njurbäcken C65.9
Malign tumör i uretär C66.9

 

Referenser

Rouprêt M, Babjuk M, Compérat E, et al. European Association of Urology Guidelines on Upper Urinary Tract Urothelial Carcinoma: 2017 Update. Eur Urol. 2018 Jan;73(1):111-122. Länk

Peyronnet B, Seisen T, Dominguez-Escrig JL, et al. Oncological Outcomes of Laparoscopic Nephroureterectomy Versus Open Radical Nephroureterectomy for Upper Tract Urothelial Carcinoma: An European Association of Urology Guidelines Systematic Review. Eur Urol Focus. 2017 Nov 15. Länk

Liatsikos EN, Dinlenc CZ, Kapoor R, et al. Transitional-cell carcinoma of the renal pelvis: ureteroscopic and percutaneous approach. J Endourol. 2001 May;15(4):377-83. Länk

Jabbour ME, Smith AD. Primary percutaneous approach to upper urinary tract transitional cell carcinoma. Urol Clin North Am. 2000 Nov;27(4):739-50. Länk

Raman JD, Scherr DS. Management of patients with upper urinary tract transitional cell carcinoma. Nat Clin Pract Urol. 2007 Aug;4(8):432-43. Länk

Thompson RH, Krambeck AE, Lohse CM, et al. Endoscopic management of upper tract transitional cell carcinoma in patients with normal contralateral kidneys. Urology. 2008 Apr;71(4):713-7. Länk

Simone G, Papalia R, Guaglianone S, et al. Laparoscopic versus open nephroureterectomy: perioperative and oncologic outcomes from a randomised prospective study. Eur Urol 2009; 56: 520–6. Länk

Blackmur JP, Stewart GD, Egong EA, et al. Matched-pair analysis of open versus laparoscopic nephroureterectomy for upper urinary tract urothelial cell carcinoma. Urol Int. 2015;94(2):156-62. Länk

Cosentino M, Palou J, Gaya JM, et al. Upper urinary tract urothelial cell carcinoma: location as a predictive factor for concomitant bladder carcinoma. World J Urol. 2013 Feb;31(1):141-5. doi: 10.1007/s00345-012-0877-2. Epub 2012 May 3. Länk

Li WM, Shen JT, Li CC, et al. Oncologic outcomes following three different approaches to the distal ureter and bladder cuff in nephroureterectomy for primary upper urinary tract urothelial carcinoma. Eur Urol. 2010 Jun;57(6):963-9. Länk

Lughezzani G, Sun M, Perrotte P, et al. Should Bladder Cuff Excision Remain the Standard of Care at Nephroureterectomy in Patients with Urothelial Carcinoma of the Renal Pelvis? A Population-based Study. Eur Urol. 2010; 57: 956-62. Länk

Xylinas E, Rink M, Cha EK, et al. Impact of distal ureter management on oncologic outcomes following radical nephroureterectomy for upper tract urothelial carcinoma. Eur Urol 2014, 210-7. Länk

Phé V, Cussenot O, Bitker MO, et al. Does the surgical technique for management of the distal ureter influence the outcome after nephroureterectomy? BJU Int 2011, 130-8. Länk

Walton TJ, Novara G, Matsumoto K, et al. Oncological outcomes after laparoscopic and open radical nephroureterectomy: results from an international cohort. BJU Int 2011, 406-12. Länk

European Association of Urology. Upper Urinary Tract Urothelial Cell Carcinoma. Länk

Seisen, T, et al. A Systematic Review and Meta-analysis of Clinicopathologic Factors Linked to Intravesical Recurrence After Radical Nephroureterectomy to Treat Upper Tract Urothelial Carcinoma. Eur Urol, 2015. 67: 1122. Länk

Ploussard, G, et al. Conditional survival after radical nephroureterectomy for upper tract carcinoma. Eur Urol, 2015. 67: 803. Länk

Fang D, Li XS, Xiong GY, et al. Prophylactic intravesical chemotherapy to prevent bladder tumors after nephroureterectomy for primary upper urinary tract urothelial carcinomas: a systematic review and meta-analysis. Urol Int. 2013;91(3):291-6. Epub 2013 Aug 14. Review. Länk

Villa L, Haddad M, Capitanio U, et al. Which Patients with Upper Tract Urothelial Carcinoma Can be Safely Treated with Flexible Ureteroscopy with Holmium:YAG Laser Photoablation? Long-Term Results from a High Volume Institution. J Urol. 2018 Jan;199(1):66-73. Epub 2017 Aug 15. Länk

Seisen T, Jindal T, Karabon P, et al. Efficacy of Systemic Chemotherapy Plus Radical Nephroureterectomy for Metastatic Upper Tract Urothelial Carcinoma. Eur Urol. 2017 May;71(5):714-718. Epub 2016 Nov 29. Länk

Moschini M, Shariat SF, Rouprêt M, et al. Impact of Primary Tumor Location on Survival from the European Organization for the Research and Treatment of Cancer Advanced Urothelial Cancer Studies. J Urol. 2018 May;199(5):1149-1157. Epub 2017 Nov 20. Länk

Balar AV, Galsky MD, Rosenberg JE, et al. IMvigor210 Study Group. Atezolizumab as first-line treatment in cisplatin-ineligible patients with locally advanced and metastatic urothelial carcinoma: a single-arm, multicentre, phase 2 trial. Lancet. 2017 Jan 7;389(10064):67-76. Epub 2016 Dec 8. Erratum in: Lancet. 2017 Aug 26;390(10097):848. Länk

Rosenberg JE, Hoffman-Censits J, Powles T, et al. Tezolizumab in patients with locally advanced and metastatic urothelial carcinoma who have progressed following treatment with platinum-based chemotherapy: a single-arm, multicentre, phase 2 trial. Lancet. 2016 May 7;387(10031):1909-20. Epub 2016 Mar 4. Länk

Grahn A, Melle-Hannah M, Malm C, et al. Diagnostic accuracy of computed tomography urography and visual assessment during ureterorenoscopy in upper tract urothelial carcinoma. BJU Int. 2017;119(2):289-297. Länk

Fojecki G, Magnusson A, Traxer O, et al. Consultation on UTUC, Stockholm 2018 aspects of diagnosis of upper tract urothelial carcinoma. World J Urol. 2019 Mar 26. Länk

Malm C, Grahn A, Jaremko G, et al. Diagnostic accuracy of upper tract urothelial carcinoma: how samples are collected matters Scand J Urol. 2017 Apr;51(2):137-145. Länk

Elawdy MM, Taha DE, Elbaset MA, et al. Histopathologic Characteristics of Upper Tract Urothelial Carcinoma With an Emphasis on Their Effect on Cancer Survival: A Single-Institute Experience With 305 Patients With Long-Term Follow-Up. Clin Genitourin Cancer. 2016 Dec;14(6):e609-e615. Länk

Hayashi H, Mann S, Kao CS, et al. Variant morphology in upper urinary tract urothelial carcinoma: a 14-year case series of biopsy and resection specimens. Hum Pathol. 2017 Jul;65:209-216. Länk

Birtle A, Johnson M, Chester J, et al. Adjuvant chemotherapy in upper tract urothelial carcinoma (the POUT trial): a phase 3, open-label, randomized controlled trial. Lancet. 2020 Apr 18;395(10232):1268-1277. Länk

Huang Y, Cen J, Liu Z, et al. A Comparison of Different Prophylactic Intravesical Chemotherapy Regimens for Bladder Cancer Recurrence After Nephroureterectomy for Primary Upper Tract Urothelial Carcinomas: A Retrospective 2-center Study. Technol Cancer Res Treat. 2019 Jan 1;18:1533033819844483. Länk

Copyright © Internetmedicin 2020
ID: 2446

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Njurbäcken-/uretärcancer

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Röntgensjuksköterska
Oskarshamns sjukhus


ST-läkare akutsjukvård Akutmottagningen
Mälarsjukhuset Eskilstuna


Sjuksköterska
Njuravdelning Eskilstuna


Sjuksköterska - Dialysmottagningen i Kalmar och Oskarshamn
Länssjukhuset i Kalmar


Sjuksköterska, geriatrik
Länssjukhuset i Kalmar


Sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor
Region Sörmland, Nyköping, Eskilstuna och Katrineholm


Sjuksköterska/barnmorska till gynekologiska mottagningen
Kvinnokliniken, Nyköpings lasarett


Två bröstkirurger med onkologiskt intresse
Mälarsjukhuset Eskilstuna


Psykolog till primärvården
Vårdcentralen Linden, Katrineholm


Intensivvårdssjuksköterska Nyköping Intensivvårdsavdelningen
Nyköpings lasarett


Läkare till specialiserad sjukvård i hemmet
Medicinkliniken, Kullbergska sjukhuset, Katrineholm


Sjuksköterska till psykiatrisk slutenvård
Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett


Specialistläkare/överläkare till palliativ enhet
Södra Älvsborgs sjukhus


Undersköterska, geriatrik
Länssjukhuset i Kalmar

annons
annons
annons