Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
Astma, barn - utredning och behandling
Författare Överläkare , /Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus
Granskare Professor Anders Fasth, Avdelningen för pediatrik/Institutionen för kliniska vetenskaper/Sahlgrenska akademin
Uppdaterad 2019-06-16
Specialitet Pediatrik, Lungmedicin, Allergologi
Skriv ut
Patientbroschyr
Till dig som fått behandling med Novolizer



BAKGRUND
 

Astma är en vanlig kronisk sjukdom som drabbar ca 5-7 % av barnen i 7-års åldern och ca 8-10 % i tonåren. Obstruktiva besvär är också vanliga bland späd- och småbarn. 15-20 % av 1-2 åringar har vid något tillfälle haft ”pip i bröstet”.

Troligen finns det flera undergrupper (fenotyper/endotyper) av astma, och olika indelningar har genom åren föreslagits. Även om vi fortfarande ofta använder termerna förkylningsastma och äkta/vanlig astma skall man ha i åtanke att de ofta inte är stabila eller fixa astmatyper utan de kan förändras över tid. Behandlingen skall därför följa behandlingstrappan för respektive åldersgrupp oavsett om vi misstänker att det rör sig om förkylningsastma eller äkta/vanlig astma.

 

Förkylningsastma
 

Med förkylningsastma eller infektionsastma menas att barnen enbart har astmabesvär vid förkylningar, inte annars. De har inga andra tecken på atopi eller allergisk sjukdom. I småbarnsåren är detta den vanligaste astmatypen. Besvären börjar tidigt, före 2 års ålder, och växer vanligen bort före 3-4 års ålder, men kan i vissa fall kvarstå till ca 7 års ålder.

De bakomliggande orsakerna till förkylningsastma är ofullständigt kartlagda, men en medfödd flödesbegränsning i luftvägarna (sänkt VmaxFRC) anses vara en bidragande orsak. Flödesbegränsningen beror på att de små luftvägarna lätt kollaberar under utandning, antingen för att luftvägarna i sig är mjuka eller p g a att lungornas elastiska egenskaper inte är tillräckliga för att hålla bronkerna ”utspända” under expirationen. I takt med att barnet växer blir bronkerna stabilare varför tendensen till luftvägsobstruktion i samband med förkylning avtar.

 

"Äkta" eller "vanlig" astma
 

”Äkta” astma orsakas av inflammation i luftvägarna, ofta med inslag av eosinofila celler. Neutrofil inflammation och blandningar av de två förekommer också. Inflammationen orsakar såväl variabel bronkobstruktion som bronkiell hyperreaktivitet.

”Äkta” astma är den vanligaste astmatypen bland skolbarn och tonåringar, men ses också hos späd- och småbarn.

Vid ”äkta” astma är det vanligt att barnen också har andra allergiska besvär. I de tidiga tonåren är 80 % allergiskt sensibiliserade, över 50 % har samtidig allergisk rhinokonjunktivit och ca 40 % har eksem.

 

Bronkopulmonell dysplasi
 

Prematurfödda barn som haft bronkopulmonell dysplasi utvecklar ofta hyperreaktiva luftvägar och förkylningsutlöst bronkobstruktivitet under de första levnadsåren. Besvären minskar vanligtvis efter hand, men kvarstår inte sällan som astma i någon form. Vissa utvecklar ”äkta” astma och behandlingen följer då de vanliga riktlinjerna. Andra får en särskild astmatyp (BPD-astma) som karaktäriseras av β2-reversibel bronkobstruktion utan andra tecken till atopi, allergi eller luftvägsinflammation. Hos dessa barn förbättras inte lungfunktionen av behandling med inhalationssteroider.

Troligen orsakas den obstruktiva lungfunktionsnedsättningen av strukturella lungskador, inte pågående inflammation. Om behandling är indicerad, t ex
p g a ansträngningsutlösta besvär, får den individualiseras. Tyngdpunkten läggs på bronkdilaterare, medan inhalationssteroidernas roll snarast blir att förhindra nedreglering av β2-receptorn.


 

SYMTOM OCH KLINISKA FYND
 

  • Pipande/väsande andning
  • Tung ansträngd andning
  • Natthosta
  • Hosta vid ansträngning
  • Långvarig hosta vid förkylning
  • Nedsatt ork/fysisk prestationsförmåga

Luftvägsinfektion, ansträngning, kall/rå luft, rök och starka dofter, samt allergenexposition är de vanligaste faktorerna som framkallar astmabesvär.

Besvären är ofta episodiska, särskilt vid lätt/måttligt svår sjukdom, men behöver inte vara det annat än vid förkylningsastma, då symtom bara uppstår i samband med luftvägsinfektioner.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Främmande kropp (särskilt småbarn)
  • Vocal Cord Dysfunction (VCD) och annan exercised induced laryngeal obstruction (EILO)
  • Sensorisk hyperreaktivitet
  • Hjärtfel
  • Kärlring och andra kärlanomalier som komprimerar trakea eller bronker.
  • Malaci, stenoser och andra missbildningar av trakea och bronker.
  • Kroniska infektioner i luftvägarna, vid t ex cystisk fibros, ciliedefekt eller immunbrist.
  • Postinfektiösa lungskador med obliterativ bronkiolit eller fokalt emfysem som resttillstånd.


UTREDNING
 

  • Diagnosen baseras på sjukhistoria. Enligt Svenska Barnläkarföreningen (BLF) anses astma föreligga vid:
    • 3:e obstruktiva episoden om < 2 år
    • 1:a obstruktiva episoden om < 2 år och andra tecken på allergisk sjukdom, såsom eksem eller födoämnesallergi, föreligger.
    • 1:a obstruktiva episoden om >2 år.

  • På små- och förskolebarn kan ett behandlingsförsök användas för att bekräfta diagnosen.

  • Hos barn äldre än 5-6 år bör diagnosmisstanke bekräftas med objektiva metoder:
    • Reversibel bronkobstruktion efter β2-agonist med ökning av FEV1 > 12 % av predikterat värde.
    • PEF-variabilitet > 13 % medelvärde för en vecka av högsta-lägsta/medelvärde per dag.
    • Ökning av FEV1 > 12 % efter insatt steroidbehandling, antingen efter ca 1-2 månader med inhalationssteroid i medel - hög dos (tabell 1), eller efter 2-3 veckors per oral steroidkur i dosen Prednisolon 1,0 mg/kg/dag (max 30-40 mg/dag), med nedtrappning om längre än 2 veckors behandlingstid.

  • I oklara fall, och i fall med normal lungfunktion, kan provokationstester användas för att påvisa bronkiell hyperreaktivitet. Dessa innefattar ansträngnings- och torrluftsprovokation, samt provokation med histamin, metakolin eller mannitol.

  • Allergitest ingår i all astmautredning, antingen med pricktest eller analys av allergenspecifikt IgE. På småbarn yngre än 2-3 år bör också födoämnesallergen ingå i panelen.

  • Lungröntgen – utförs ej rutinmässigt, endast:
    • I oklara fall
    • Vid dåligt behandlingssvar
    • Vid svår astma
    • Vid astma hos barn < 6 månader, samt frikostigt vid astma hos barn < 12 månader.

  • Inflammationsmarkörer är ej obligata vid diagnostik av astma. Utandat kväveoxid (FeNO) kan dock användas i differentialdiagnostiska överväganden, då ett förhöjt värde talar för astma/eosinofil inflammation i luftvägarna. Utgångsvärdet kan också användas i den fortsatta monitoreringen av sjukdomen (se nedan). S-ECP kan till viss del användas på samma sätt, men är mer opraktiskt.

  • Andra undersökningar, exempelvis spädbarnsspirometri, bronkoskopi, CT-thorax görs bara i utvalda fall och då framför allt i differentialdiagnostiskt syfte.

Länk till översikt Spirometri


 

BEHANDLING
 

Barn 0-5 år
 

1a. Kortvariga, lindriga besvär vid förkylning:

    - β2-agonist (salbutamol) vid behov, helst som inhalation med spray och spacer

1b. Återkommande infektionsutlösta besvär:
    - Periodisk behandling med leukotrienantagonist (montelukast) 4 mg/dag i cirka 10 dagar, eller inhalationssteroid (flutikason 125 µg alt nebuliserad budesonid 250 µg) x 4 de första 3-4 dagarna, sedan x 2 i ytterligare cirka 7 dagar.

    + β2-agonist (salbutamol) vid symtom

2. Besvär mellan förkylningar, o/e infektionsutlösta besvär > 1 ggr/mån, o/e svåra anfall:
    - Underhållsbehandling med inhalationssteroid i låg - medelhög dos (tabell 1) eller, vid lindrig astma, leukotrienantagonist (montelukast) 4 mg/dag.

    + β2-agonist (salbutamol) vid symtom

3. Vid bristande astmakontroll på steg 2:
    - Inhalationssteroid i låg - medelhög dos (tabell 1) + leukotrienantagonist (montelukast) 4 mg/dag, och/eller långverkande ß2-agonist (salmeterol (50 µg x 2) ≥ 4 år, alt kombinationspreparat Seretide ≥ 4 år i motsvarande doser)

    + β2-agonist (salbutamol) vid symtom

4. Vid bristande astmakontroll på steg 3:
    - Inhalationssteroid i hög dos (tabell 1) + leukotrienantagonist och/eller långverkande ß2-agonist (salmeterol (50 µg x 2) ≥ 4 år, alt kombinationspreparat Seretide ≥ 4 år i motsvarande doser)

    + β2-agonist (salbutamol) vid symtom

5. Vid bristande astmakontroll på steg 4:
    - Något egentligt steg 5 finns inte för barn 0-5 år, men Airsonett kan användas även i denna åldersgrupp vid svår astma och perennallergi. Flera av preparaten i steg 5 för barn 6 år och äldre används vid specialistkliniker också till barn under 6 år.

 

Barn från 6 år
 

1. Lindriga o/e sporadiska besvär:


2. Återkommande ansträngningsutlöst astma, o/e behov av ß2-agonist > 2 ggr/v:
    - Inhalationssteroid i låg - medelhög dos (tabell 1). Vid lindrig astma är leukotrienantagonist (montelukast) 5-10 mg/dag ett alternativ.

    + inhalerad ß2-agonist (salbutamol eller terbutalin) vid symtom

3. Vid bristande astmakontroll på steg 2:
    - Inhalationssteroid i låg - medelhög dos (tabell 1) + långverkande ß2-agonist och/eller leukotrienantagonist

    + inhalerad ß2-agonist (salbutamol eller terbutalin) vid symtom

4. Vid bristande astmakontroll på steg 3:
    - Inhalationssteroid i hög dos (tabell 1) + långverkande ß2-agonist + leukotrienantagonist

    + inhalerad ß2-agonist (salbutamol eller terbutalin) vid symtom

5. Vid bristande astmakontroll på steg 4:
    Behandlingen individualiseras, men vid denna svårighetsgrad övervägs/provas tilläggsbehandling med:
    - anti-IgE (omalizumab) vid svår astma
    - IgE-sensibilisering mot perennallergi
    - anti-IL5 (mepolizumab) vid svår eosinofil astma
    - allergenreduktion nattetid (Airsonett) vid allergisk astma med perennallergi
    - azitromycin 10 mg/kg (max 500 mg) en gång dagligen måndag-onsdag-fredag vid svår astma, särskilt vid inslag av neutrofil inflammation, infektionsproblem eller ökad slembildning
    - per orala kortikosteroider vid hypereosinofil astma (B-eos > 1,0 och/eller BAL-eos > 25 %).

    Teofyllin i lågdos (1/2 behandlingsdos) ger en antiinflammatorisk tilläggseffekt. Indikationen för tiotropium är i stort densamma som för långverkande ß2-agonister där preparatet vanligen används som tilläggsbehandling för att minska ansträngningsutlösta andningsbesvär.

 

Tabell 1. Jämförbara kortikosteroiddoser vid inhalation

Barn 0-5 årLåg dos (µg/dag)Medelhög dos (µg/dag)Hög dos (µg/dag)
Budesonid pMDI1200400>400
Budesonid nebuliserat5001000
Beklometasondipropionat (HFA2)100200>200
Flutikasonpropionat100200>200

Barn 6-11 år
Budesonid DPI3200400>400
Budesonid neubuliserat5001000>1000
Beklometasondipropionat HFA50 - 100>100 - 200>200
Ciklesonid HFA80>80 - 160>160
Flutikasonpropionat DPI200200 - 400>400
Flutikasonpropionat HFA100 - 200>200 - 500>500
Mometasonfuroat110≥220 - < 440≥440

Barn ≥ 12 år och vuxna
Budesonid DPI3200 - 400>400 - 800>800
Beklometasondipropionat HFA100 - 200>200 - 400>400
Ciklesonid (HFA)80 - 160>160 - 320>320
Flutikasonpropionat DPI100 - 250>250 - 500>500
Flutikasonpropionat HFA100 - 250>250 - 500>500
Mometasonfuroat110 - 220>220 - 440>440
Flutikasonfuroat100200
1pMDI = Pressurized Metered Dose inhaler
2HFA = Hydrofluoroalkan
3DPI = Dry Powder Inhalator



Behandling av exacerbation i hemmet

Vid akut astmaförsämring kan till barn 0-5 år 2-4 doser av kortverkande ß2-agonist ges med 30 minuters mellanrum första timman, sedan var tredje till fjärde timme. Vid otillräcklig effekt, eller om effekten varar mindre än två timmar, ska man söka akut sjukvård. Till barn 6 år och äldre ges 2-6 doser av kortverkande ß2-agonist.

Hos barn som får underhållsbehandling med inhalationssteroid kan vid begynnande luftvägsinfektion eller tillfällig försämring dygnsdosen inhalationssteroid tre- eller fyrdubblas under 7-10 dagar. Det vetenskapliga stödet för nyttan av dosökning vid begynnande förkylning är dock svagt varför rekommendationen om doshöjning i första hand bör ges till barn och tonåringar med svåra förkylningsutlösta exacerbationer.


 

UPPFÖLJNING
 

Behandlingsmål
 

  • Inga/minimala symtom dagtid, behov av ß2-agonist ≤ 2 ggr/vecka
  • Inga astmasymtom nattetid
  • Ingen begränsning av fysiska aktiviteter
  • Normal lungfunktion
  • Inga exacerbationer
  • Inga besvärande biverkningar

Monitorering
 

  • Bedömning av astmakontroll, d v s uppnås behandlingsmålen?

  • Graden av astmakontroll skattas med validerade scoringsystem (t ex Asthma Control Test eller gradering enligt GINA-guidelines).

  • Bedömning av lungfunktion med flöde-volymkurva eller PEF-mätning

  • Värdering av ev biverkningar, särskilt påverkan på längdtillväxt

  • Inflammationsmarkörer ingår ännu inte som rutin i uppföljningen av barn med astma, men utandad kväveoxid (FeNO) kan ge värdefull tilläggsinformation (se Utredning ovan). Ett normalt FeNO-värde hos patient med få symtom och normal lungfunktion talar för god astmakontroll. Förhöjda värden är mer svårtolkade

Återbesök
 

  • Vid diagnos och behandlingsstart behövs tätare återbesök (1-2 månader) för kontroll av behandlingseffekt, inhalationsteknik e t c.

  • Småbarn kan behöva kontrolleras var 3:e månad då förloppet varierar med årstid och infektionstryck. Inte sällan kan underhållsbehandling utsättas under sommaren.

  • Vid behov vid kontrollerad astma utan underhållsbehandling.

  • 1-2 gånger per år vid kontrollerad astma med underhållsbehandling.

  • Minst 2 gånger per år vid okontrollerad astma med underhållsbehandling.

  • Inom sex veckor efter en akut exacerbation.

ICD-10

Huvudsakligen allergisk astma J45.0
Icke allergisk astma J45.1
Blandad astma J45.8
Astma, ospecificerad J45.9

 

Förtydliganden
 

  • J45.0 Strikt allergisk astma
    T ex astma under pollensäsong eller vid djurkontakt.

  • J45.1 Infektionsastma
    Debut före 2 års ålder, inga besvär mellan förkylningarna. Ingen annan allergi eller sensibilisering. Brukar växa bort i småbarnsåren, men kan ibland kvarstå till ca 7 års ålder.

  • J45.8 Blandad astma hos barn med annan allergisk sjukdom eller sensibilisering.
    Besvär av olika triggerfaktorer, t ex förkylning, ansträngning och allergenexposition.

  • J45.9 Blandad astma hos barn utan annan allergisk sjukdom eller sensibilisering
    Besvär av olika triggerfaktorer, oftast förkylning och ansträngning.

Behandlingsrekommendation
 

Rekommenderad läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverket



Referenser

Svenska barnläkarföreningens allergisektion, riktlinje D10 uppdat. 2018.

Hesselmar B, Gustafsson P, Konradsen J, Wennergren G Astma. I: Hedlin G, Wennergren G, Alm J, red. Allergi och astma hos barn. Studentlitteratur AB, Lund 2014.

Farmakologisk behandling vid astma – Behandlingsrekommendationer. Information från Läkemedelsverket, årgång 26, nr. 3, maj 2015.

Global Strategy for Asthma Management and Prevention, Global Initiative for Asthma (GINA), updated 2018. www.ginasthma.org

Socialstyrelsen, nationella riktlinjer 2015, Vård vid astma och KOL. www.socialstyrelsen.se

Copyright © Internetmedicin 2019
ID: 2320

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Astma, barn - utredning och behandling

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Utbildningsmöjlighet för sjuksköterska
Barnsjukvården


Sjuksköterska natt
Rekonstruktiv plastikkirurgi slutenvård


Specialistsjuksköterska
Intensivvårdsavdelningen i Gävle


Sjuksköterska
Internmedicinsk vårdavdelning i Hudiksvall


Sjuksköterska
Hud- och Sesammottagningen, Huddinge


PRÖVA-PÅ-KURSEN 48H FÖR LÄKARSTUDERANDE, 18-20 OKTOBER 2019
Försvarsmakten


Är du medicinsk sekreterare?
Välkommen till Vårdadministrativ service!


Erfarna Sjuksköterskor sökes
Akut Geriatrisk Rehabilitering för Ortopedi- Stroke och andra Neurologiska sjukdomar, Avdelning B81 i Huddinge


Sjuksköterska
Geriatrisk Akutvårdsavdelning inriktning infektion


Avdelningschefer inom Blod- och tumörsjukdomar
Verksamhetsområde Blod- och tumörsjukdomar


Röntgensjuksköterska
Nuklearmedicin Solna


Nattsjuksköterska
Hjärta Kärl avdelning 1, Kärlkirurgisk avdelning


Geriatriker/specialist i allmänmedicin
Ljusdal hälsocentral


Sjuksköterska
Lungavdelningen i Gävle


Sektionsledare
HIV, Hepatit och Tuberkulos mottagning


Ett hållbart arbetsliv som sjuksköterska
Ortopedavdelningen i Gävle


Överläkare eller biträdande överläkare
Patientområde Hematologi


Onkolog med intresse för strålbehandling
Verksamhetsområde Blod- och tumörsjukdomar, strålbehandlingsavdelningen


Sektionsledare till HIV, Hepatit och Tuberkulos mottagning
Akademiska sjukhuset

annons
annons
annons