Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
Parenteral nutrition (PN) hos barn och ungdomar
Författare Farm Dr, Leg Apotekare , /Akademiska barnsjukhuset, Uppsala
Professor , Barnmedicin Gastro/Nutrition/Sachsska barn- och ungdomssjukhuset
Granskare Professor Anders Fasth, Avdelningen för pediatrik/Institutionen för kliniska vetenskaper/Sahlgrenska akademin
Uppdaterad 2019-12-31
Specialitet Pediatrik, Anestesi
Skriv ut





BAKGRUND
 

Detta PM har uppdaterats med hänsyn till nya riktlinjer bl a från ESPGHAN 2018 (se referens nedan) samt lång empirisk erfarenhet.

Parenteral nutrition, PN, är ett av sätten att ge nutritionsstöd till sjuka barn och ungdomar. Den allmänna principen för nutritionsstöd är att man ska använda oral/enteral nutrition i största möjliga utsträckning. När parenteral nutrition är indicerad kan man i de flesta fallen ge små mängder enteralt, därför används inte termen Total Parenteral Nutrition.

PN ska användas för att behandla eller förebygga undernäring för de patienter där enteral nutrition inte kan användas eller inte kan tillgodose näringsbehovet under en så lång tidsperiod att patientens näringsläge och/eller sjukdomens förlopp kan försämras.

Denna tidsperiod varierar beroende på aktuella näringsreserver och patientens tidigare och aktuella sjukdomsläge.

Vid ställningstagande till PN-behandling beakta att:
 

  • INTE avstå från att ordinera PN till en patient, som behöver det
  • INTE ordinera PN till en patient som kan nutrieras helt enteralt

PN bör kombineras med enteral nutrition där så är möjligt.
Detta PM innehåller inte rekommendationer för förskrivning av PN till lågviktiga och/eller underburna nyfödda. PM för PN på respektive neonatala intensivvårdsavdelningar bör användas i första hand under neonatalperioden.

 

När ska behandling med parenteral nutrition starta?
 

Nutritionsstöd sätts in innan kalorireserverna är förbrukade (=svält). Nyfödda och små barn är känsliga för svält.

Hos ett ettårigt barn (ca 10 kg) finns en kalorireserv på 220 kcal/kg och det basala energibehovet är ca 50 kcal/kg kroppsvikt. Reserverna kan räcka i 3-4 dygn, därefter uppkommer svält.

Ålder
< 1 mån2 dygn
1 mån - 1 år3 dygn
> 1 år4-5 dygn



PN ordineras skilt från annan vätsketerapi
 

PN och övrig vätsketerapi ordineras var för sig. Har patienten förluster från tarm (drän, stomi) eller från pleura (drän) bör dessa förluster ersättas separat och inte inom ordinerade PN-volymer.


 

PRAKTISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
 

Grunden

1. Vätska

Vätskemängderna för PN bestäms av barnets ålder, vikt och av andra infusioner som ges och som kan inskränka den volym som kan användas för PN.

Tabellen nedan visar vätskebehov enligt Holliday-Segar formeln, men den gäller inte för barn med tillstånd med vätskeretention, dehydrering eller stora vätskeförluster.

KroppsviktVätskebehov under 24 timmar
Under 5 kg150 ml/kg
5-10 kg100 ml/kg
11-20 kg1000 ml + 50 ml för varje kg över 10 kg
Över 20 kg1500 ml + 20 ml för varje kg över 20 kg



2. Energitillförsel (kolhydrater, fett och aminosyror)

Beräkning av energibehov utförs med Schofields ekvationer för bestämning av resting energy expenditure, (REE). Verkligt energibehov är beroende på barnets kliniska tillstånd. Hos akut kritiskt sjuka barn kan energitillförsel enligt REE vara tillräckligt. I fasen efter akut kritisk sjukdom kan energibehovet vara ca 1,3 x REE för att tillgodose behov av tillväxt och eventuellt öka när barnet är i återhämtningsfas.

Tabellen nedan visar Schofields ekvationer för bestämning av REE (kcal/dygn).

ÅlderPojkarFlickor
0-3 år59,5 x (vikt i kg) -3058,3 x (vikt i kg) -31
3-10 år22,7 x (vikt i kg) +50420,3 x (vikt i kg) +486
10-18 år17,7 x (vikt i kg) +65813,4 x (vikt i kg) +693



Tabellen nedan visar energibehov (kcal/kg/dygn) gällande PN vid olika sjukdomsfaser enligt ESPGHAN 2018.

20052016 Återhämtningsfas2016 Stabil fas2016 Akut fas
0-1 år90-10075-8560-6545-50
1-7 år75-9065-7555-6040-45
7-12 år60-7555-6540-5530-40
12-18 år30-6030-5525-4020-30

*Rekommenderat energiintag under första levnadsdygnet.

Energiinnehåll i PN beräknas utifrån:

1 g glukos = 4 kcal, 1 g aminosyror = 4 kcal, 1 g fett = 10 kcal (eftersom 20 %-iga fettemulsioner även innehåller energigivande hjälpämnen).


3. Upptrappning av PN:

Hos svårt malnutrierade patienter bör man trappa upp långsamt för att undvika refeeding-syndrom, se nedan.

Rekommendationer från ESPGHAN/ESPEN anger att man stegvis ökar glukostillförseln till fulla mängder för att undvika hyperglykemi. Den kliniska erfarenheten är att hos barn som är äldre än 1 år och som är i anabol fas kan man stegvis öka kolhydrattillförseln till fulla mängder på 2-3 dagar.


4. Vitaminer, spårelement, elektrolyter, kalcium och fosfat

Tillsätts i fulla mängder från dag 1 av parenteral nutrition enligt nedanstående tabeller.


 

PN BASERAT PÅ HELT INDIVIDUELL ORDINATION
 

Använd tabellerna efter barnets ålder respektive vikt. Tabellerna är hämtade från ESPGHAN/ESPEN-rekommendationer. Mängderna som anges i tabellerna avser ett dygns ordination.

Sammanställ PN-ordinationen i formuläret som finns nedan och skicka den till sjukhusapoteket/beredningsenheten, som ordnar med framställning (extempore) av PN-påsarna. Vid frågor kan man kontakta regionsjukhusets beredningsenhet, som har stor erfarenhet av att framställa PN-påsar.


Tabeller för förskrivning av parenteral nutrition

Glukos– Nedanstående tabell ger anvisning om rekommenderad mängd glukos (g/kg kroppsvikt/dygn) i olika viktklasser och vid olika kliniska tillstånd (ESPGHAN guidelines 2018).
Akut fas = Intensivvård med stöd för organfunktion, sederad patient, respiratorvård, vasopressorstöd och annan vätskeunderstödsbehandling pågår.
Stabil fas = Intensivvård under avveckling

Akut fasStabil fasÅterhämtningsfas
28 d - 10 kg2,9-5,85,8-8,68,6-14
11-30 kg2,2-3,62,8-5,84,3-8,6
31-45 kg1,4-2,22,2-4,34,3-5,8
> 45 kg0,7-1,41,4-2,92,9-4,3


Kolhydrattillförsel ska endast ges i form av glukos.


Aminosyror - Rekommenderad tillförsel av aminosyror g/kg kroppsvikt/dygn.

Fullgången upp till 1 månads ålder1,5–3,0
2 mån – 3 år1,0-2,5
3 år – 18 år1,0- 2,0


Proteinbehovet tillgodoses med aminosyror. Till barn under 1 års ålder bör man använda pediatriska aminosyrelösningar eftersom dessa innehåller så kallade semi-essentiella aminosyror och taurin som är viktiga för nyfödda och spädbarn. Från 1 års ålder kan man använda aminosyralösningar avsedda för vuxna, men det är en fördel att använda pediatriska aminosyralösningar upp till två års ålder.

Extra glutamintillskott ska inte användas till barn under 2 års ålder.


Fett

Sojaolja-baserad fettemulsion bör inte användas om behandling med parenteral nutrition pågår längre än ett par dagar.
Det finns flera fettemulsioner på marknaden som är godkända för administrering till barn. Se tabell nedan.

LäkemedelsproduktSojaolja LCTMCTOlivoljaFiskolja Ω3
Intralipid100 %
Clinoleic20 %80 %
SMOFlipid30 %30 %25 %15 %
Omegaven100 %


Omegaven är en 10-procentig fettemulsion som används för att tillföra långkedjiga omega-3-fettsyror (framför allt EPA och DHA) till patienter i kombination med annan fettemulsion.

Fettet i PN används för att förebygga brist på essentiella fettsyror (linolsyra) - rekommenderas att använda fettemulsion som säkrar en tillförsel på minst 0,1 g/kg/d till fullgångna nyfödda och äldre barn.

Fett används också som energisubstrat – se tabeller nedan. Man rekommenderar att fettemulsion inte ska infunderas snabbare än 0,13-0,17 g/kg/timme till spädbarn och 0,13 g/kg/timme till äldre barn.

Se separat fettemulsionsproduktresumé (FASS-text).

Om barnet inte får PN kontinuerligt under 24 tim/dygn rekommenderas att fettemulsion tillförs under samma tid som andra komponenter i PN.

Separat tillsats av fiskolja kan göras med Omegaven. SMOFlipid är en fettemulsion med soja-, MCT-, oliv- och fiskolja som är godkänd att ges till nyfödda, spädbarn och äldre.
 

Minsta mängd rekommenderad fettillförsel per 24 tim
Fullgångna och äldre barn0,2 g/kg kroppsvikt/dygn
Övre gräns för fettillförsel per 24 tim
Spädbarn3-4 g/kg kroppsvikt/dygn
Äldre barn2-3 g/kg kroppsvikt/dygn



Elektrolyter och mineraler

Na+ (mmol/kg/d)K+ (mmol/kg/d)
Spädbarn2,0-3,01,0-3,0
Äldre barn1,0-3,01,0-3,0
ÅlderKalcium (mmol/kg/d)Fosfat (mmol/kg/d)Magnesium (mmol/kg/d)
0-6 mån0,8-1,50,7-1,30,1-0,2
7–12 mån0,50,50,15
1-18 år0,25-0,40,2-0,70,1


Kalcium och fosfat ska tillsättas i tillräckliga mängder för att försäkra adekvat skelettmineralisering. Organiskt fosfat i form av Glycophos bör användas rutinmässigt eftersom oorganiskt fosfat kan medföra utfällning i parenteral nutritionslösning om det används i för höga doser. På grund av risken för aluminiumexponering orsakad av urlakning från förpackningsmaterialet (ref MHRA, se sista sidan) ska kalciumglukonat i plastförpackningar användas (t ex licensvaran Calcium gluconate B Braun).
Fosfat finns i mindre mängd i alla fettemulsioner, då emulgatorn utgörs av fosfolipider.

Kalcium- och fosfattillsats i parenteral nutrition kan medföra blandbarhetssvårigheter. Nomogram med angivande av maximumgränser för tillsats av kalcium och fosfat i parenteral nutritionslösning finns tillgängliga via apotek, kliniska apotekare eller läkemedelsföretag.

Ytterligare tillsatser av kalcium och fosfat får inte ske till färdigblandade parenterala nutritionslösningar.



Vitaminer

Fettlösliga vitaminer finns tillgängliga som Vitalipid Infant (dosering < 4 kg: 2,5 ml/kg, därefter 10 ml/dygn) och används till barn under 11 års ålder medan Vitalipid Adult (dosering 10 ml/dygn) används till barn över 11 års ålder.

Vattenlösliga vitaminer finns tillgängliga som Soluvit (dosering < 10 kg: 1/10 av innehållet i en Soluvitförpackning/kg, därefter 1 förp/dygn) och används till alla åldrar. En injektionsflaska Soluvit löses med 10 ml Vitalipid. Soluvit kan också lösas upp med sterilt vatten eller glukos i de fall fettfritt PN ordineras eller för patienter under 10 kg (då doseringen av Vitalipid och Soluvit per kg skiljer sig åt). Även Cernevit (blandning av vatten- och fettlösliga vitaminer) finns för barn över 11 år. Förslag på dosering:
 

  • Barn som väger > 2,5 kg får 10 ml Vitalipid Infant/Soluvit per dygn.
     
  • Barn över 11 år får 10 ml totalt av Vitalipid Adult/Soluvit, alternativt 5 ml Cernevit.

Barn som får långtidsbehandling med PN kan behöva andra vitamintillsatser, t ex Vitamin D, som oral lösning. Ergokalciferol APL (vitamin D2) 35 mikrogram/ml (1400 E/ml). Även intramuskulära beredningar finns från APL. Notera också att Vitalipid infant har högre halt Vitamin D än Vitalipid Adult vilket kan vara en fördel även för äldre barn.

 

Spårelement

KroppsviktPeditraceAddaven
< 15 kg1 ml/kg-
> 15 kg15 ml per dygn0,1 ml/kg
Vuxen-10 ml per dygn

KroppsviktJunyeltNutryelt
< 20 kg1 ml/kg-
> 20 kg20 ml per dygn-
Vuxen-10 ml per dygn

- = ej indicerat


Addaven har ersatt Tracel som spårelementlösning för att bättre passa gällande rekommendationer angående zink-, mangan- och kopparmängderna som är lägre medan selenmängden är högre än i Tracel.

Peditrace
/1 ml
Junyelt
/1 ml
Peditrace
/15 ml
Junyelt
/20 ml
Addaven
/0,1 ml
Addaven
/10 ml
Zn3,82 μmol1,53 μmol57 μmol30,6 μmol0,77 μmol77 μmol
F3,0 μmol045 μmol00,50 μmol50 μmol
Cu0,315 μmol0,315 μmol4,7 μmol6,3 μmol0,06 μmol6 μmol
Mn18,2 nmol9,1 nmol273 nmol182 nmol0,01 μmol1 μmol
Se25,3 nmol25,3 nmol380 nmol506 nmol0,01 μmol1 μmol
I7,88 nmol7,9 nmol118 nmol158 nmol0,01 μmol1 μmol
Fe00000,20 μmol20 μmol
Mo00000,002 μmol0,2 μmol
Cr00000,002 μmol0,2 μmol


Peditrace/Junyelt innehåller inte järn. Om barnet ej fått blodstranfusioner bör peroralt järn ges om PN pågår under längre tid än 3 veckor.
Om järn inte kan tillföras peroralt/enteralt så kan det ges som separat infusion, lämpligen järnkarboximaltos eller järnsackaros, eller genom att byta ut Peditrace mot Addaven 0,1 ml/kg. Notera att spårelementlösningen Nutryelt endast är indicerat för vuxna även om innehållet är snarlikt Addaven.

Som framgår av tabellen ovan innehåller Peditrace mer zink än Junyelt och är därför bättre anpassad för nyfödda. Zinktillsats kan vara indicerat hos patienter på HemPN samt de med höga stomiflöden. Hos dessa patienter bör zink-tillsats diskuteras med sjukhusapotek. I dessa fall rekommenderas Zinkklorid APL 10 mg/ml eller Zinksulfat APL 4,4 mg/ml (4,4 mg/ml ZnSO4 hydrat = 1 mg/ml Zn = 15 mikromol/ml).

Ytterligare tillsatser av selen kan vara indicerat hos patienter på HemPN och patienter med njursvikt. Kontakta sjukhusapotek. Tillsats kan göras till PN med Selen APL 0,2 mikromol/ml (16 µg/ml Se).


Karnitin

Karnitin underlättar transport av långa fettsyror över inre mitokondriemembranet och finns naturligt i bröstmjölk och formula. Trekammarpåsar innehåller dock inte karnitin.

Det rekommenderas att karnitin tillsätts till PN tidigt till nyfödda och efter 2-3 veckors behandling till äldre barn i dosen 10 mg/kg och dygn. Tillgängligt som licensläkemedel.
 

Blankett för beställning av parenteral nutrition (pdf)



PN BASERAT PÅ TREKAMMARPÅSAR
 

Numeta är en serie trekammarpåsar som finns tillgänglig med tre olika innehåll. Till dessa standardlösningar tillsätts vitaminer och spårelementlösningar enligt anvisning från tillverkaren- Obs: att förskriva standardpåse innebär att alla ingående komponenters inbördes mängd per ml är fast. Ordinera Numeta med ledning av ålder och vilken mängd per kg av aminosyror/energi barnet ska få. Ordinera inte efter vätskerekommendation per dygn- om du t ex ger ett spädbarn 120 ml/kg/dygn av Numeta 16E överskrids rekommenderad gräns för glukostillförsel. Extra vatten måste i vissa fall tillsättas.
 

  • G13E till för tidigt födda spädbarn
  • G16E till fullgångna nyfödda spädbarn samt barn upp till 2 år
  • G19E till barn över 2 år och ungdomar 16-18 år
Sammansättning Numeta13 E16 E19 E
Per volymenhet (ml)100100100
Kväve (g) 0,470,390,35
Aminosyror (g)3,12,62,3
Glukos (g)13,315,519,2
Lipider (g)2,53,12,8
Energi
Kalorier totalt (kcal)91103114
Icke-proteinkalorier (kcal)7893105
Elektrolyter
Natrium (mmol)2,22,44,6
Kalium (mmol)2,12,33,2
Magnesium (mmol)0,160,310,26
Kalcium (mmol)1,30,620,38
Fosfat (mmol)1,30,870,94
pH-värde5,55,55,5
Osmolaritet, cirka115512301460


Hållbarheten för dessa påsar möjliggör lagerhållning på avdelning. För Numeta är hållbarheten mellan 18-24 månader i rumstemperatur. Samtliga har hög osmolaritet och är avsedda för central infart men kan spädas med sterilt vatten (t ex 350 ml till en 500 ml G16E-påse) för att kunna ges perifert. Hantering av stora mängder sterilt vatten bör ske under kontrollerade förhållanden, t ex på sjukhusets aseptiska beredningsenhet eller motsvarande. Tabeller över tillåtna tillsatser samt godkända parallella läkemedelsinfusioner via trevägskran finns från apotek eller Baxter Medical.

Ett stort antal trekammarpåsar finns tillgängliga för barn äldre än 2 år. För samtliga gäller att de är baserade på aminosyror avsedda för vuxna, glukos samt fettemulsioner.

Ratio mellan makronutrienterna varierar där de mest kväverika innehåller knappt 30 % energiprocent från aminosyror ner till ca 13 %. Jämför med t ex Numeta G19E där 8 % av energin kommer från aminosyror.

Nedan anges fyra exempel på trekammarpåsar som kan användas för perifer tillförsel till barn äldre än 2 år. De skiljer sig på följande sätt:
 

Innehåll per 100 ml i vardera blandning presenteras nedan.
 

InnehållSmof-Kabiven PeriferKabiven PeriferOlimel perifer N4ENutriflex Lipid Peri
Aminosyror (g)3,22,42,53,2
Fett (g)2,83,534
Kolhydrater (g)7,16,77,56,4
Energiinnehåll (kcal)70697076
Elektrolyter (mmol)
Natrium22,52,222,14
Kalium11,91,671,62,4
Magnesium0,320,280,220,24
Kalcium0,160,140,20,24
Fosfat0,820,760,850,6
Osmolaritet (mOsm/l)850760750840


Trekammarpåsar med tillsatser kan också beställas färdigblandade från beredningsenhet på sjukhusapotek/motsvarande.

Enligt riktlinjer från ESPEN ska parenteral nutrition ges perifert endast om osmolariteten är högst ca 850 mOsm/L.

För information om vilka läkemedel som är kompatibla att ges som parallellinfusion (Y-site) i trevägskran med trekammarpåsar kontaktas apotekare eller läkemedelsföretag.

Ljusexponering av parenteral nutrition kan leda till allvarliga biverkningar hos för tidigt födda spädbarn. Under administrering till nyfödda och barn under 2 år ska därför lösningar för parenteral nutrition som innehåller aminosyror och/eller lipider skyddas från ljus. Det gäller både behållare och infusionsaggregat (DHPC från Läkemedelsverket).


 

REFEEDING
 

Barn och ungdomar kan, liksom vuxna, uppvisa tecken på refeeding-syndrom. Detta ser man hos kraftigt malnutrierade som erhållit en snabb tillförsel av näring. Detta kan leda till hypofosfatemi och hypokalemi till följd av ökad inlagring intracellulärt. Kalium förekommer framförallt som intracellulär jon och fosfat används till uppbyggnad av cellvägg och cellkärna. Kliniskt kan man notera störningar i hjärtrytmen och neurologiska symtom. Undvik detta tillstånd genom att ge långsam upptrappning av kaloritillförseln under daglig kontroll av S-fosfat och S-kalium hos malnutrierade barn. Överväg intravenös tiaminbehandling 1-2 mg/kg (max 100 mg/dygn) under fem dygn.


 

HEMPARENTERAL NUTRITION
 

Patienter med långvarig PN-behandling vistas ofta i hemmet och inte på sjukhus. Innan utskrivning är det många praktiska saker som måste ordnas. För att förebygga infektioner är det mycket viktigt att närstående/patient lär sig att byta dropp och hantera infarter på ett korrekt sätt. Bärbara pumpar samt engångsmaterial måste också finnas på plats. Aktiverade trekammarpåsar eller apoteksblandade påsar ska alltid kylförvaras (2-8 °C) vilket ger en normal hållbarhet på cirka sju dygn (beroende på komposition). Ett ändamålsenligt kylskåp behövs i hemmet. Tänk på att PN-påsarna måste skyddas från att ligga mot kylaggregat i kylskåp (då de annars kan frysa). I samband med administreringen ska påsarna ha rumstemperatur.


 

MONITORERING
 

Monitorering av PN-behandling för barn som får metabolt stöd sker med laboratorieanalyser av blod och urin och för barn som får nutritionsstöd dessutom med antropometri; vikt, längd och huvudomfång (< 2 års ålder).

Före start av PN behandling kontrolleras:

  • Hb, LPK/neutrofila och TPK
  • S-Na, S-K, Ca, fosfat och kreatinin
  • ASAT, ALAT, bilirubin
  • Kapillärt syra-bas status
  • Triglycerider
Under behandlingens gång monitoreras dagligen uringlukos. Ovanstående blodprover samt urin–Na och urin-K tas 1-2 ggr/vecka. Dessa provtagningar görs med längre intervall när barnets kliniska tillstånd är stabilt.

Om PN behandling pågår längre än 3 veckor kontrolleras dessutom S-magnesium, S-zink var 3:e vecka. Även monitorering av Vitamin D 25-OH, koppar och ceruloplasmin och mangan är aktuella vid långtidsbehandling, särskilt hos barn som har leverpåverkan.


 

KOMPLIKATIONER
 

När man startar behandling med PN till barn måste man samtidigt börja förebygga komplikationer till behandlingen.
De vanligaste komplikationerna är:
 

  • Tekniska komplikationer:
      - Emboli/trombos: Risken kan minskas genom att använda in-line-filter 1,2 µm eller 5 µm
      - Infektioner – sepsis associerad med centralvenös infart. Förebyggs med strikt aseptisk teknik vid hantering under i-och urkoppling samt med kateterlås.
  • Metabola komplikationer - hyper/hypoglykemi, hypertriglyceridemi. Förebyggs med balanserad komposition av tillförd PN.

Behandling av misstänkt infektion

Feber hos barn som behandlas med PN och har central venös infart ska alltid misstänkas vara sepsis. Vanligaste agens är KNS.
Ta odling från blod både via CVK/subkutan port och perifert.
Sätt in vancomycin (Vancocin) och cefotaxim (Claforan) i sepsisdos oavsett lågt CRP. Nytt ställningstagande efter 48 timmar och med ledning av blododlingsresultat.

Taurolock är en lösning som kan användas förebyggande som kateterlås för att förhindra koagelbildning samt bakterie- och svamptillväxt i kateterns flödeskanal. Denna medicintekniska produkt innehåller cyklotaurolidin samt citrat (även citratfria NutriLock finns) och är tillgängliga som 5 ml glasampuller eller 10 ml injektionsflaska.


 

ICD-10

Andra symtom och sjukdomstecken som har samband med födo- och vätskeintag R63.8

 

Referenser

Mihatsch, W., Shamir, R., van Goudoever, J.B., Fewtrell, M., Lapillonne, A., Lohner, S., and ESPEN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN guidelines on pediatric parenteral nutrition: guideline development process for the updated guidelines. Clin Nutr. 2018; 37: 2306–2308. Länk

Joosten, K., Embleton, N., Yan, W., Senterre, T., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR guidelines on pediatric parenteral nutrition: energy. Clin Nutr. 2018; 37: 2309–2314. Länk

van Goudoever, J.B., Carnielli, V., Darmaun, D., Sainz de Pipaon, M., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR guidelines on pediatric parenteral nutrition: amino acids. Clin Nutr. 2018; 37: 2315–2323. Länk

Lapillonne, A., Fidler Mis, N., Goulet, O., van den Akker, C.H.P., Wu, J., Koletzko, B., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN guidelines on pediatric parenteral nutrition: lipids. Clin Nutr. 2018; 37: 2324–2336. Länk

Mesotten, D., Joosten, K., van Kempen, A., Verbruggen, S., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR guidelines on pediatric parenteral nutrition: carbohydrates. Clin Nutr. 2018; 37: 2337–2343. Länk

Domellöf, M., Szitanyi, P., Simchowitz, V., Franz, A., Mimouni, F., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR guidelines on pediatric parenteral nutrition: iron and trace minerals. Clin Nutr. 2018; 37: 2354–2359. Länk

Mihatsch, W., Fewtrell, M., Goulet, O., Molgaard, C., Picaud, J.C., Senterre, T., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN guidelines on pediatric parenteral nutrition: calcium, phosphorus and magnesium. Clin Nutr. 2018; 37: 2360–2365. Länk

Bronsky, J., Campoy, C., Braegger, C., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN guidelines on pediatric parenteral nutrition: vitamins. Clin Nutr. 2018; 37: 2366–2378. Länk

Jochum, F., Moltu, S.J., Senterre, T., Nomayo, A., Goulet, O., Iacobelli, S., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR guidelines on pediatric parenteral nutrition: fluid and electrolytes. Clin Nutr. 2018; 37: 2344–2353. Länk

Kolaček, S., Puntis, J.W.L., Hojsak, I., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR guidelines on pediatric parenteral nutrition: venous access. Clin Nutr. 2018; 37: 2379–2391. Länk

Puntis, J., Hojsak, I., Ksiazyk, J., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR guidelines on pediatric parenteral nutrition: organisational aspects. Clin Nutr. 2018; 37: 2392–2400. Länk

Hill, S., Ksiazyk, J., Prell, C., Tabbers, M., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN guidelines on pediatric parenteral nutrition: home parenteral nutrition. Clin Nutr. 2018; 37: 2401–2408. Länk

Riskin, A., Picaud, J.C., Shamir, R., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR guidelines on pediatric parenteral nutrition: standard versus individualized parenteral nutrition. Clin Nutr. 2018; 37: 2409–2417. Länk

14.Hartman, C., Shamir, R., Simchowitz, V., Lohner, S., Cai, W., Decsi, T., and ESPGHAN/ESPEN/ESPR/CSPEN Working Group on Pediatric Parenteral Nutrition. ESPGHAN/ESPEN/ESPR guidelines on pediatric parenteral nutrition: complications. Clin Nutr. 2018; 37: 2418–2429. Länk

MHRA PUBLIC ASSESSMENT REPORT, Calcium gluconate injection 10% in 10 ml glass containers: risk of aluminium exposure. September 2010.

Läkemedelsverket 2019-09-02. Produkter för parenteral nutrition: ljusskydd krävs för att minska risken för allvarliga biverkningar hos för tidigt födda nyfödda. Länk

Copyright © Internetmedicin 2020
ID: 2317

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Parenteral nutrition (PN) hos barn och ungdomar

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Intensivvårdssjuksköterska Nyköping Intensivvårdsavdelningen
Nyköpings lasarett


Sjuksköterska till psykiatrisk slutenvård
Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett


Specialist i allmänmedicin alt. senior handledare i allmänmedicin
Region Kalmar


Psykolog till psykiatrisk öppenvårdsmottagning
Psykiatrisk mottagning, Nyköping


Sjuksköterska
Njuravdelning Eskilstuna


Sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor
Region Sörmland, Nyköping, Eskilstuna och Katrineholm


Specialist i allmänmedicin till Nybro Hälsocentral
Region Kalmar


Sjuksköterska - Dialysmottagningen i Kalmar och Oskarshamn
Länssjukhuset i Kalmar


Specialistläkare/överläkare till palliativ enhet
Södra Älvsborgs sjukhus


Avdelningschef – Histologen – Klinisk patologi Diagnostiskt centrum
Region Kalmar


Specialistläkare/överläkare - Affektiva teamet Psykiatrimottagning Mölndal
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


Sjuksköterska till medicinmottagningen
Vårdplats- och mottagningsenheten, Kullbergska sjukhuset, Katrineholm


Sjuksköterska natt till palliativa vårdteamet
Nyköpings lasarett


Specialistläkare till ASIH och palliativ vård
Aleris ASIH Syd


Sjuksköterska/barnmorska till gynekologiska mottagningen
Kvinnokliniken, Nyköpings lasarett


Psykolog till primärvården
Vårdcentralen Linden, Katrineholm


Sjuksköterska till akutvårdsavdelningen/ intermediärvårds - avdelningen
Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Undersköterska, geriatrik
Länssjukhuset i Kalmar


Sjuksköterska - Medicinmottagning
Länssjukhuset i Kalmar


Verkställande direktör (VD)
Folktandvården Sörmland


Sjuksköterska till specialiserad sjukvård i hemmet (SSIH)
Vårdcentralen Strängnäs


Distriktsläkare eller ST-läkare till primärvården
Vårdcentralen Mariefred


Specialistsjuksköterska till intensivvårdsavdelningen Anestesikliniken
Mälarsjukhuset Eskilstuna


Barnmorska till kvinnoavdelningen och förlossningen
Kvinnokliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Sjuksköterska, geriatrik
Länssjukhuset i Kalmar


Avdelningschef – Cytologi/Admin/ Obduktion/Bårhus - Klinisk patologi Diagnostiskt centrum
Region Kalmar


Sjuksköterska till psykiatriska akutmottagningen
Psykiatriska kliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna

annons
annons
annons
annons