Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
Smittskyddslagen
Författare Med dr , Smittskydd/Västra Götaland
Granskare Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
Uppdaterad 2018-11-30
Specialitet Infektion
Skriv ut



BAKGRUND
 

Syftet med smittskyddslagen (2004:168) är att begränsa förekomsten av smittsamma sjukdomar i befolkningen. Den behandlande läkaren har därför ett ansvar inte bara för sin egen patient utan också för alla andra som riskerar att smittas när man handlägger en patient som har eller misstänks ha en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen. En snabb kontakt med smittskyddsläkaren vid misstanke om utbrott eller enstaka allvarlig sjukdom kan ha avgörande betydelse för att förhindra smittspridning och minska risken för större utbrott.

I smittskyddsförordningen (2004:255) finns kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen.


 

SKYLDIGHETER FÖR BEHANDLANDE LÄKARE
 

  1. Ställa diagnos
    Om en läkare misstänker att en person bär på en allmänfarlig sjukdom eller annan smittspårningspliktig sjukdom ska läkaren skyndsamt undersöka patienten och ta de prover som behövs för att fastställa allmänfarlig sjukdom.
     
  2. Informera om sjukdomen och smittsamhet
    Erbjuda råd och stöd för att undvika att andra utsätts för smittrisk.
     
  3. Anmäla i SmiNet
    Vid misstanke eller konstaterat fall av allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom ska behandlande läkare utan dröjsmål anmäla detta till smittskyddsläkaren (www.sminet.se).
     
  4. Ge förhållningsregler
    Ge förhållningsregler till patienten med allmänfarlig sjukdom i syfte att hindra smittspridning. Förhållningsregler om dessa sjukdomar finns på finns på smittskyddsläkarföreningens hemsida, se SLFs smittskyddsblad. Här finns även värdefull information för den behandlande läkaren hur fallet ska handläggas ur smittskyddssynpunkt.

    Smittskyddsblad och förhållningsregler på andra språk finns också tillgängligt, se länk.
     
  5. Smittspåra
    Den behandlande läkaren är ansvarig för smittspårningen. Den kan utföras av läkaren själv eller av annan hälso- och sjukvårdspersonal med särskild kompetens. Se vidare under avsnittet "Vad innebär smittspårning?"
     
  6. Anmäla brott mot förhållningsregler
    Anmäla till smittskyddsläkaren om patienten utsätter andra för smittrisk.


VILKA SJUKDOMAR SKA ANMÄLAS?
 

De anmälningspliktiga sjukdomarna finns uppräknade på Folkhälsomyndighetens webbsida, se länk.

De anmälningspliktiga sjukdomar indelas i fyra grupper:
 

  • Allmänfarliga* (31 sjukdomar)
     
  • Av de allmänfarliga är tre även samhällsfarliga (Ebola, SARS, smittkoppor)
     
  • Övriga anmälningspliktiga som även är smittspårningspliktiga (18 sjukdomar)
     
  • Övriga anmälningspliktiga som inte behöver smittspåras (17 sjukdomar). Av dessa är tre anmälningspliktiga endast från laboratoriet: influensa, infektion med ESBL-bildande Enterobacteriaceae samt infektion orsakad av "atypiska mykobakterier".

* Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom, svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den smittade. Detta är bakgrunden till att behandlande läkare ska ge särskilda förhållningsregler till patient som har eller misstänks ha en allmänfarlig sjukdom.

Även diagnoser som inte är anmälningspliktiga bör anmälas till smittskyddsläkare om sjukdomen fått en anmärkningsvärd utbredning eller uppträder i elakartad form.

Utöver dessa infektioner är Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och andra överförbara spongiforma encefalopatier hos människa anmälningspliktiga. För dessa sjukdomar ska dock anmälan göras direkt till Folkhälsomyndigheten enligt förordningen om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar (1998:58).


 

HUR SKA KLINISK SMITTSKYDDSANMÄLAN I SMINET GÖRAS?


Antingen görs en ”elektronisk smittskyddsanmälan” direkt via datorn. För detta måste anmälaren ha ett lösenord till SmiNet. Lösenord delas ut genom den egna kliniken/mottagningen. Dessa inloggningsuppgifter kan förmedlas av den regionala smittskyddsenheten. Om lösenord saknas kan anmälan göras via en utskrivningsbar blankett. Se www.sminet.se.


 

VAD SKA EN KLINISK SMITTSKYDDSANMÄLAN INNEHÅLLA?


Se www.sminet.se och välj blankett för aktuell anmälningspliktig sjukdom. Såväl konstaterad som kliniskt misstänkt anmälningspliktig sjukdom ska anmälas.

Anmälan innehåller ett antal obligatoriska uppgifter märkta med * i blanketten. Utan dessa uppgifter kan anmälan inte skickas. Persondata anges för alla sjukdomar, utom för könssjukdomarna klamydia, gonorré, HIV-infektion och syfilis där endast så kallad ”rikskod” anges utan namn eller adressuppgift.

Särskild vikt i anmälan bör läggas vid uppgifter om smittväg, smittland, misstanke om smittkälla och om det kan finnas andra fall i omgivningen. För tarminfektioner kan namn på eventuell restaurang eller reseuppgifter vara av särskild vikt för smittskyddsläkarens utredning av utbrott. Även uppgifter om påbörjad smittspårning och givna förhållningsregler ska ingå, liksom de åtgärder läkarens vidtagit för att förhindra smittspridning.


 

NÄR SKA ANMÄLAN GÖRAS?
 

En anmälan enligt smittskyddslagen ska göras utan dröjsmål. Detta innebär att anmälan ska göras senast dagen efter att sjukdom konstaterats eller misstanke om sådan uppstått. För könssjukdomar som klamydia kan anmälan behövas skickas först efter ytterligare några dygn för att hinna påbörja smittspårning, vilket efterfrågas i smittskyddsanmälan.

Vid misstanke om allvarlig sjukdom där omedelbara insatser kan vara avgörande för att förhindra smittspridning (exempelvis vid meningokockinfektion eller mässling) ska smittskyddsläkaren omedelbart underrättas genom telefonsamtal. Detta gäller även vid misstanke på utbrott av livsmedelsöverförd infektion om flera personer insjuknar och en gemensam smittkälla kan misstänkas.


 

VEM ANSVARAR FÖR ATT EN KLINISK ANMÄLAN UTFÖRS?


Den behandlande läkaren som misstänker eller konstaterar fall av anmälningspliktig sjukdom är ansvarig för anmälan. Det innebär att den läkare som undersöker patienten eller ansvarar för det tagna provet ska göra anmälan och är ansvarig för smittspårningen.


 

VAD INNEBÄR SMITTSPÅRNING?


Om en behandlande läkare konstaterar eller misstänker att en undersökt patient har smittats av en allmänfarlig sjukdom eller en annan smittspårningspliktig sjukdom, ska läkaren eller annan hälso-och sjukvårdspersonal med särskild kompetens försöka få upplysningar från patienten om vem eller vad som kan ha överfört smittan och om andra personer kan ha smittats.

Riktlinjer och råd vid smittspårning, se länk

För smittspårning vid sexuellt överförbara sjukdomar, se länk


 

SKYLDIGHETER OCH RÄTTIGHETER FÖR DEN ENSKILDE INDIVIDEN
 

Skyldigheter
 

  • Söka läkare vid misstanke på allmänfarlig eller annan smittspårningspliktig sjukdom
  • Låta sig undersökas
  • Medverka i smittspårning, informera om kontakter och lämna de upplysningar han eller hon förmår lämna
  • Följa förhållningsregler om allmänfarlig sjukdom
  • Informera andra som kan utsättas för risk (om ”beaktansvärd” risk)

Rättigheter
 

  • Kostnadsfri undersökning och behandling som behövs ur smittskyddssynpunkt för allmänfarlig sjukdom.
  • Få psykosocialt stöd för att kunna hantera sin sjukdom eller ändra sin livsföring för att undvika att andra utsätts för smittrisk.


RIKTLINJER I SMITTSKYDDSLAGEN FÖR ATT FÖRHINDRA SPRIDNING AV SMITTSAMMA SJUKDOMAR
 

  • Smittskyddsåtgärderna får inte vara mer långtgående än vad som är försvarligt med hänsyn till faran för människors hälsa (proportionalitet).
     
  • Åtgärder ska både värna om skyddet för den osmittade och om den som bär på en smittsam sjukdom.
     
  • Respekt för alla människors lika värde och enskildas integritet.
     
  • När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.
     
  • Åtgärder som den enskilde motsätter sig får vidtas endast om inga andra möjligheter står till buds.


SMITTSKYDDSLAGENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE
 

I smittskyddslagen ges bara föreskrifter om smittskyddsåtgärder som riktar sig till människor.

Bestämmelser om smittskyddsåtgärder som rör djur eller livsmedel eller annan objektsburen smitta finns i miljöbalken, livsmedelslagen (2006:804), lagen om provtagning på djur m.m. (2006:806), epizootilagen (1999:657) och zoonoslagen (1999:658).

Mer information om smittskydd finns på hemsidor från Folkhälsomyndigheten (www.folkhalsomyndigheten.se) och de regionala smittskyddsenheterna. Hemsidor till dessa hittas via Smittskyddsläkarföreningens hemsida, se länk.


 

ICD-10

Inga ICD-diagnoser finns inlagda för den här behandlingsöversikten.

 
Copyright © Internetmedicin 2019
ID: 2226

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Smittskyddslagen

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Psykolog eller fysioterapeut? Se alla lediga tjänster inom hälso- och sjukvård
Försvarsmakten


Sektionsledare till HIV, Hepatit och Tuberkulos mottagning
Akademiska sjukhuset


Specialistläkare i neurologi
Neurologmottagningen i Gävle


Intermediärvårdssjuksköterska till Barnintensiven (BIVA)
Akademiska sjukhuset


Forskningssjuksköterska
Karolinska Trial Alliance Prim


ST-läkare Lungsjukdomar
Akademiska sjukhuset


Sjuksköterska Hemoterapi
Akademiska sjukhuset


Pedagogiska läkartjänster
Akademiska sjukhuset


Verksamhetschef
Barn- och ungdomssjukvården


Samordnande specialistsjuksköterska
Akademiska sjukhuset


Specialistläkare Klinisk Mikrobiologi/Bakteriologi
Akademiska sjukhuset


ST-läkare Klinisk genetik
Akademiska sjukhuset


Sjuksköterska till ortopedens avdelning för högspecialiserad ortopedi
Akademiska sjukhuset


Specialistläkare/överläkare till Palliativ vård
Akademiska sjukhuset


Flexibel specialistläkare i allmänmedicin
Södertull Din hälsocentral


Thoraxintensiven söker intensivvårdsjuksköterska
Akademiska sjukhuset


Intensivvårdssjuksköterskor sökes till Brännskadecentrum
Akademiska sjukhuset


Vikarierande Vårdadministratör/medicinsk sekreterare
Tema Hjärta och Kärl Huddinge


Sektionsledare
HIV, Hepatit och Tuberkulos mottagning


Hematolog
Medicinkliniken, Nyköpings lasarett


Forskningssjuksköterska
Cancerstudieenheten Huddinge


Sjuksköterska natt
Rekonstruktiv plastikkirurgi slutenvård

annons
annons
annons