Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

Hypertoni, sekundär
Författare Professor emeritus , Medicinkliniken/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Granskare Docent Bengt Göran Hansson, Medicinkliniken/Hallands sjukhus, Halmstad
Uppdaterad 2018-09-07
Specialitet Hypertoni, Endokrinologi
Skriv ut
Patientbroschyr
Blodtryck
annons



BAKGRUND/DEFINITION
 

Hypertoni eller högt blodtryck förekommer i 10-15 % av den vuxna befolkningen och av dessa har 5-10 % sekundära hypertoniformer d v s sjukdom i njurar, binjurar (1,2) eller andra organ som orsakar blodtrycksförhöjningen. Denna sjukdom kan ofta kureras varefter blodtrycket normaliseras helt eller delvis. Sekundära hypertoniformer misstänks vanligen när behandling för högt blodtryck misslyckas. Den vanligaste orsaken till sekundär hypertoni är diabetes vilket behandlas på annan plats. Se översikt hypertoni vid diabetes.

Hypertoni av primär eller sekundär typ innebär en ökad risk för ateroskleros och hjärt-kärlkomplikationer. De traditionella riskfaktorerna (blodtryck, lipider, rökning), liksom diabetes, samverkar till en total riskprofil för kardiovaskulär sjukdom. Komplikationsrisken vid alla hypertoniformer ökar beroende på blodtryckets svårighetsgrad, förekomst av andra riskfaktorer samt vid tecken på befintlig målorganskada såsom kardiell vänsterkammarhypertrofi (EKG), proteinuri (urinsticka) eller ögonbottenförändringar (fundus hypertonikus).

Högt blodtryck definieras som blodtrycksnivåer efter upprepade undersökningar:

Medelålders patienter> 140/90 mmHg
Vid diabetes >140/90 mmHg
Isolerad systolisk hypertoni Syst.BT > 160 och Diast.BT < 90 mmHg



Behandlingskrävande hypertoni: blodtryck överstigande ovanstående gränsvärden om det föreligger tecken till organskada (se ovan) eller samtidiga riskfaktor/er. Vid primär hypertoni grundas behandlingsindikationen på den totala kardiovaskulära risken enlig det sk HeartScore-programmet (3):
 

Visa Score program


Vid mild blodtrycksförhöjning 140-150/90-95 rekommenderas initialt repeterade kontroller av blodtrycket och livsstilsintervention snarare än farmakologisk terapi (se Primär hypertoni essentiell. Diabetespatienter med hypertoni rekommenderas tidig intervention. Vid sekundära hypertoniformer brukar blodtryckert vara avsevärt högre och behandlingen riktas om möjligt mot patofysiologisk orsak; farmakologisk behandling krävs vanligen. Patienterna följs upp kontinuerligt.


 

ORSAKER
 

De vanligaste orsakerna till sekundär hypertoni är:
 

  • Diabetes mellitus
  • Renovaskulär sjukdom (njurartärstenos)
  • Renoparenchymal sjukdom (diabetesnefropati eller nefriter)
  • Hyperaldosteronism (primär eller sekundär)
  • Feochromocytom (är ytterst ovanligt)
  • Endokrina hypertoniformer ex Mb Cushing eller akromegali (sällsynt)
  • P-piller
  • Graviditetshypertoni

I abstinensfas till såväl etylism som intoxikation med varierande typer av narkotika är övergående blodtrycksstegring vanlig och kan kräva tidsbegränsad behandling.

Alla typer av excitations- och smärttillstånd ger blodtrycksförhöjning.

Den kliniska utredningen vid hypertoni avser väsentligen att kartlägga riskfaktorprofil (jfr primär hypertoni, länk nedan) och diagnostisera sekundär hypertoni (se nedan).
 

Visa översikt: Diabetesnefropati

Visa översikt: Feokromocytom

Visa översikt: Cushings syndrom



SYMTOM
 

  • Oftast helt asymtomatiskt tillstånd
  • Trötthet, huvudvärk, ödem kan förekomma
  • Patienternas tillstånd upptäcks ofta av slump eller p g a symtom hänförbara till den utlösande sjukdomen
  • Inte sällan söker patienter p g a av hypertensiva komplikationer


KLINISKA FYND
 

I tidigaste skede och bland yngre patienter med måttlig blodtrycksförhöjning ringa statusfynd.

Vid svårare former olika tecken till målorganskada:

  1. Hjärta:
    Arytmier, hypertrofi (EKG), angina pectoris, tecken till hjärtsvikt. Takykardi vid abstinens och hyperthyreos.
     
  2. Kärl:
    Bortfall av pulsar, ischemitecken perifert
    Bukauskultation: blåsljud vid njurartärstenos
     
  3. Buk:
    Stora njurar vid polycystisk njursjukdom. Blåsljud vid njurartärstenos.
     
  4. Ögonbottnar:
    Breddökad reflexstrimma (FH1), korsningsfenomen (FH2), blödning - exsudat - papillödem (FH3-4; jfr malign hypertoni, länk nedan)


Sekundär hypertoni skall misstänkas på kliniska grunder vid:

  • Terapisvikt (svarar obetydligt på insatt behandling)
  • Svår hypertoni, särskilt bland yngre patienter
  • Försämrad blodtryckskontroll hos tidigare välkontrollerad patient


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Primär hypertoni
  • Smärttillstånd
  • Oro, excitation vid undersökningstillfället. Sjukhus - läkarskräck
    (Vid de flesta läkarkonsultationer för andra orsaker har patienterna förhöjt blodtryck)
  • Nedsatt compliance
  • Aortakoarktation


UTREDNING/PROVTAGNING
 

Vid basutredningen av all hypertoni (jfr Primär hypertoni) väcks vanligen (80 %) misstanken om sekundär hypertoniform.

I basutrednigen ingår:
 

  • Längd, vikt
  • Midja-stussmått
  • Blodprover:
    S-kalium, S-kreatinin, B-glukos, S-kolesterol och triglycerider
  • Urinprov:
    Stick-test för åtminstone proteinuri, glukosuri.
  • EKG för bedömning av arytmier och vänsterkammarhypertrofi
  • BT-mätning initialt i båda armarna samt palpation av pulsar

Utredningsschema/tolkning vid sekundär hypertonimisstanke

Hypertoniorsak Misstanke Screening Bekräftelse
Renovaskulär Ev blåsljud / högt P-renin Njurkärlsdoppler
renogram
Angiografi och CT
Renoparenchymal Förhöjt S-krea
proteinuri
Urografi / ultraljud (njurstorlek & avflöde) Biopsi (ovanligt p g a risker)
Mb Conn Lågt S-Kalium
ej obligat fynd
U-aldosteron (dygnsurin)
S-aldosteron/renin (hög kvot vid prim.hyperaldosteronism)
CT eller scintigrafi
Pheochromocytom Anfall av flush och/eller takykardi U- eller P-katekolaminer(dygnsurin) Scintigrafi



 

BEHANDLING
 

  • Kurativ behandling riktas mot grundsjukdomen.
     
  • Läkemedelsbehandlingens grundprinciper skiljer sig inte väsentligt från behandlingen av primär hypertoni (se särskild översikt, länk nedan), bortsett från att ACE-hämmare och AT1-antagonister kan vara olämpliga vid renovaskulär hypertoni (hämmar njurperfusionen på stenotiska sidan. S-krea stiger. Oväntat blodtrycksfall förekommer).
     
  • Vid renoparenchymal hypertoniform, särskilt diabetesnefropati, rekommenderas dock ACE-hämmare alternativt AT1-receptorblockerare som basbehandling särskilt för att reducera proteinuri. Diuretika ingår i den kombinerade behandlingen som oftast krävs.
     
  • Oftast krävs kombinationsterapi (jfr primär hypertoni) där 2-4 läkemedel kan bli nödvändiga (ACE-hämmare + Ca-antagonist + diuretika och beta-blockad). Vid nedsatt njufunktion krävs vanligen loop-diuretika för optimal behandlingseffekt.
     
  • Denna typ av patienter kräver specialistvård åtminstone i tidigt skede.
     
  • Målblodtryck: 140/90 mmHg utom vid diabetes (140/85 mmHg) och njursjukdom (135/85 mmHg). (4)
     
  • Särskilt systoliskt målblodtryck ofta svårt att uppnå. Eftersträva balans mellan målblodtryck och biverkningar (ex ortostatism) liksom läkemedelsinsats.

Visa översikt: Hypertoni - primär (essentiell)

Visa översikt: Hypertoni - malign


 

UPPFÖLJNING
 

Vanligen växelvård mellan allmänläkare och specialist.



ICD-10


Hypertoni - Renovaskulär sjukdom I 15.0
Sekundär hypertoni - Renoparenchymal sjukdom I 15.1
Sekundär hypertoni - Hyperaldosteronism I 15.2
Sekundär hypertoni - Mb Cushing I 15.2
Sekundär hypertoni - Pheochromocytom I 15.2


 

ICD-10

Renovaskulär hypertoni I15.0
Hypertoni sekundär till andra njursjukdomar I15.1
Hypertoni sekundär till endokrina sjukdomar I15.2

 

Tillägg för I15.2:

Hyperaldosteronism
Mb Cushing
Pheochromocytom

 


Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
I15 Sekundär hypertoni (högt blodtryck som följd av annan sjukdom)

Referenser
 

  1. Krijnen P, van Jaarsveld BC, Steyerberg EW, Mann ínt Veld AJ, Schalekamp MA, Habbema JD.: A clinical prediction rule for renal artery stenosis. Ann Int Med 1998; 129:705-711. Länk
     
  2. Sigurjonsdottir H, Gronowitz M, Andersson OK, Eggertsen R, Herlitz H, Sakinis A, Wengberg B, Johannson G.: Unilateral adrenal hyperplasia is a ususal cause of primary hyperaldosteronism. Results from av Swedish Screening study. BMC Endocrine disorders 2012, 12:17-23. Länk
     
  3. Wilhelmsen L, Wedel H, Conroy C, Fitzgerald T.: Det svenska Score-diagrammet för kardiovaskulär risk. Läkartidningen 2004; 20:1798-1801.
     
  4. Cleasson K, Kahan T, Nilsson PM.: Nya rekommendationer om hjärt-kärlprevention med läkemedel. Läkartidningen 2014; 111:CYD3.
Copyright © Internetmedicin 2018
ID: 219

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Hypertoni, sekundär

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








8 av 10 läkare är redan med- Bli medlem du också!
Sveriges Läkarförbund


AT- läkare
Gällivare sjukhus


Vårdcentralschef
Närhälsan Furulund vårdcentral


AT-läkare
Skellefteå Lasarett


AT- läkare
Kalix sjukhus


Allmänspecialist
Gävle Strand Din hälsocentral


AT- läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


AT- läkare
Enköpings lasarett


Hur är det att arbeta på Akademiska sjukhuset?
Läs mer här!


AT- läkare
Sunderby sjukhus


AT-läkare
Lasarettet i Ystad


AT-läkare
Kullberska sjukhuset


AT-läkare
Gävle Sjukhus


Våra soldater och sjömän har rätt till kvalificerad vård. Oavsett var de befinner sig.
Försvarsmakten


AT-läkare
Centralsjukhuset Kristianstad


Är du blivande ST-läkare i allmänmedicin och funderar på vart du vill göra din ST?
Landstinget Sörmland


AT-läkare
Lycksele Lasarett


AT-läkare
Ängelholms sjukhus


ST- läkare
Akutkliniken Universitetssjukhuset Örebro


AT-läkare
Helsingborgs lasarett


AT-läkare
Mälarsjukhuset i Eskilstuna


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


AT- läkare
Kiruna sjukhus


AT- läkare
Skånes universitetssjukhus


Specialistläkare
Doktor24


AT-läkare
Hudiksvalls sjukhus


AT- läkare
Piteå Sjukhus


AT-läkare
Lasarettet Trelleborg


AT- läkare
Nyköpings lasarett


AT-läkare
Hässleholms sjukhus

annons
annons
annons