Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
HPV - Vaccination av ungdomar
Författare Professor , Barnkliniken/Östersunds sjukhus/Mittuniversitetet
Mödrahälsovårdsöverläkare , Föräldra-barnhälsan/Region Jämtland Härjedalen
Barnhälsovårdsöverläkare , Barnhälsovården/Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Granskare Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
Uppdaterad 2019-02-11
Specialitet Gynekologi/Obstetrik, Hud/Venereologi, Onkologi, Infektion
Skriv ut
annons





BAKGRUND
 

Infektion med humana papillomvirus (HPV) är den över hela världen vanligaste sexuellt överförda infektionen. Omkring 70 % av män och kvinnor blir smittade.

Ett stort antal typer av HPV kan infektera människan. De kan infektera de basala epitelcellerna i cervix uteri och orsaka cervixcancer (cancer i livmoderhalsen, cancer cervix uteri). HPV återfinns i 99 % av alla fall av cervixcancer och är också en viktig orsak till cancer i vagina, vulva, penis, anus och tonsiller.

 

Förekomst av cervixcancer
 

Omkring 275 000 kvinnor dör varje år i cervixcancer i världen. Cervixcancer är därmed den näst vanligaste orsaken till att kvinnor dör i cancer (bröstcancer är nummer ett).

I Europa beräknas antalet nya fall av invasiv cervixcancer till 60 000-67 000/år och antalet dödsfall till 30 000/år. I Sverige insjuknar numera ca 450 kvinnor per år i cervixcancer och ca 150 avlider årligen av sjukdomen. Förekomsten är mycket högre i låginkomstländer (utom vissa muslimska länder). Utan regelbundna cellprovtagningar hade förekomsten sannolikt varit flera gånger högre även i höginkomstländer.


HPV 16/18 orsakar:

  • 80 % av fallen av adenocarcinom in situ (AIS)
  • 45-70 % av fallen av höggradig cervical intraepitelial neoplasi (CIN2/3)
  • 25 % av fallen av låggradig cervical intraepitelial neoplasi (CIN1)
  • Ungefär 70 % av fallen av HPV-relaterad höggradig intraepitelial neoplasi i vulva (VIN2/3) och i vagina (VaIN2/3).
HPV 16 är huvudorsak till vulva-, vagina-, anal-, penis- och tonsillcancer.


HPV 6/11 orsakar:
  • Larynxpapillomatos (respiratorisk papillomatos)
  • 90 % av benigna genitala vårtor (condylomata accuminata) hos kvinnor och män
  • 10 % av låggradig cervical intraepitelial neoplasi (CIN1).

 

VACCIN
 

Tabell 1. Vacciner mot HPV på den svenska marknaden år 2019

VaccinRiktat mot HPV-typAnmärkning
Gardasil6, 11, 16, 18Säljs av MSD
Gardasil 96, 11, 16, 18, 31, 33, 45, 52, 58Säljs av MSD
Silgard6, 11, 16, 18Säljs av MSD
(Cevarix)16, 18Finns inte längre på den svenska marknaden


Gardasil och Gardasil 9 är vacciner mot HPV och godkändes år 2006 respektive 2015 i EU (inklusive Sverige)

Vaccinerna ska förebygga cervixcancer hos kvinnor och har också effekt mot cancer i penis och tonsiller. Gardasil har också effekt mot förstadier till cancer i anus, vagina och vulva och benigna, genitala vårtor och troligen mot larynxpapillomatos (respiratorisk papillomatos).

HPV-vaccin är det andra vaccinet som kan förebygga cancer. Det första var vaccin mot hepatit B-virus som orsakar hepatocellulär cancer (levercancer).


Tabell 2. Dosscheman för vaccin mot HPV

VaccinÅlder vid första dosenDoser
Gardasil9-13 år2 doser vid 0 och 6 månader
14 år och äldre3 doser vid 0, 2 och 6 månader
Gardasil 99-14 år2 doser vid 0 och 6-12 (inom 5-13) månader
15 år och äldre 3 doser vid 0, 2 och 6 månader (minst 1 respektive 3 månader mellan doserna och högst 1 år från dos 1 till 3)
Silgard*Samma som GardasilSamma som Gardasil

*Silgard saknas i FASS men EMA har en kort produktresumé på svenska, se Länk

Behovet av boosterdos är inte känt. Vaccinerna har ingen terapeutisk effekt mot redan pågående HPV-infektion eller precancerös lesion. Kvinnor med tidigare HPV-infektion som läkt ut skyddas emellertid mot reinfektion av Gardasil om HPV-typen finns i vaccinet. För flockimmunitet (befolkningsimmunitet, herd immunity) krävs allmän vaccinering av båda könen.


 

FRÅGOR OCH SVAR
 

Vad består vaccinet av?
 

Gardasil är ett kvadrivalent vaccin (HPV-typerna 6, 11, 16 och 18) som innehåller virusliknande partiklar bestående av ett tomt skal (capsid) av protein. Det är alltså inte ett levande vaccin och innehåller inte virus-DNA och framkallar inte infektion eller tumörer. Gardasil förväntas förebygga ca 70 % av cervixcancerfallen. Det framställs med rekombinant DNA-teknik i jästceller.

Gardasil 9 är en vidareutveckling av Gardasil som innehåller samma kapsidprotein som Gardasil men dessutom kapsidprotein från ytterligare fem HPV-typer.

Silgard har samma sammansättning som Gardasil. Det kommer från samma koncern som de andra vaccinerna (MSD), namnet än en omkastning av stavelserna i Gardasil (som när ’kaffe’ blev ’fika’) och är på svenska marknaden 1,2 % billigare än Gardasil (listpris i december 2018: 893 kr mot 904 kr).

 

Hur har vaccinet testats?

Gardasil har genomgått dubbelblind placebokontrollerad fas III-prövning av effekt på precancerösa förändringar på fler än 25 000 kvinnor i åldern 16-45 år i flera världsdelar och på män i åldern 16-26 år. Försökspersonerna har fått 3 vaccininjektioner under ett halvår. Studier av immunsvar har gjorts på flickor och pojkar i åldern 9-15 år. Effekt för Gardasil är visad fortfarande efter 10-12 år (Kiaer 2017).

Gardasil 9 har inte prövats mot placebo utan mot Gardasil (quadrivalent vaccin, qHPV-vaccin). Man har dels jämfört immunogenicitet (förmåga att väcka immunsvar), dels jämfört effekt och säkerhet i fas III-studier med uppföljning i 6 år. Man tror att det kan förebygga 90 % av cervixcancer (Huh 2017).

Cervarix har genomgått liknande prövningar för flickor och kvinnor i åldern 9-72 år. Data från upp till 8,9 års uppföljning har publicerats. Män har inte studerats med effekt- och säkerhetsstudier, bara med studier av immunogenicitet.


Hur effektivt är vaccinet?

Liksom de flesta vacciner är HPV-vacciner enbart förebyggande, inte terapeutiska, d v s de har inte effekt vid en pågående HPV-infektion. Cervikal intraepitelial neoplasi (CIN) grad 2/3 (måttlig till höggradig dysplasi) och adenocarcinoma in situ (AIS) användes som en surrogatmarkör för cervixcancer i de kliniska studierna av HPV-vacciner.

Studier av Gardasil visar att effekten hos de försökspersoner som var naiva till de relevanta vaccin-HPV-typ(erna) var 100 % (95 % konfidensintervall: 92,9; 100,0). Gardasil har i studier visat effekt hos kvinnor (16-45 år) med bevis på en tidigare infektion med en i vaccinet ingående HPV-typ (seropositiv) som inte längre är detekterbar när vaccineringen inleds (PCR negativ). Vid en utläkt HPV-infektion kan Gardasil alltså förhindra en reinfektion om HPV-typen finns i vaccinet.

Gardasil 9 skyddar enligt FASS mot de HPV-typer som orsakar cirka:
 

  • 90 % av all cervixcancer
  • >95 % av all adenokarcinom in situ (AIS)
  • 75-85 % av all höggradig cervikal intraepitelial neoplasi (CIN 2/3)
  • 85-90 % av all HPV-relaterad vulvacancer
  • 90-95 % av all HPV-relaterad höggradig intraepitelial neoplasi i vulva (VIN 2/3)
  • 80-85 % av all HPV- relaterad vaginalcancer
  • 75-85 % av all HPV-relaterad höggradig vaginal intraepitelial neoplasi (VaIN 2/3)
  • 90-95 % av all HPV-relaterad analcancer
  • 85-90 % av all HPV-relaterad höggradig anal intraepitelial neoplasi (AIN 2/3)
  • 90 % av alla genitala vårtor

Tonsillcancer är inte med i denna uppräkning. Enligt en metaanalys har man funnit HPV i 56 % av cancer i tonsill och tungbas (Haeggblom 2017).

Cervarix har visat liknande resultat efter 7,3 års uppföljning.

Både Gardasil och Cervarix visar upp ett korsskydd, d v s vaccinet ger ett partiellt skydd också mot serotyper som inte ingår i vaccinet.


Kan vaccinet bli mindre effektivt än beräknat?

Man kan inte helt säkert veta effekten av vaccinerna förrän efter ett par decennier. De flesta beräkningar bygger på att 70 % av fallen av cervixcancer kan förebyggas av Gardasil och Silgard (90 % för Gardasil 9, se ovan). Svenska SBU är dock mer pessimistisk och räknar med 60 %. SBU räknar med att alla kvinnor inte vill vaccineras och att vaccinet inte skyddar till 100 % mot HPV-typerna i vaccinet och de tar inte heller med det positiva korsskyddet i sina beräkningar.

Det finns en möjlig risk för att om allmän vaccination tränger undan HPV-typerna i vaccinet så kan andra cancerframkallande HPV-typer breda ut sig, alltså bli vanligare (replacement). Detta kan i så fall någon gång i framtiden minska effekten av vaccination. Man kan i så fall ändra vaccinets sammansättning.


Kan vaccinet bli mer effektivt än beräknat?

Korsreaktion mot andra HPV-stammar kan medföra att andelen fall av cervixcancer som förhindras av Gardacil och Silgard kan stiga från ca 70 % till ca 80-90 %. För den HPV-naiva populationen visades en skyddseffekt av Cervarix på 93 % mot CIN3+ (44 månaders medeluppföljningstid) oberoende av orsakande HPV typ. Den höga övergripande skyddseffekten tros bl a bero på det bidrag som vaccination med Cervarix ger på korsskyddet mot bl a HPV-31, HPV-33 och HPV-45 samt de höga och varaktiga titrar (för närvarande studerat upp till 8,4 år) av skyddande antikroppar som påvisats. Gardasil har korsskydd mot HPV-31.

I de flesta beräkningar har man inte tagit hänsyn till att vaccinerna troligen förebygger fler cancerformer än cervixcancer, t ex många fall av tonsillcancer.


Hur ges vaccinerna?

Vaccinet ges som intramuskulär injektion, helst i deltoideusområdet på överarmen, ibland på lårets anterolaterala del.


Vilka biverkningar har vaccinerna?

Vid prövningen av Gardasil och Cervarix var biverkningar vanliga men milda och ofarliga (feber och lokala besvär vid injektionsstället: rodnad, smärta, svullnad, blödning och klåda) och vanliga också bland placebofallen.

Nu följer man upp med registrering av ovanligare biverkningar (s k fas IV läkemedelsprövning).

Fram till år 2014 hade ca 165 miljoner doser Gardasil och 44 miljoner doser Cervarix getts utan några larm om allvarliga biverkningar. En svensk-dansk kohortstudie gav inga hållpunkter för autoimmuna, neurologiska eller tromboemboliska biverkningar (Arnheim-Dahlström 2013).

I senare studier av kvinnor över 25 år var emellertid dödsfallen signifikant fler i vaccingruppen än i kontrollgruppen: RR 2,36, 95 % konfidensintervall 1,10–5,03 (10 737 kvinnor i tre RCT). Dödsfallen kom vid varierande tid efter vaccinationen och orsakades av vitt skilda händelser som bröstcancer, självmord, mord, stroke etc. Författarna drog slutsatsen att det var osannolikt att ökningen av död i vaccingruppen berodde på vaccinet (Axelsson 2018).

Danmark, Sverige och andra länder med register över vaccinationer bör utföra nationella kohortstudier som jämför HPV-vaccinerade och ovaccinerade kvinnor med avseende på mortalitet och diagnoser som rapporterats från vaccinerade kvinnor, till exempel komplex regionalt smärtsyndrom (CRPS). Hittills tycks nyttan av HPV-vaccination ha övervägt möjlig skada. HPV-vaccination av skolflickor bör därför fortsätta (Axelsson 2018).

 

Hur många injektioner ska ges?

Tre intramuskulära injektioner ges under sex månader vid 0, 2, 6 månader för alla tre vaccinerna. Det kanske kommer att behövas en boosterdos efter några eller flera år men detta får visa sig vid uppföljning av de kliniska studierna. För barn yngre än 15 år kan mellandosen hoppas över (tvådosschema, se Tabell 2 ovan).


Hur mycket kostar vaccinet?

Flickor födda 1999 eller senare erbjuds gratis vaccination i årskurs 5-6 via skolhälsovården. Landstingen ansvarar för att flickor födda 1993-1998 erbjuds samma vaccination gratis (catch-up vaccination). Den allmänna vaccinationen skulle påbörjats 2010 men kom inte igång förrän 2011-2012.

Förfyllda sprutor kostade i december 2018 904 kr/dos (Gardasil), 893 kr/dos (Silgard) respektive fri prissättning (Gardasil 9).

Vid upphandling av t ex Sveriges Kommuner och Landsting för massvaccination blir priset betydligt lägre än listpriset. Gardasil ingår sedan 2012-06-28 i högkostnadsskyddet för flickor/kvinnor 13 tom 26 år.

Hälsoekonomiska beräkningar i USA har visat att vaccinering av flickor är kostnadseffektiv men vaccinering av pojkar är det inte (Taira 2004). I Sverige har en hälsoekonomisk studie beställd av SBU visat att varje levnadsår räddat av HPV-vaccin skulle kosta ett par hundra tusen kronor.


Ska alla flickor erbjudas vaccinet?

I vissa delstater i USA har man lagstiftat om obligatorisk vaccination mot HPV av alla flickor. Det är emellertid mycket omdiskuterat.

I Sverige är all vaccination frivillig men Folkhälsomyndigheten föreslår och Socialstyrelsen beslutar om rekommendationer för vaccinationer som sedan utförs och betalas av landsting respektive kommuner.

I ledare i BMJ och The Lancet trycker man hårt för allmän vaccination av flickor i Europa. Priset är ett problem men även i vissa låginkomstländer har man påbörjat allmän HPV-vaccination av flickor sedan läkemedelsbolagen skänkt vaccin eller satt ned priset eller sedan Bill och Melinda Gates m fl donerat vaccin (Arie 2011).


Flickor får HPV från smittade pojkar som de har sex med och tvärtom. Ska då inte pojkar också vaccineras?

Detta är en högst rimlig fråga. För flockimmunitet (herd immunity, d v s att så många är vaccinerade att viruset inte kan spridas utan dör ut i landet) krävs enligt teoretiska modeller att 90-95 % av flickor eller 70 % av flickor och pojkar vaccineras.

Ett svenskt konsensusmöte hade utrotande av HPV 16/18 som vision samtidigt som man inte tagit ställning till vaccination av pojkar (Dillner 2006). Flockimmunitet kan studeras först efter att allmän vaccination pågått i flera år (fas IV-studie).

Män har också nytta av HPV-vaccin. Gardasil skyddar mot benigna könsvårtor och troligen mot larynxpapillomatos och både Gardasil och Cervarix skyddar troligen mot anal-, penis- och tonsillcancer. HPV-positiv tonsillcancer ökar påtagligt i Sverige och andra länder. I USA har FDA (läkemedelsmyndigheten) godkänt kondylom och analcancer hos både kvinnor och män 9-26 år som indikationen för Gardasil.

Australien var det första landet i världen som 2013 införde gratis vaccin mot HPV för pojkar (12-13 år) sedan priset på Gardasil för pojkar sänkts kraftigt (Brill 2013).


Vid vilken ålder ska man ge vaccinet?

Största risken att smittas med HPV är i unga år, främst 16-19 år. De största kliniska prövningarna har gjorts på kvinnor i åldern 16-26 år men man bör ge vaccinet i lägre ålder, t ex 10-12 år, för att hinna få fullgott skydd till de första samlagen. Gardasil och Cervarix är nu också prövat på kvinnor upp till 45 respektive 55 års ålder och visat god effekt. Risken för smitta med HPV kvarstår så länge man är sexuellt aktiv.

Barn under 9 års ålder ska inte vaccineras eftersom vaccinet inte prövats på barn yngre än 9 år. Att ge det tidigare än så har veterligt ingen fördel men troligen nackdelar, bl a genom att vaccineffekten kan ha hunnit avta när man kommer upp i sexuellt aktiv ålder.


Rekommenderas vaccination under graviditet?

Nej, men om man av misstag vaccinerar under graviditet finns det ingen anledning till oro eller abort. För de 2 266 kvinnor som vaccinerades i tidig graviditet under de kliniska prövningarna av Gardasil var det ingen signifikant skillnad i graviditetsutfall mellan placebo- och vaccingrupperna (16 resp 15 missbildningar). För Cervarix har man inte heller sett skillnader i graviditetsutfall mellan de kvinnor som fått Cervarix och kontrollgruppen som fått vaccin mot hepatit A.


Kan ammande mödrar vaccineras?

Ja, med Gardasil. I kliniska studier har sammanlagt 995 ammande mödrar fått Gardasil eller placebo. Man har inte sett några skillnader i biverkningar eller i immunsvar mellan vaccin och placebo. Motsvarande data finns inte för Cervarix.


Kan man använda kondom istället för vaccin?

Kondom skyddar mot infektioner. Skyddet mot HPV är värdefullt men långtifrån komplett.

Vid en studie i Seattle, USA, förde kvinnliga studenter en webbdagbok om sitt sexliv före och efter sitt första samlag och prov på HPV togs regelbundet under ett år efter sexdebuten. Om deras partner alltid eller aldrig använde kondom var risken för HPV-infektion 38 % respektive 89 % per person-år efter sexdebut (Winer 2006). Kondom behöver kompletteras med vaccin för ett gott skydd mot HPV.


Är kondom onödig om man vaccinerats?

Nej. Kondom ger ett gott skydd mot oönskade graviditeter och mot sexuellt överförda infektioner som Chlamydia, gonorré, Herpes simplex, HIV och HPV. Vaccinet skyddar inte mot alla HPV-typer. Kondom ger inte säkert sex, men säkrare sex. (Ledarkommentar till Winer 2006.)


Är regelbundna cellprover nödvändiga framöver?

Ja, eftersom vaccinationerna inte skyddar till 100 % mot alla typer av HPV rekommenderas cellprover för screening för cervixcancer hos alla kvinnor i åldern 23-< 65 år, För ovaccinerade kvinnor (alltså alla nu vuxna kvinnor) är cellprovtagning från cervix lika önskvärd som förr.

För vaccinerade kvinnor står det i FASS: "Eftersom inget vaccin är 100 % effektivt och Gardasil ej ger skydd mot de HPV-typer som inte ingår i vaccinet, ej heller mot pågående HPV-infektioner, förblir rutinmässig cervixscreening mycket viktigt och bör följa lokala rekommendationer." Det svenska konsensusdokumentet innehåller samma rekommendation (Dillner 2006).


Är cervixcancer tecken på ett oansvarigt sexliv?

Nej. Från generationen som föddes på 1940-talet ('40-talisterna’') har incidensen av cervixcancer ökat för varje generation. Detta tror man beror på ett friare sexliv med fler partner i genomsnitt och därmed ökad cirkulation av HPV. Risken för cervixcancer beror mer på vilken generation man tillhör än den enskilda cancerpatientens sexliv.


Har man frågat ungdomar och föräldrar vad de tycker om vaccinet?

Ja. Studier visar att flickor inte vet så mycket om HPV men att de överlag är positiva till vaccinationen.


Varför ska vaccinationen registreras?

I flera länder registreras vilka vaccinationer medborgarna får. När en larmrapport från England beskrev några barn som insjuknat i autism strax efter vaccination mot mässling kunde man i Danmark (men inte i Sverige) snabbt visa att det inte fanns något samband mellan vaccination och autism.

Registrering av barnvaccinationer är nu obligatorisk i Sverige enligt Riksdagens beslut. Sedan 1 januari 2013 ska alla givna vaccinationer i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn rapporteras till ett nytt vaccinationsregister vid Folkhälsomyndigheten. Man kan i framtiden följa vilka cancerformer som påverkas av vaccinet och hur effektivt vaccinet är genom att samköra vaccinregistret (de personer som inte är anonyma) mot cancerregistret. Man kan också följa upp biverkningar. Före 2013 fanns det under några år ett frivilligt vaccinationsregister.

 


INTRESSEKONFLIKT

Sven Arne Silfverdal har deltagit i klinisk prövning av Cervarix. Inge Axelsson och Sven Arne Silfverdal har deltagit i kliniska prövningar av vaccin från Sanofi Pasteur MSD, dock inte Gardasil. Huvudförfattaren (IA) tar aldrig emot arvoden från läkemedelsbolag.

 

LÄNKAR

Allmän barnvaccination mot HPV 16 och 18 i syfte att förebygga livmoderhalscancer. SBU 2008 (www.sbu.se)

Bosch FX et al, editors. HPV Vaccines and Screening in the Prevention of Cervical Cancer. Vaccine 2006; 24 (August; Supplement 3): S1-S264.
(Detta temanummer av Vaccine är gratis tillgängligt via Internet http://www.sciencedirect.com/science/journal/0264410X)

HPV Today: Newsletter on Human Papillomavirus. (Prenumeration på internetversionen är gratis. Finansieras av sex läkemedelsbolag som anges inte påverka innehållet.)

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA:s bedömningar:
Gardasil
Gardasil 9
Silgard
Cervarix

Folkhälsomyndigheten. Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet. Remissversion 2017. Länk

Läkemedelsverket (www.mpa.se):
Gardasil (monografi oktober 2006)
Gardasil 9 (monografi, godkänd 10 juni 2015)
Silgard har ingen monografi hos Läkemedelsverket
Cervarix (monografi februari 2008)

Socialstyrelsen (www.sos.se):
HPV-vaccin i det svenska vaccinationsprogrammet. Socialstyrelsen

Tillverkarens hemsida för Gardasil:
www.gardasil.se

Tillverkarens hemsida för Cervarix:
www.livmoderhalscancer.info


 

ICD-10

Papillomvirus som orsak till sjukdomar som klassificeras i andra kapitel B97.7

 

Referenser

Alm B (red.). Tema barnvaccinationer. Läkartidningen 2008;105:1659-1687. Länk

Anonymous. Who should be vaccinated against human papilloma virus? Lancet Infectious Diseases 2006;6:1. Länk

Arie S. Global HPV vaccination. BMJ 2011; 342:d1042. Länk

Arnheim-Dahlström L et al. Autoimmune, neurological, and venous thromboembolic adverse events after immunisation of adolescent girls with quadrivalent human papillomavirus vaccine in Denmark and Sweden: cohort study.
BMJ. 2013 Oct 9;347:f5906. Länk

Axelsson I. Cochranekontrovers: Är HPV-vacciner säkra? Läkartidningen. 2018;115:FDC7. Länk

David B. Australia launches national scheme to vaccinate boys against HPV. BMJ 2013;346:f924. Länk

Dillner J et al. Svensk konsensus om vaccination mot cervixcancer. Vaccinprogram bör införas i grundskolan med sikte på att utrota HPV16/18. Läkartidningen 2005;103(44). Länk

FDA News Release: FDA approves Gardasil 9 for prevention of certain cancers caused by five additional types of HPV. December 10, 2014. Länk

Haeggblom L, Ramqvist T, Tommasino M, Dalianis T, Näsman A. Time to change perspectives on HPV in oropharyngeal cancer. A systematic review of HPV prevalence per oropharyngeal sub-site the last 3 years. Papillomavirus Res. 2017 Dec;4:1-11. Länk

Huh WK, Joura EA, Giuliano AR, et al. Final efficacy, immunogenicity, and safety analyses of a nine-valent human papillomavirus vaccine in women aged 16-26 years: a randomised, double-blind trial. Lancet. 2017 Nov 11;390(10108):2143-2159. Länk

Joura EA, Giuliano AR, Iversen OE, et al. A 9-Valent HPV Vaccine against Infection and Intraepithelial Neoplasia in Women. N Engl J Med 2015; 372:711-723. Länk

Kemp TJ et al. HPV16/18 L1 VLP vaccine induces cross-neutralizing antibodies that may mediate cross-protection. Vaccine 2011;29(11):2011-2014. Länk

Kjaer SK, Nygård M, Dillner J, et al. A 12-Year Follow-up on the Long-Term Effectiveness of the Quadrivalent Human Papillomavirus Vaccine in 4 Nordic Countries. Clin Infect Dis. 2018 Jan 18;66(3):339-345. Länk

Paavonen J et al. Efficacy of human papillomavirus (HPV)-16/18 AS04-adjuvanted vaccine against cervical infection and precancer caused by oncogenic HPV types (PATRICIA): final analysis of a double-blind, randomised study in young women. Lancet. 2009 Jul 25;374(9686):301-14. Länk

SoS. Vaccinera mot HPV. Socialstyrelsen 2015-01-15.

Strander B, Andrae B, Elfgren K. Vem ska vaccineras mot cervixcancer och när? Förslag till hållpunkter för rådgivning. Läkartidningen 2006;103(45):3438. Länk

Taira AV et al. Evaluating human papillomavirus vaccination programs. Emerg Infect Dis 2004;10(11):1915-1923. Länk

WHO. Evidence based recommendations on Human Papilloma Virus (HPV)
Vaccines Schedules. 2014. Länk

Winer RL et al. Condom use and the risk of genital human papillomavirus infection in young women. N Engl J Med 2006;354(25):2645-2654. Ledarkommentar på s. 2642-2643. Länk

Copyright © Internetmedicin 2019
ID: 2144

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: HPV - Vaccination av ungdomar

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








AT läkare
Kalix sjukhus


AT-läkare
Sunderby sjukhus


AT- läkare
Lasarettet i Landskrona


AT läkare
Lasarettet i Enköping


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


Specialistläkare i allmänmedicin/annan specialitet
VC Ramlösa


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


AT-läkare
Region Dalarna


Specialist i pediatrik
Barn- och ungdomskliniken, Nyköpings lasarett


AT läkare
Gällivare Sjukhus


AT- läkare
Skånes Universitetssjukhus


AT- läkare
Kullberska sjukhuset


AT- läkare
Mälarsjukhuset i Eskilstuna


Vi söker nu verksamhetschefer till Klinisk kemi, Multidisciplinärt laboratorium och Patientnära laboratorieanalyser
Region Östergötland


AT- läkare
Kiruna sjukhus


AT- läkare
Helsingborgs lasarett


Läkare till Bra Liv nära. Jobba både digitalt och på en av våra vårdcentraler.
Vårdcentralerna Bra Liv


AT- läkare
Nyköpings lasarett


Verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar
Akademiska sjukhuset


AT- läkare
Piteå sjukhus


AT-läkare
Centralsjukhuset Kristianstad


AT- läkare
Hässleholms sjukhus


AT- läkare
Ängelholns sjukhus


AT-läkare
Lasarettet i Ystad


Lediga tjänster inom hälso- och sjukvård.
Försvarsmakten


Specialistläkare till Psykiatrimottagning Centrum, Affektivt team
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


AT- läkare
Lasarettet Trelleborg


AT-läkare
region Jönköping.se

annons
annons
annons