Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
Subakut (de Quervains) tyreoidit
Författare Med dr, överläkare , Medicinmottagningen/Hallands sjukhus/Kungsbacka
Granskare Docent Bengt Göran Hansson, Medicinkliniken/Hallands sjukhus, Halmstad
Uppdaterad 2018-01-21
Specialitet Endokrinologi
Skriv ut
annons


FAKTARUTA
Typisk klinikAkut insättande smärta i sköldkörteln, uttalad sjukdomskänsla, muskelvärk, subfebrilitet
DiagnosKraftig inflammatorisk reaktion med förhöjda CRP/SR och LPK. TPO-ak ej förhöjda jämfört med normalbefolkning- ingen autoimmun genes!
UtredningI typiska fall räcker det med klinisk bild och lab-prover för att ställa diagnosen. Kan kompletteras med finnålsbiopsi (polynukleära jätteceller), upptagsmätning och skintigrafi (lågt jodupptag).
Bifasiskt förloppFas med tyreotoxikos som kan vara relativt uttalad, varar några veckor – någon månad kan följas av en hypotyreotisk fas som oftast är mindre uttalad
BehandlingLättare fall med salicylika/NSAID
Mer uttalade fall med steroider, prednisolon 30-40 mg, nedtrappas 4-6 v
TyroxinsubstitutionHypotyreotisk fas kan kräva tyroxinsubstitution under några månader
DifferentialdiagnosBakteriell tyreoidit (finnålsbiopsi!)



 


BAKGRUND
 

Subakut tyreoidit är ett inflammatoriskt tillstånd i tyreoidea som nästan alltid medför smärta, feber, förhöjda inflammatoriska parametrar och tyreotoxiska symtom. Sannolikt är tillståndet associerat till ett virosinsjuknande. Antikroppar mot tyreoidea (TPOAk) förekommer ej mer frekvent än i en normalpopulation vilket talar emot autoimmun genes.

Inflammationen leder till ett sönderfall av tyreoideas folliklar vilket resulterar i en passiv utsvämning av follikelinnehåll, dvs tyreoideahormon, vilket ger tyreotoxiska symtom. Den inflammatoriska reaktionen kan vara uttalad med subfebrilitet, allmän sjukdomskänsla, förhöjda inflammatoriska parametrar.

Den tyreotoxiska fasen avlöses av en regenerationsfas, under vilken patienten har låga tyreoideahormonnivåer och hypotyreos (nästan alltid övergående).

Denna typ av relativt akut tyreoidit brukar benämnas bifasisk tyreoidit, utsvämningstyreodit eller destruktionstyreoidit. Till gruppen bifasiska tyreoiditer hör även tyreoiditer med autoimmun genes (s k tyst tyreoidit och postpartum-tyreoidit, se översikt Thyreoidea och graviditet).


 

SYMTOM
 

  • Eventuella virossymtom några veckor före insjuknande
  • Hela (vanligast) eller delar av tyreoidea smärtar, strålar upp mot käken, eventuellt smärta vid sväljning
  • Tyreoidea palperas kraftigt ömmande, och ofta lätt förstorad, ganska fast
  • Inte sällan uttalad sjukdomskänsla med frusenhet, trötthet, muskelvärk, huvudvärk
  • Ofta subfebrilitet, subakut tyreoidit kan vara en orsak till oklar feber


UTREDNING
 

Basal utredning vid misstanke om subakut tyreoidit omfattar tyreoideafunktionsprov (fritt T4, TSH) och inflammatoriska parametrar (CRP/SR, LPK).

Under den initiala toxiska fasen ses förhöjt fritt-T4 och supprimerat TSH. CRP och SR kan vara kraftigt förhöjda (ibland 3-siffrig SR). Vid typiska fall behövs ej ytterligare utredning.

För att styrka diagnos kan finnålsbiopsi utföras som då visar förekomst av typiska flerkärniga jätteceller. Radiojodupptag/scintigrafi visar lågt/inget upptag av isotop.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Bakteriell tyreoidit: Sällsynt förekommande men kan vara svår att differentiera från subakut tyreoidit. Oftast är endast ett parti av körteln ömmande. Huden kan vara fokalt nodnad. Mer feber, allmänpåverkan. Insjuknandet kan ha föregåtts av tyreoideapunktion eller sepsis. Inflammatoriska parametrar är förhöjda men tyreoideaprover nästan alltid normala. Vid misstanke om bakteriell tyreoidit måste finnålsbiopsi utföras som då visar förekomst av leukocyter. Kom då ihåg odling av aspiratet.
     
  • Blödning i tyreoidea: Akut insättande svår smärta. I allmänhet normala tyreoideaprover. Finnålsbiopsi visar typisk bild med blod eller tillstånd efter blödning.
     
  • Tyst och postpartum-tyreoidit: Dessa tillstånd har autoimmun genes och den toxiska fasen ett mycket lugnare kliniskt förlopp utan smärta i tyreoidea. TPOAk förekommer i 95 % av fallen. Den toxiska bilden är endast lätt såväl klinisk som laboratoriemässigt. Inflammationsparametrar normala eller lätt stegrade.


BEHANDLING
 

  • Okomplicerade fall sköts på primärvårdsnivå. Vid behandlingssvikt eller oklar diagnos bör man diskutera med endokrinolog.
     
  • Det är framför allt patientens inflammatoriska reaktion som behandlas. Behandlingen påskyndar ej läkningsförloppet utan är endast symtomatisk.

    • Lätta symtom som är under avklingande: expektans.
    • Något mer uttalade symtom: NSAID/ASA i dos och duration efter symtom.
    • Uttalade symtom: Perorala steroider. En vanlig startdos är T. Prednisolon 20 – 40 mg efter besvär och kroppsstorlek, avtrappande under 2-4 månader till 2.5 – 5 mg, för att sedan utsättas. Återkommer besvären får dosen höjas och nedtrappningen ske långsammare. Ibland kan besvären uppkomma i en annan del av tyreoidea vilket förlänger behandlingen.

     
  • Om patienten har påtagliga tyreotoxiska besvär behandlas dessa med betablockad: T. Propranolol (Inderal) 10 - 40 mg eller motsvarande, nedtrappas gradvis. Patienten skall ej behandlas med tyreostatika, då det inte föreligger någon ökad tyreoideahormonsyntes. Tyroxin (Levaxin) kan behöva ges senare i den hypotyreotiska fasen.


UPPFÖLJNING
 

  • Patienten blir i allmänhet besvärsfri inom några dagar och följs förslagsvis varannan vecka med kontroll av symtom, fritt-T4, TSH och CRP.
     
  • I lättare fall är patienten besvärsfri och eutyroid inom en månad.
     
  • I de fall patienten har steroidbehandling bör patienten följas till dess behandlingen är utsatt och några veckor till. Det räcker i allmänhet med laboratoriekontroll och telefonkontakt.
     
  • Det är viktigt att komma ihåg att patienten senare (efter någon månad-månader) kan gå in i en hypotyreotisk fas, och patienten skall informeras om läkarkontakt vid hypotyreotiska symtom. Tyreoideaprover bör av detta skäl kontrolleras några gånger under ett halvår efter patienten blivit bevärsfri och behandling avslutats. Uppvisar patienten förhöjda TSH-värden och symtom på hypotyreos bör tyroxinbehandling påbörjas (startdos 25-50 µg). Patienten skall kontrolleras var 6:e vecka, behandlingsmål TSH 0.4–2.5 mIE/L. Patienterna återfår normal tyreoideafunktion i 95 % av fallen, varför behandlingen bör omprövas efter 6 månader. Detta sker enklast genom att halvera dosen med kontroll efter 4-6 veckor. Om TSH då är normalt och patienten besvärsfri kan tyroxinbehandlingen avslutas.

ICD-10

Subakut tyreoidit E06.1

 
Copyright © Internetmedicin 2019
ID: 2070

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Subakut (de Quervains) tyreoidit

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








AT- läkare
Lasarettet i Landskrona


Lediga tjänster inom hälso- och sjukvård.
Försvarsmakten


AT- läkare
Nyköpings lasarett


AT läkare
Gällivare Sjukhus


AT-läkare
Lasarettet i Ystad


AT- läkare
Kullberska sjukhuset


AT läkare
Kalix sjukhus


AT-läkare
Centralsjukhuset Kristianstad


Specialistläkare i allmänmedicin/annan specialitet
VC Ramlösa


AT läkare
Lasarettet i Enköping


Specialistläkare till Psykiatrimottagning Centrum, Affektivt team
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


AT- läkare
Kiruna sjukhus


AT-läkare
Region Dalarna


AT- läkare
Skånes Universitetssjukhus


Vi söker nu verksamhetschefer till Klinisk kemi, Multidisciplinärt laboratorium och Patientnära laboratorieanalyser
Region Östergötland


AT-läkare
Sunderby sjukhus


Verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar
Akademiska sjukhuset


AT-läkare
region Jönköping.se


Läkare till Bra Liv nära. Jobba både digitalt och på en av våra vårdcentraler.
Vårdcentralerna Bra Liv


AT- läkare
Mälarsjukhuset i Eskilstuna


AT- läkare
Ängelholns sjukhus


AT- läkare
Lasarettet Trelleborg


AT- läkare
Piteå sjukhus


AT- läkare
Helsingborgs lasarett


AT- läkare
Hässleholms sjukhus

annons
annons
annons