Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

Celiaki, hos barn
Författare Docent , Barn- och ungdomskliniken/Norrköping
Granskare Professor Jovanna Dahlgren, Barnkliniken/Drottning Silvias Barnsjukhus Göteborg
Uppdaterad 2020-04-07
Specialitet Pediatrik, Gastroenterologi
Skriv ut


BAKGRUND
 

Celiaki är en T-cellsmedierad reaktion mot gluten i vete och liknande ämnen i korn och råg. Sjukdomen är livslång och att betrakta som autoimmun, där enzymet vävnadstransglutaminas är autoantigenet.

Vid celiaki finns förändringar i tunntarmsslemhinnan som medför att tarmen inte fungerar normalt. Under behandling med glutenfri kost normaliseras i princip såväl tarmförändringarna som den immunologiska aktiveringen.

 

Epidemiologi

1989 tillsatte Barnläkarföreningens Gastrosektion en arbetsgrupp med huvuduppdrag att kartlägga förekomsten av celiaki hos barn och ungdomar i Sverige. Arbetsgrupen inrättade 1991 ett nationellt incidensregister. Detta har gjort att vi i Sverige har en unik kunskap om sjukdomens epidemiologi. Data från registret visar att incidensen av diagnostiserad celiaki hos svenska barn har varierat de senaste årtiondena, delvis beroende på förändringar över tiden i spädbarnskosten. Man kan räkna med att prevalensen av diagnostiserad sjukdom är cirka 1 %. En svensk screeningstudie av barn i årskurs 6 tyder dock på att den totala prevalensen av celiaki hos barn är minst 3 %, vilket betyder att merparten fall av celiaki är odiagnostiserade. En allmän screening för celiaki anses dock ännu inte motiverad.

 

Patogenes

Celiaki har en multifaktoriell genes, det vill säga om och när i livet en individ utvecklar sjukdomen avgörs av ett komplext samband mellan individens genetiska disposition och omgivningsfaktorer, till exempel kosten och infektioner.

Genetikens betydelse vid celiaki illustreras av att prevalensen av sjukdomen är ca 10 % hos förstagradssläktingar till personer med celiaki. Celiaki är associerad till HLA-klass II-antigenerna DQ2 och DQ8. Denna kombination finns hos mer än 95 % av individer med celiaki i Nordeuropa, men även hos ca 40 % av normalbefolkningen. Med hjälp av HLA-typning kan man alltså inte ställa diagnosen celiaki men däremot med stor säkerhet utesluta celiaki hos en person med misstänkta symtom.


 

DIAGNOSTIK
 

Diagnostiken grundar sig på tunntarmsslemhinnans morfologi i biopsipreparat, som numera oftast tas vid gastroduodenoskopi. Enteropatin vid celiaki består av förhöjt antal intraepiteliala lymfocyter, krypthyperplasi och en mer eller mindre uttalad villusatrofi och är lokaliserad omedelbart distalt om pylorus, ofta en kontinuerlig utbredning i proximala delen av tunntarmen. Slemhinneförändringen kan dock ibland vara diskontinuerlig och lokaliserad enbart i bulbus duodeni eller fläckvis i tunntarmen.
 

  • Vid obehandlad celiaki finner man oftast förhöjda titrar av serumantikroppar mot gliadin (AGA), endomysium (EMA) och transglutaminas (TGA) av IgA-typ och mot deamiderad gliadinpeptid (DGP) av IgG-typ. AGA har högst sensitivitet på barn under ca två års ålder och EMA och TGA på barn från ca två år och uppåt. Idag är TGA den mest använda markören. DGP har ännu inte funnit sin plats i klinisk praxis. Falskt förhöjda värden på de serologiska markörerna förekommer, speciellt vad gäller AGA och DGP. Falskt negativa värden för samtliga markörer kan ibland förekomma. Nivåerna är då normala trots att det föreligger en enteropati förenlig med celiaki.
     
  • För att ställa diagnosen celiaki har hittills enligt internationella och nationella riktlinjer krävts påvisande av en med celiaki förenlig enteropati. Den skall läka ut om gluten utesluts ur kosten. Enligt aktuella diagnostiska riktlinjer kan man i vissa fall avstå från den initiala tarmbiopsin om ett barn har serologiska celiakimarkörer som överstiger 10 gånger den övre normalgränsen. Mer detaljerade diagnoskrav, uppdaterade 2020 kan hämtas från Barnläkarföreningens hemsida (se nedan).
     
  • En person med selektiv IgA-brist, ett tillstånd som är associerat med celiaki, kan förväntas ha låga värden på alla IgA-antikroppar även om vederbörande har celiaki.
     
  • De förhöjda antikroppsnivåerna blir normala eller nästan normala hos de flesta celiakipatienter som iakttar glutenfri diet. Kvarstående förhöjda markörer bör i första hand föranleda genomgång av patientens kost på misstanke om att den inte är strikt glutenfri.
     
  • Förutom förhöjda serologiska celiakimarkörer kan man i blodprov från barn med obehandlad celiaki ibland se anemi, transaminasstegring och brist på bland annat järn, folat, zink och selen. Dessa avvikelser brukar regelmässigt nomaliseras när barnen ställs på glutenfri kost.
     
  • Ett barn med celiakimisstänkta symtom bör remitteras till barnläkare för utredning och definitiv diagnos. Det är mycket viktigt att barnet fortsätter med gluteninnehållande mat tills utredningen är klar. En för tidigt insatt glutenfri diet försvårar eller omöjliggör korrekt diagnostik.


SYMTOM
 

  • Klassiska celiakisymtom, som främst ses hos barn under två års ålder, är diarré, kräkningar, utspänd buk, muskelatrofi och bristande tillväxt.
     
  • Äldre barn har framförallt buksmärtor och/eller förstoppning. Andra symtom kan vara försenad pubertetsutveckling, kortvuxenhet eller järnbrist.
     
  • Mindre vanliga symtom är till exempel allmän trötthet, anorexiliknande tillstånd, ledbesvär, leverpåverkan, hudförändringar och emaljdysplasi.
     
  • Beteckningen tyst eller asymtomatisk celiaki används på de patienter som verkar sakna symtom trots att de uppfyller diagnoskriterierna för celiaki. Inte sällan visar det sig att dessa individer ändå upplever sig må bättre när de börjar äta glutenfri kost. De har alltså i många fall inte varit symtomfria innan de fick sin sjukdomsdiagnos!

Associerade sjukdomar
 

Dermatitis herpetiformis, som är mycket ovanlig hos barn, är en form av "hudceliaki".

Andra sjukdomar som är associerade med celiaki är typ-1-diabetes, selektiv IgA-brist, Addisons sjukdom, tyroideasjukdomar och reumatiska sjukdomar. Överrisk för celiaki föreligger också vid vissa kromosomrubbningar, som Downs syndrom och Turners syndrom.


 

BEHANDLING
 

  • Den enda effektiva behandlingen är glutenfri diet. Detta innebär kost fri från vete, råg och korn. Senare års studier har visat att specialodlat, vetefritt havre sannolikt inte skadar tunntarmsslemhinnan hos glutenintoleranta och alltså kan inkluderas i den glutenfria kosten.
     
  • Det är mycket viktigt att kosten är strikt glutenfri. För en sakkunnig kostrådgivning är medverkan av dietist nödvändig.
     
  • Att vara tvungen att äta glutenfri kost innebär fördyrade omkostnader. För barn som är yngre än 16 år får vissa glutenfria produkter förskrivas på livsmedelsanvisning och utlämnas via apotek. Ersättningen till ungdomar > 15 års ålder varierar mellan olika landsting.
     
  • Att hålla glutenfri diet kan innebära vissa svårigheter, speciellt för den som fått sin diagnos efter fyra års ålder. Patientföreningen Svenska Celiakiförbundet och dess ungdomssektion kan erbjuda värdefullt stöd för den glutenintoleranta individen.


PROGNOS
 

För de allra flesta patienter med celiaki är prognosen mycket god så länge de iakttar strikt glutenfri diet.

Tidigare studier har rapporterat ökad förekomst av maligna sjukdomar i framför allt magtarmkanalen vid celiaki. Aktuella svenska forskningsstudier talar för att överrisken för malignitet vid celiaki är nästan obefintlig hos en individ som fått celiakidiagnosen i barndomen och därefter stått på glutenfri diet.


 

AKTUELL FORSKNING
 

Många studier inom celiakiområdet pågår i Sverige. Det rör sig bland annat om studier av sjukdomens epidemiologi, ärftlighetens och andra riskfaktorers betydelse, orsaksmekanismer samt förenklad diagnostik och behandling.


 

ICD-10

Celiaki K90.0

 

Referenser
 

Browaldh L, Sandström O, Agardh D, Stenhammar L, Ivarsson A. Celiaki är en vanlig sjukdom som är lätt att missa. Läkartidningen 2014;111:CMY3. Länk

Husby S et al. European Society for Paediatric Gastroenterology, Hepatology and Nutrition guidelines for the diagnosis of coeliac disease. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2020 Jan;70(1):141-156. Länk

Ivarsson A, Högberg L, Stenhammar L. The Swedish Childhood Coeliac Disease Working Group after 20 years: history and future. Acta Paediatr 2010;99:1429-31. Länk

Ivarsson A, Myléus A, Norström F, van der Pals M, Rosén A, Högberg L et al. Prevalence of childhood celiac disease and changes in infant feeding. Pediatrics 2013;131:e687-e694. Länk

Kivelä L, Kurppa K. Screening for coeliac disease in children. Acta Paediatr 2018;107:1879-87. Länk

Lebwohl B, Sanders DS, Green PHR. Coeliac disease. Lancet 2018;391:70-81. Länk

Myléus A, Stenhammar L, Högberg L, Browaldh L, Daniels I-M, Fagerberg UL, et al. Questionnaire showed that Swedish paediatric clinics complied well with the revised European guidelines for diagnosing coeliac disease. Acta Paediatr 2019;108:1140-3. Länk

Myléus A, Reilly NR, Green PHR. Rate, risk factors, and outcomes of nonadherence in pediatric patients with celiac disease: a systematic review. Clin Gastroenterol Hepatol 2020;18:562-73. Länk

Tapsas D, Hollén E, Stenhammar L, Fälth-Magnusson K. The clinical presentation of coeliac disease in 1030 Swedish children: Changing features over the past four decades. Dig Liver Dis 2016;48:16-22. Länk



Länkar
 

Barnläkarföreningens vårdprogram för celiaki på Barnläkarföreningens hemsida (PDF)

Internationell celiakiforskning - Celiac Disease Center

Svenska Celiakiförbundet

Läs mer i behandlingsöversikt "Celiaki, hos vuxna"

Copyright © Internetmedicin 2020
ID: 2062

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Celiaki, hos barn

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Sjuksköterska - Dialysmottagningen i Kalmar och Oskarshamn
Länssjukhuset i Kalmar


Sjuksköterska
Njuravdelning Eskilstuna


Sjuksköterska, geriatrik
Länssjukhuset i Kalmar


Två bröstkirurger med onkologiskt intresse
Mälarsjukhuset Eskilstuna


ST-läkare akutsjukvård Akutmottagningen
Mälarsjukhuset Eskilstuna


Undersköterska, geriatrik
Länssjukhuset i Kalmar


Läkare till specialiserad sjukvård i hemmet
Medicinkliniken, Kullbergska sjukhuset, Katrineholm


Intensivvårdssjuksköterska Nyköping Intensivvårdsavdelningen
Nyköpings lasarett


Sjuksköterska till psykiatrisk slutenvård
Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett


Psykolog till primärvården
Vårdcentralen Linden, Katrineholm


Sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor
Region Sörmland, Nyköping, Eskilstuna och Katrineholm

annons
annons