Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
Osteomyelit och spondylodiskit, vuxna
Författare Professor , Infektionskliniken/Skånes Universitetssjukhus Lund
Granskare Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
Uppdaterad 2018-12-14
Specialitet Infektion, Ortopedi
Skriv ut



BAKGRUND
 

Vanligaste lokalisation för denna typ av infektion är metafysen på de långa rörbenen och kotkroppar/disker.

Dessa bägge skelettinfektioner sprids oftast hematogent, men postoperativ/posttraumatisk eller direkt spridning förekommer också. Inte sällan kan ett mindre trauma i rörelseapparaten predisponera för hematogent nedslag.

Vid osteomyelit i rörbenen uppstår snabbt ischemi med vävnadsnekros och eventuell abscessutveckling som – vid terapisvikt av antibiotika - kan kräva snar kirurgisk åtgärd för att undvika utveckling till kronisk osteomyelit, som är betydligt mer svårbehandlad.

Vid hematogent spridd spondylodiskit börjar infektionen i den främre delen av kotkroppen, sprider sig till närliggande disk och därifrån till angränsande kotkropp. Diskhöjden blir därvid reducerad. Med adekvat antibiotikabehandling blir spondylodiskit praktiskt taget aldrig kronisk.

Tuberkulös spondylodiskit har ett annat spridningsmönster och drabbar ofta flera kotor, ibland med normala mellanliggande kotor. Diskarna är initialt inte involverade.

Predisponerande faktorer för bägge tillstånden innefattar främst malignitet, diabetes mellitus, kronisk alkoholism, kronisk njursjukdom särskilt med hemodialys, immunsuppression, endokardit, intravenöst missbruk och trauma men predisponerande faktorer kan också saknas helt.

 

Etiologi
 

  • Staphylococcus aureus dominerar
  • Streptokocker - även alfa-streptokocker, anaeroba streptokocker, pneumokocker
  • Cutibacetrium acnes
  • Gramnegativa tarmbakterier
  • Mycobacterier, särskilt M. tuberculosis förekommer
  • I sällsynta fall koagulasnegativa stafylokocker, ssk S. lugdunensis
  • Brucellos kan ge spondylit


SYMTOM OCH KLINISKA FYND
 

  • Lokaliserad ömhet, belastnings- och rörelsesmärtor
     
  • Vid akut osteomyelit i rörbenen relativt akut insättande smärta, ibland lokal svullnad
     
  • Vid spondylodiskit något mera långsamt insjuknande med ryggvärk – vanligast i ländrygg, men kan även drabba thorakala och cervikala kotor
     
  • Vid spondylodiskit dunkömhet över spinalutskott, smärtfixering av ryggen
     
  • Vid komplikation såsom kotkompression, diskprolaps eller epiduralabscess även risk för neurologiska bortfallssymtom
     
  • Feber och ev allmänsymtom


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

UTREDNING/PROVTAGNING
 

Översiktsröntgen: sällan positiv förrän flera veckor efter debut.

Skelettscintigrafi (Tc): kan ej differentiera infektion från annan benomvandlande process, men är oftast positiv inom den första veckan.

MRT: akut indikation särskilt vid spondylodiskit med neurologiska symtom och ev epiduralabscess. MRT kan vara svårbedömd första dagarna. Bra differentialdiagnostisk undersökning vid misstanke om tuberkulös spondylodiskit, som har typiska fynd på MRT. Däremot finns ingen indikation för rutinmässig uppföljning med MRT hos patient med spondylodiskit som svarat tillfredsställande kliniskt och laboratoriemässigt på insatt antibiotikabehandling.

FDG-PET/CT: kan vara av värde vid med MRT svårbedömd postoperativ spondylit/diskit eller då MR är kontraindicerad.

Akut punktion av misstänkt skelettdel (vid spondylodiskit med hjälp av CT) med finnål, grovnål eller vid behov öppen biopsi. Punktion av disk eller abscess ger högre utbyte än punktion av kota. Materialet skickas till odling, direkt mikroskopi med Gramfärgning och cytologi (malignitet). Överväg även PCR-analys 16S rRNA-genen, särskilt vid redan pågående antibiotikabehandling. Vid tb-misstanke även syrafärgning, specifik odling och PCR för M. tuberculosis. Vid positiv blododling med relevant patogen kan man i regel avstå från punktionsodling, liksom vid positiv brucella-serologi.

Blododlingar, urinodling, ev sårodling.

Ultraljud: vid spondylodiskit med växt av alfa-streptokocker, men även med växt av enterokocker eller S. aureus, finns ökad risk för bakomliggande endokardit, vilket bör föranleda UKG-undersökning (helst TEE = trans-esofagal ekokardiografi).


 

BEHANDLING


Antibiotika
 

Påbörja omedelbart (efter att bl a blododlingar tagits) intravenös empirisk antibiotikabehandling hos patient som är cirkulatoriskt instabil eller har neurologiska bortfallssymtom. Överväg att avvakta med antibiotika hos stabil, okomplicerad patient tills punktion har kunnat genomföras eller positivt blododlingssvar erhållits.
 

  • Inled med cefalosporin, t ex cefotaxim 2 g x 3 i.v.
     
  • När etiologin är känd, rikta behandlingen mot specifikt agens, exv:
     
  • Ge i.v. behandling tills feberfrihet och symtomlindring i regel 1-4 veckor; vid komplikationer såsom t ex epiduralabscess längre i.v. behandling.
     
  • Följ upp med peroral behandling:
     
  • Undvik ceftazidim, aminoglykosider, erytromycin (otillräcklig effekt och penetration, risk för resistensutveckling).
     
  • Duration av behandling vid osteomyelit i rörben ofta 4-6 månader eller 6 veckor efter normaliserade akuta fasreaktanter (CRP).
     
  • Spondylodiskit utan komplikationer och normalisering av CRP kan ofta behandlas kortare tid (2-3 månader).
     
  • Nya amerikanska rekommendationer föreslår endast 6 veckors total antibiotikabehandling vid okomplicerad spondylodiskit. Man rekommenderar då emellertid antibiotika med god biotillgänglighet (t ex kinoloner, rifampicin, klindamycin, linezolid, metronidazol), men avråder från oral behandling med betalaktamantibiotika (t ex flukloxacillin) som rekommenderas i Sverige, p g a dessa antibiotikas sämre biotillgänglighet.
     
  • Tuberkulös infektion beroende på resistensmönster – i normalfallet 6 månaders behandlingstid.

Kirurgi
 

  • Osteomyelit (gäller ej spondylodiskit) kan om utebliven terapieffekt efter 2-3 dagar behöva opereras med dränage av subperiostal abscess, utrymning, fenestrering, ev lokal antibiotikabehandling.

  • Vid spondylodiskit med neurologiska bortfallssymtom o/e risk för instabilitet kan akut dekompressiv kirurgi o/e stabiliserande operation behöva utföras. Vid snabbt progredierande neurologiska symtom ges ofta dessutom inj. Betapred 8-16 mg x 2 i.v. i nedtrappande doser under 5 dagar.

Avlastning
 

  • Till begynnande röntgenologisk läkning p g a risk för patologisk fraktur. Spondylodiskiter sängläge i normalt 1(-4) veckor beroende på smärtor, instabilitet och neurologiska bortfallssymtom.


ICD-10

Akut hematogen osteomyelit M86.0
Annan akut osteomyelit M86.1
Osteomyelit i kota M46.2

 

Sjukskrivning
 

Länk till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:

M46 Andra inflammatoriska sjukdomar i ryggraden



Referenser

Svenska infektionsläkarföreningen. Vårdprogram för Led- och skelettinfektioner 2018. Länk

Copyright © Internetmedicin 2019
ID: 178

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Osteomyelit och spondylodiskit, vuxna

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Lediga tjänster inom hälso- och sjukvård.
Försvarsmakten


Vi söker nu verksamhetschefer till Klinisk kemi, Multidisciplinärt laboratorium och Patientnära laboratorieanalyser
Region Östergötland


Verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar
Akademiska sjukhuset


Specialistläkare i allmänmedicin/annan specialitet
VC Ramlösa


AT- läkare
Helsingborgs lasarett


AT- läkare
Lasarettet Trelleborg


AT- läkare
Hässleholms sjukhus


AT-läkare
region Jönköping.se


AT- läkare
Ängelholns sjukhus


AT- läkare
Kullberska sjukhuset


AT-läkare
Region Dalarna


AT- läkare
Mälarsjukhuset i Eskilstuna


AT- läkare
Skånes Universitetssjukhus


AT-läkare
Centralsjukhuset Kristianstad


Läkare till Bra Liv nära. Jobba både digitalt och på en av våra vårdcentraler.
Vårdcentralerna Bra Liv


AT-läkare
Lasarettet i Ystad


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


AT läkare
Lasarettet i Enköping


AT läkare
Kalix sjukhus


AT- läkare
Piteå sjukhus


AT- läkare
Nyköpings lasarett


Specialistläkare till Psykiatrimottagning Centrum, Affektivt team
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


AT-läkare
Sunderby sjukhus


AT läkare
Gällivare Sjukhus


AT- läkare
Kiruna sjukhus


Specialist i pediatrik
Barn- och ungdomskliniken, Nyköpings lasarett


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


AT- läkare
Lasarettet i Landskrona

annons
annons
annons