Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
annons
Endokrin oftalmopati
Författare Docent , Ögonkliniken/St. Eriks Ögonsjukhus
Granskare Docent Bengt Göran Hansson, Medicinkliniken/Hallands sjukhus, Halmstad
Uppdaterad 2018-08-15
Specialitet Ögon, Endokrinologi
Skriv ut



BAKGRUND
 

Endokrin oftalmopati (eller tyroideaassocierad oftalmopati, TAO) är ett autoimmunt tillstånd som engagerar orbitas vävnader och är nära associerat med autoimmuna tyreoideasjukdomar, framför allt autoimmun diffus hypertyreos, Graves sjukdom (se översikt Hypertyreos).

Endokrin oftalmopati är den vanligaste extratyreoidala manifestationen vid Graves sjukdom. Man kan finna märkbara ögonbesvär och kliniska tecken som uttryck för inflammation i orbita hos ca 10-25 % av patienterna. Ögonförändringarna debuterar oftast i anslutning till hypertyreosen, men kan ibland ses flera år efter hypertyreosbehandlingen, eller kan mer sällan ses hos patienter utan tidigare känd tyreoidasjukdom.

 

ORSAKER
 

Endokrin oftalmopati ses nästan uteslutande vid Graves sjukdom, mer sällan vid autoimmun tyreoidit.

Orsaken till den orbitala inflammationen är okänd, men man vet idag att det finns TSH-receptorer i orbita. Sannolikt har därför TSH-receptorantikroppar betydelse för uppkomsten av oftalmopatin. Man har också identifierat IGF-receptorer på orbitala muskelceller. Inflammationen leder till en ökad adipogenes och även en ökad produktion av hyaluronan. Ofta ser man både en ökning av ögonmuskelvolymen och en ökning av fettmängden i orbita.

Rökning är en känd riskfaktor för utveckling av oftalmopati. Radiojodbehandling kan också öka risken för att utveckla oftalmopati eller att bli sämre i en redan existerande oftalmopati. Ofta ges profylaktisk peroral steroidbehandling efter radiojodbehandling för att minska den risken.


 

SYMTOM
 

  • Gruskänsla och irritation i ögonen
  • Tryckkänsla bakom ögonen
  • Ökat tårflöde
  • Varierande synskärpa
  • Stelhet vid ögonrörelser
  • Dubbelseende


KLINISKA FYND
 

  • Ögonlocksretraktion
  • Svullna ögonlock
  • Rodnad, ff a lateralt och medialt på bulben
  • Kemos, d v s ödem i konjunktiva
  • Exoftalmus
  • Motilitetspåverkan, fr a elevationsinskränkning

endokrinoftalmo1.jpg

Patient med infiltrativ endokrin oftalmopati med ögonlocksretraktion, ögonlockssvullnad, rodnad och kemos, samt måttlig exoftalmus.

 

endokrinoftalmo2.jpg

Högersidig ögonlocksretraktion. Notera att sklera syns mellan övre ögonlockskanten och kornea.

 

Endokrin oftalmopati är i allmänhet bilateral, men kan vara mer eller mindre ensidig.

Ögonlockssvullnaden och kemosen kan förväxlas med allergisk konjunktivit, men patienter med endokrin oftalmopati brukar sällan ha klåda, vilket är ett kardinalsymtom vid allergisk konjunktivit.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Vid ensidig oftalmopati:


UTREDNING
 

Diagnosen är i allmänhet klinisk.

Om patienten inte har eller har haft tyreoideasjukdom: tyreoideaprover och TSH-receptorantikroppsbestämning.

Vid ensidig oftalmopati eller om patienten inte har eller har haft en känd tyreoideasjukdom: datortomografi av orbita för att utesluta differentialdiagnoser. På DT kan en eller flera förtjockade ögonmuskler ses. Detta fynd är dock ej obligat; vid lindrig oftalmopati kan DT vara normal, och hos vissa patienter ses inflammation i det orbitala fettet med ökning av fettvolymen som följd.


 

BEHANDLING
 

  • Patienten ska vara eutyreoid; vid substitutionsterapi bör TSH ligga i nedre referensområdet
     
  • Lindriga fall av endokrin oftalmopati behöver inte ha specifik oftalmologisk behandling
     
  • Tårsubstitut för att lindra gruskänsla

Vid mer uttalade inflammatoriska förändringar, särskilt uttalade ödem, progredierande exoftalmus, diplopi och synnedsättning ska antiinflammatorisk terapi övervägas. Dessa patienter bör skötas av specialintresserad endokrinolog och oftalmolog. Patienter med synhotande endokrin oftalmopati ska träffa ögonläkare utan fördröjning.
 

  • Intravenösa glukokortikoider ges. Olika schema för intravenös behandling finns. Man kan t ex ge 500 mg metylprednisolon en gång per vecka i sex veckor, sedan 250 mg en gång per vecka i sex veckor.
     
  • Alternativt perorala glukokortikoider. Initialt ges Prednisolon 1 mg/kg och dag under 1-2 veckor, sedan i avtrappande dos under ca sex månader.
     
  • Retrobulbär strålbehandling. 20 Gy fördelat på 10 doser. Långsamt insättande effekt (1-6 månader). Effekten är tveksam, men kan sannolikt vara av värde ff a i kombination med steroidbehandling.
     
  • Steroidsparande terapi, t ex ciklosporin 5 mg/kg/dygn eller metotrexat.
     
  • Kirurgisk orbital dekompression vid optikuskompression eller progredierande exoftalmus som ej svarar på medicinsk terapi.

Rituximab har prövats vid svår oftalmopati med viss effekt i mindre fallstudier. Två randomiserade studier har publicerats, där en inte visade någon effekt av rituximab jämfört med placebo, men den andra studien visade att rituximab hade en något bättre effekt jämfört med intravenös steroidbehandling. Ytterligare en studie pågår. Nyligen har en studie med mycophenolat mofentil och en studie med tocilizumab publicerats där man visat god effekt.

Selen har i en studie visat sig kunna lindra mild oftalmopati, men ytterligare erfarenhet behövs innan rekommendationer kan utfärdas. Den dos man har använt är 100 mikrogram x 2.

När den inflammatoriska fasen gått över, kan rehabiliterande kirurgi övervägas:
 

  • Orbital dekompression
  • Skelningskirurgi
  • Ögonlockskirurgi


UPPFÖLJNING OCH FORTSATT OMHÄNDERTAGANDE
 

Den orbitala inflammationen vid endokrin oftalmopati läker ut efterhand, men kan pågå under månader upp till flera år.

Risken för att inflammationen ska återkomma är mycket liten, förutsatt att patienten är eutyreoid och tyroxinsubstitutionen är adekvat.

När inflammationen är utläkt behöver patienterna i allmänhet inte någon regelbunden oftalmologisk kontroll.
 

Visa behandlingsöversikt Hypertyreos.



ICD-10

Dystyreoid exoftalmos H06.2
E050 Dystyreoid exoftalmos


 

Referenser
 

Bartalena L et al: Consensus statement of the European group on Graves’ orbitopathy (EUGOGO) on management of Graves’ orbitopathy. Thyroid 2008;18:281-2. Länk

Bahn RS. Graves ophthalmopathy. New Engl J Med 2010;362:726-38. Länk

Tanda ML, Bartalena L. Efficacy and Safety of Orbital Radiotherapy for Graves’ Orbitopathy. J Clin Endocrinol Metab, 2012:97:3857–3865. Länk

Minakaran N, Ezra DG. Rituximab for thyroid-associated ophthalmopathy. Cochrane Database Syst Rev. 2013 May 31;(5):CD009226. Länk

Marcocci et al. Selenium and the course of mild Graves’ ophthalmopathy. N Engl J Med 2011; 364: 1920-1931. Länk

Wang Y, Smith TJ. Current concepts in the molecular pathogenesis of thyroid-associated ophthalmopathy. Inves Ophthalmol Vis Sci 2014;55:1735-1748. Länk

Rajendram R, Bunce C, Lee RWJ, Morley AMS. Orbital radiotherapy for adult thyroid eye disease. Cochrane Database Syst Rev. 2012 Jul 11;(7):CD007114. Länk

Stan MN et al: Randomized controlled trial of rituximab in patients with Graves' orbitopathy. J Clin Endocrinol Metab. 2015 Feb;100(2):432-41. Länk

Salvi et al. Efficacy of B-cell targeted therapy with rituximab in patients with active moderate to severe Graves' orbitopathy: a randomized controlled study. J Clin Endocrinol Metab. 2015 Feb;100(2):422-31. Länk

Ye et al: Efficacy and safety of mycophenolate mofetil in patients with active moderate-tpo-severe Graves orbitopathy. Clin Endocrinol 2017:86:247-255. Länk

Perez-Moreiras JV: Efficacy of tocilizumab in patients with moderate to severe corticosteroid resistant Graves´ orbitopathy: A randomized clinical trial. Am J Ophthalmol. 2018 Aug 3. pii: S0002-9394(18)30431. Länk

Copyright © Internetmedicin 2018
ID: 1361

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Endokrin oftalmopati

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialistläkare
Doktor24


Hur är det att arbeta på Akademiska sjukhuset?
Läs mer här!


Klinisk fysiolog
Stockholm Heart Center


Våra soldater och sjömän har rätt till kvalificerad vård. Oavsett var de befinner sig.
Försvarsmakten


Specialistläkare/överläkare
Klinisk immunologi och tranfusionsmedicin Universitetsjukhuset i Linköping


Legitimerade läkare sökes till KRY
Högtillgänglig vård


Specialistläkare Allmänmedicin - med nytänkande till framtidens vårdcentral
Närhälsan Kongahälla vårdcentral


Läkare till Bra Liv nära. Jobba både digitalt och på en av våra vårdcentraler.
Vårdcentralerna Bra Liv


Allmänläkare, ST-läkare, leg läkare
Oden vårdentral i Falköping


Specialistläkare alternativt ST-läkare till infektionskliniken
Infektionskliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Överläkare/ Specialistläkare (LUS)
till VO Vuxenpsykiatri avd 2 Lund

annons
annons