Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
Narkotikaabstinens
Författare Med dr , Beroendecentrum/Stockholms läns landsting
Granskare Docent Stig Attvall, Diabetescentrum/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Uppdaterad 2020-02-10
Specialitet Psykiatri
Skriv ut
annons


BAKGRUND
 

Narkotika är ett begrepp som täcker in en lång rad olika droger, vilka regleras internationellt av FN-konventioner och som i Sverige är olagliga att köpa, sälja och bruka förutom i medicinskt kontrollerade sammanhang. Olika typer av narkotika har olika farmakologisk verkan, vilket gör att både rus- och abstinenssymtom skiljer sig åt. Denna text beskriver klinisk bild och behandling av abstinenstillstånd från de typer av narkotika som är vanligast förekommande i Sverige:
 

  • Opioider
  • Centralstimulantia
  • Cannabis

Abstinens från alkohol och bensodiazepiner beskrivs i andra PM.
 

PM "Intoxikation och missbruk - Bensodiazepiner"

PM "Alkoholabstinens"


Etiologi

Abstinenstillstånd uppkommer på grund av att kroppen homeostatiskt anpassat sig till långvarig tillförsel av en viss substans. När substansintaget upphör eller minskas drastiskt kan dessa anpassningar leda till symtom av olika slag, beroende på vilken verkan den specifika drogen har haft. Typiskt sett är därför symtomen vid abstinens rakt motsatta de som syns under ruset.

Principiellt kan man skilja på abstinenssymtom och symtom som beror på underliggande tillstånd vilka dolts av droganvändningen, exempelvis hos en patient med långvarig smärta som dämpats av opioidanvändning. I praktiken kan det dock vara svårt att klart utskilja vad som beror på vad. Det är slutligen viktigt att poängtera att abstinensreaktioner inte nödvändigtvis innebär att patienten är beroende av en viss substans. Omvänt kan en patient vara beroende utan att ha erfarit några abstinenssymtom, eftersom det endast utgör ett av diagnoskriterierna för beroende (för närmare detaljer, v g se PM "Narkotikaberoende").
 

PM "Narkotikaberoende, diagnostik och behandling"



ABSTINENS FRÅN OPIOIDER
 

Opioider är en grupp läkemedel och illegala droger, vilka fungerar som agonister på opioidreceptorer. Vid avslutande av medicinsk behandling kan abstinensbesvär minimeras genom att läkemedlet trappas ut, men personer som använder illegala opioider har ofta svårt att genomföra nedtrappning på egen hand och kan därför behöva vårdens hjälp för att hantera abstinensen efter avbrutet drogintag.


Symtom

Opioidabstinens inträder inom något dygn från sista opioidintag, oftast redan inom första dygnet om patienten tagit en kortverkande opioid så som heroin. Den maximala intensiteten är i regel inom 2–4 dygn, varefter besvären klingar av. Typiska symtom är:
 

  • Mydriasis
  • Snuva
  • Diarré
  • Piloerektion
  • Kallsvettningar
  • Värk
  • Dysfori
  • Oro

Svårt opioidberoende patienter upplever inte sällan symtomen som mycket plågsamma och kan ta till desperata åtgärder för att få lindring.


Behandling

Klonidin (Catapresan) är en adrenerg alfa-2-receptoragonist som i vissa länder används mot hypertoni, men också kan ha relativt god effekt mot opioidabstinens. I Sverige är tabletter med klonidin ett licenspreparat som många beroendekliniker har licens för att använda som symtomlindring vid opioidabstinens. Vanlig ordination är T. Catapresan 75 mikrogram, 1–4 tabletter vid behov, max 12 tabletter per dygn. På grund av dess blodtryckssänkande effekt bör det inte ges till patienter med lågt blodtryck (exempelvis < 100/70).

Prometazin (Lergigan) är en antihistamin som ofta används som symtomlindring vid oro, vanlig ordination är T. Lergigan 25 mg, 1–2 tabletter vid behov, max 6 tabletter per dygn.

Antiinflammatoriska medel kan användas för att lindra värk, exempelvis T. Brufen 400 mg, 1 tablett vid behov, max 4 per dygn.

Vid diarré kan loperamid ha god effekt, exempelvis T. Dimor 2 mg, 1 tablett vid behov, max 8 per dygn.

I många fall är det tillräckligt med ospecifik symtomlindrande behandling enligt ovan, men vid svår opioidabstinens krävs ofta nedtrappning med korstolerant preparat för effektiv symtomlindring. Förstahandsval är då den partiella opioidagonisten buprenorfin, förslagsvis i form av kombinationspreparatet buprenorfin-naloxon (Suboxone). Observera dock att behandlingen inte ska påbörjas förrän man observerat tydliga symtom på opioidabstinens. Eftersom buprenorfin är en partiell agonist med hög affinitet kan den slå ut effekten av andra opioider och tvärtom utlösa abstinenssymtom om den ges för tidigt i förloppet. Vid abstinens från heroin innebär detta att man bör vänta minst 6 h och gärna 12 h efter sista heroinintag innan buprenorfin ges. Efter intag av mer långverkande opioider som metadon bör man vänta minst ett dygn.

Ordinationsförslag: T. Suboxone 2/0.5 mg. Vanlig dos under första behandlingsdygnet är 8 mg, vilket sedan kan halveras varannan dag, alltså 2 x 2 i två dagar, 1 x 2 i två dagar, 1 x 1 i två dagar, och därefter sättas ut.

Vid behandling av abstinens vid opioidberoende är det viktigt att minnas att patienten förlorar mycket av sin tolerans redan efter någon vecka utan opioidintag. Detta gör att risken för farliga överdoser är förhöjd om patienten skulle ta ett återfall efter en tids drogfrihet, exempelvis p g a vistelse på sjukhus eller inom kriminalvård. Det är därför av stor vikt att ha en adekvat planering för fortsatt beroendevård efter att abstinenstillståndet klingat av. Personer med opioidberoende bör också utrustas med naloxon (nässpray Nyxoid) och utbildas i att förebygga och häva opioidöverdoser.


 

ABSTINENS FRÅN CENTRALSTIMULANTIA
 

Centralstimulantia omfattar preparat som amfetamin, metamfetamin och kokain, som alla har en vakenhetshöjande och sympatomimetisk verkan. I Sverige har amfetamin länge varit den dominerande drogen i denna grupp och det är fortfarande mycket vanligt bland personer som injicerar droger. Samtidigt har användningen av kokain ökat under 2000-talet. Samtliga centralstimulantia kan ge upphov till liknande abstinensbesvär efter långvarig och intensiv användning.


Symtom

Symtombilden vid abstinens från centralstimulantia är omvänd den som ses under ruset. Besvären uppträder inom 1–2 dygn från sista drogintag och kvarstår under några dagar. I regel är symtomen relativt milda och det är endast sällan patienter med beroende av centralstimulantia söker vård specifikt för dessa besvär.
 

  • Trötthet
  • Dysfori
  • Oro
  • Ökad aptit


Behandling

Det saknas vetenskapligt stöd för någon specifik behandling vid abstinens från centralstimulantia. Eftersom besvären är övergående och oftast milda är allmän omvårdnad i regel fullt tillräckligt.

I vissa fall kan farmakologisk behandling mot oro eller sömnproblem bli aktuellt. Beprövade alternativ är då exempelvis:
 

  • T. Lergigan 25 mg, 1-2 vid behov, max 6 tabletter per dygn
  • Oral lösning Theralen 40 mg/ml, 0.5-1 ml vid behov, max 3 ml per dygn
  • T. Propavan, 1-2 tabletter vid behov, max 2 per dygn.


ABSTINENS FRÅN CANNABIS
 

Cannabis är den vanligaste illegala drogen både i Sverige och internationellt. Det finns en rad olika typer av cannabispreparat som kan skilja sig åt både genom intagssätt och styrka. I regel är dock eventuella abstinenssymtom förhållandevis milda.


Symtom

Abstinenssymtom kan uppträda några dagar efter att ett intensivt cannabisintag upphört. Symtomen kan kvarstå i upp till några veckor.
 

  • Oro
  • Irritabilitet
  • Humörsvängningar
  • Insomni
  • Nedstämdhet
  • Svettningar


Behandling

Det saknas vetenskapligt stöd för någon specifik behandling mot cannabisabstinens. Symtomen är i regel milda och kräver sällan farmakologisk behandling. Vid mer uttalade psykiska symtom bör man vara uppmärksam på eventuell psykiatrisk samsjuklighet, då inte minst psykossjukdomar är överrepresenterade bland cannabisanvändare.

I vissa fall kan farmakologisk behandling mot oro eller sömnproblem bli aktuellt. Beprövade alternativ är då exempelvis:
 

  • T. Lergigan 25 mg, 1-2 vid behov, max 6 tabletter per dygn
  • Oral lösning Theralen 40 mg/ml, 0.5-1 ml vid behov, max 3 ml per dygn
  • T. Propavan, 1-2 tabletter vid behov, max 2 per dygn.

Det finns även enstaka, små studier som visat positiv effekt av mirtazapin på sömnproblem vid cannabisabstinens, lämplig dos är i så fall 30 mg på kvällen, med behandlingstid på ca två veckor.


 

UTREDNING
 

Anamnes

Abstinenssyndrom är kliniska diagnoser, där aktuell droganamnes naturligtvis har avgörande betydelse. Tidigare abstinensreaktioner är också bra att efterfråga, då patienterna ofta själva har god insikt i hur förloppet kommer bli, utifrån tidigare erfarenheter.


Status
 

  • Allmän kroppslig undersökning är indicerad, inte minst för att dokumentera symtom på opioidabstinens inför ställningstagande till behandling.
     
  • Hos patienter som injicerar droger är infektioner vanligt och man bör därför bland annat kontrollera kroppstemperatur och vitalparametrar, undersöka stickmärken, auskultera hjärta och lungor.
     
  • Psykiskt status inklusive suicidriskbedömning bör också ingå eftersom psykiska symtom ofta är framträdande vid narkotikaabstinens.
     
  • Mer specifika undersökningar kan ske utifrån aktuell problembild.


Labb

Urintoxikologi är värdefullt för att få objektiv information om aktuellt drogintag. Övriga prover kan ordineras efter symtombild och eventuell samsjuklighet.


 

UPPFÖLJNING
 

Patienter med narkotikaberoende bör i regel följas upp inom specialiserad vård och inte sällan även hos socialtjänsten. Exakt hur vården för narkotikaberoende är organiserad skiljer sig dock åt mellan olika delar av landet.


 

PROGNOS


Prognosen för narkotikaabstinens är god. Även plågsam opioidabstinens är relativt snabbt övergående och kan vid behov lindras effektivt. Utmaningen är framför allt att minska risken för framtida återfall och en fungerande vårdkedja till beroendeklinik eller motsvarande kan då vara av stor vikt.

 

ICD-10

Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av opiater, abstinens F11.3
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av cannabis, abstinens F12.3
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av kokain, abstinens F14.3
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av andra stimulantia, däribland koffein, abstinens F15.3

 

Referenser
 

  1. Haney et al. Effects of baclofen and mirtazapine on a laboratory model of marijuana withdrawal. Psychopharmacology (Berl). 2010 Aug;211(2): 233-44 Länk
     
  2. Ling W, et al. A multi-center randomized trial of buprenorphine-naloxone versus clonidine for opioid detoxification: findings from the National Institute on Drug Abuse Clinical Trials Network. Addiction. 2005 Aug;100(8):1090-100 Länk
     
  3. Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. 2019.
Copyright © Internetmedicin 2020
ID: 125

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Narkotikaabstinens

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








AT-läkare
Helsingborgs lasarett


Doktor24 anställer legitimerade läkare som är i början av i sin karriär
Medical Operations - Stockholm


AT-läkare
Skånes universitetssjukhus i Malmö/Lund


AT-läkare
Ängelholms sjukhus


AT-läkare
Länssjukhuset Ryhov


AT-läkare
Lasarettet i Ystad


AT-läkare
Lasarettet i Landskrona


AT-läkare
Höglandssjukhuset Eksjö


Specialistläkare inom urologi till Bollnäs
Region Gävleborg


AT-läkare
NU-sjukvården


AT-läkare
Region Blekinge


AT-läkare
Värnamo sjukhus


Allmänspecialist alt ST inom allmänmedicin
Södertull Din hälsocentral


Smittskyddsläkare
Region Gävleborg


AT-läkare
Centralsjukhuset Kristianstad


AT-läkare
Hässleholms sjukhus


AT-läkare
Lasarettet Trelleborg

annons
annons
annons