Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Följande policy för personuppgifter används: Integritetspolicy

annons
annons
Cytostatikabehandlade barn med febril neutropeni - initialt omhändertagande
Författare Överläkare , Barn- ungdomskliniken/Länssjukhuset Halmstad
Granskare Professor Jovanna Dahlgren, Barnkliniken/Drottning Silvias Barnsjukhus Göteborg
Uppdaterad 2018-02-03
Specialitet Pediatrik, Onkologi, Hematologi
Skriv ut



BAKGRUND


Febril neutropeni är en utmaning för barncancervården och handläggningen är intimt förknippad med de totala behandlingsresultaten1. Dödsfall i infektioner kan till stor del undvikas genom bra rutiner. Virusinfektioner är den vanligaste etiologin2, men de flesta dödsfallen orsakas av bakteriella eller svampinfektioner3.

Detta PM är tänkt som allmänna riktlinjer för initial handläggning de första 24 timmarna. Tanken är att både läkare och sjuksköterskor snabbt ska kunna bilda sig en allmän uppfattning om ämnet.

Regionala/lokala variationer i diagnostik och behandling förekommer inom Sverige och kan beroende på lokala variationer i bakterieflora och resistensmönster vara välmotiverade. Man bör alltid avväga detta PM mot dessa.

Riktlinjerna är granskade av styrelsen för Barnläkarföreningens sektion för pediatrisk onkologi och hematologi/ 2014-10-21 Torben Ek
 

Definition
 

  • Febril neutropeni är en pediatrisk akutsituation med hög prioritet
     
  • Feber - definieras här som en temperatur > 38.5 °C eller två temperaturer > 38.0 °C med > 1 h intervall
     
  • Neutropeni - definieras som antal neutrofila granulocyter < 0,5 eller < 1,0 i sjunkande fas. Risken för infektion stiger drastiskt när neutrofila < 0,1.


Allmänna råd
 

  • Familjen skall vara noggrant förberedd på hur man ska agera vid feber eller misstanke om infektion
     
  • Undvik att ge antipyretika hemma utan kontakt med behandlande enhet.
     
  • Telefonrådgivning ska ges av person med praktisk erfarenhet av febril neutropeni, d v s i första hand av behandlande enhet.
     
  • Diskutera frikostigt med barnonkolog/barnspecialist som har vana av handläggningen.
     
  • Bredspektrumantibiotika har räddat många liv. Sträva efter att patienten får första antibiotikadosen inom 1 h från ankomst till sjukhus4. Blododla innan.


UTREDNING


Klinisk bedömning
 

  • Inflammationstecken är svagare hos en neutropen patient. Feber kan vara det enda tidiga tecknet på en livshotande infektion.
     
  • Andningssymtom är alltid oroande. Kontakta IVA-jour/gör MIG-bedömning i tidigt skede.
     
  • Chock-tecken? Immunosuppression är en riskfaktor för septisk chock och man skall alltid evaluera patienten med puls, blodtryck, andningsfrekvens, SaO2 och perifer cirkulation (kapillär återfyllnad normalt < 2 s). Cerebral påverkan med oro, irritabilitet och slöhet är tidiga tecken på chock.
     
  • Mukosit, d v s inflammation och ulcerationer i GI-kanalens epitel innebär ökad risk för invasiv infektion med munhålans eller tarmens bakterier och candida. Antibiotikabehandlingen skall täcka anaerober.
     
  • Buksymtom skall alltid tas på mycket stort allvar. Samråd med erfaren kirurg och överväg BÖS, ultraljud eller CT.

    Neutropen enterokolit är ett samlingsnamn för tyflit (inflammation i cecum/distala ileum) och pseudomembranös kolit. Tillståndet är mycket allvarligt och innebär risk för mortalitet. Svårighetsgraden varierar från slemhinneinflammation till ulcerationer och perforation. Klassiska symtom är feber, buksmärtor (ofta lokaliserat till höger fossa) och diarré. Ultraljud eller CT påvisar förtjockning av tarmväggar5.
     
  • Steroidbehandling kan maskera feber och andra sepsissymtom. Risken för sepsis är ökad oavsett neutropeni. Patienten kan även ha bristande stress-inducerat kortisonsvar. STEROIDBEHANDLADE PATIENTER MÅSTE BEHANDLAS MED STOR FÖRSIKTIGHET!


Provtagning och undersökningar

Fet stil = minimal basprovtagning.
 

  • Blodstatus (Hb, LPK, neutrofila, TPK)
     
  • CRP tas för att kunna följa förloppet. Förhöjt CRP vid inkomsten kan tyda på allvarlig infektion. Lågt CRP utesluter inte potentiellt livshotande infektion
     
  • Procalcitonin eller IL-6 kan i vissa fall tillföra information om förloppet.
     
  • Natrium, kalium, kreatinin
     
  • DIC-prover vid svår sepsis (Fibrinogen, PK, APTT, D-dimer)
     
  • Leverstatus (ALAT, γ-GT, ALP, bilirubin, albumin)
     
  • Blodgasanalys inkl p-laktat (venös/kapillärt) förhöjt laktat är prognostiskt ogynnsamt.
     
  • Blododling ur central infart före administrering av antibiotika. 10 ml blod/odlingsflaska ökar chansen att diagnostisera bakteremi. På små barn < 40 kg ska man dra max 1 % av totala blodvolymen (≈ 70 ml/kg).

    Exempel: Barn på 10 kg har en blodvolym på 700 ml (10 × 70 ml) och man ska inte ta > 7 ml totalt till blododling1,6. Perifer blododling kan ibland vara viktigt för att diagnostisera en infekterad central infart. Differential time to positivity (DTP) kan användas för att diagnostisera en kateterassocierad bakteremi: > 120 min skillnad till positiv växt mellan samtidigt dragen central och perifer blododling indikerar detta.

    Oavsett vilken metod man förespråkar måste målet vara att insätta första antibiotikadosen inom 1 h efter ankomsten.
     
  • Urinprovtagning (urinsticka och odling): UVI förekommer utan pyuri vid neutropeni. Odling från mittstråleurin kan rekommenderas, men får inte fördröja insättande av antibiotika.
     
  • Andra odlingar från svalg, sputum, CSF, hud vid PAC/CVK-inträde endast vid klinisk misstanke. PCR från faeces för virus, Clostridietoxin och bakterier vid diarré. Odlingar får inte fördröja insättande av antibiotika.
     
  • Svampdiagnostik behöver sällan utföras på jourtid, men vid persisterande feber trots antibiotikabehandling > 24-48 h tänk tidigt i förloppet på att kontrollera β-glukan, U-arabinitolkvot, aspergillusantigen-test (Galaktomannan) och fråga specifikt efter svamp på blododlingar. Tidigare svampinfektion eller känd kolonisering kan motivera tidigare omprövning.
     
  • Virusdiagnostik med PCR: Luftvägsblock på NPH-sekret/aspirat vid symtom från luftvägar, faecesprov vid diarré. HSV-PCR vid susp primär HSV-infektion.
     
  • Pneumocystis-diagnostik: Vid respiratoriska symtom, särskilt takypné och ↓SaO2, överväg tidigt P. jirovecii (tidigare P. Carinii). Ta sputum, NPH-sekret eller munsköljvätska för IF och PCR. β-glukantest i blod har hög känslighet för Pneumocystis7.
     
  • Lungröntgen endast vid symtom från andningsorganen (hosta, bröstsmärta, takypné, ↓SaO2 eller onormalt fynd vid lungauskultation).


BEHANDLING


Initial antibiotikaterapi
 

  • Sträva efter att patienten har fått första antibiotikadosen inom 1 h från ankomst till sjukhus!
     
  • Empirisk (= utan mikrobiologiska fynd) bredspektrum intravenös antibiotika-behandling med effekt mot både grampositiva och gramnegativa bakterier (inkl Pseudomonas) skall alltid insättas omgående vid febril neutropeni.
     
  • Monoterapi med β-laktamantibiotika med anti-pseudomonaseffekt har visat sig likvärdigt med olika kombinationsregimer6, 8. I Sverige finns en tradition att använda något av fyra preparat:
    - ceftazidim (Fortum)
    - imipenem/cilastatin (Tienam)
    - meropenem (Meronem)
    - piperacillin/tazobaktam (Piperacillin/Tazobactam)
    Inget av preparaten har visat sig överlägset i meta-analyser, dock har ceftazidim sämre effekt på grampositiva och anaeroba bakterier och bör undvikas vid bukproblem, mucosit eller allmänpåverkade patienter.
     
  • Karbapenemer kan dock reserveras för patienter med känd kolonisering med/hög risk för multiresistenta gramnegativa bakterier, eller vid komplicerad klinisk bild (septisk påverkan).


Tabell 1, MONOTERAPI med β-laktam (doser från FASS oktober 2014)

PreparatDygnsdosIntervallÖvrigt
Ceftazidim150 mg/kg/dygn
max 2 g x 3
3-dosDålig anaerob effekt
Ej vid buksymtom eller mukosit
Imipenem60-100 mg/kg/dygn
max 1 g x 4
4-dos100 mg/kg/d vid Pseudomonas/svår infektion
Meropenem60-80 mg/kg/dygn
max 2 g x 3
3-4-dos80 mg/kg/d 4-dos vid svår infektion
Bra anaerob effekt vid intra- abdominell infektion el mukosit
Piperacillin/
tazobaktam
320 mg/kg/dygn
max 4 g x 4
4-dosBra anaerob effekt vid intra- abdominell infektion el mukosit



Kombinationsregimer

Något av ovanstående betalaktamantibiotika plus
 

  • + Aminoglykosid (AG)

    Vid cirkulatorisk instabilitet (hypotension, nedsatt perifer cirkulation) skall man misstänka gramnegativ sepsis och empiriskt tillägg av aminoglykosid är indicerat.

    - Vid växt av gramnegativa bakterier i blododling och oklart resistensmönster.
    - Tobramycin (Nebcina) och gentamicin (Gensumycin) är likvärdiga. En dos per dygn ger minst likvärdig effekt med mindre risk för toxicitet9. Dos: 7-9 mg/kg/d i endos-förfarande10. Konc. bestämning efter 8 h (1,5-4,0 mg/L).

    AG kan ofta utsättas efter några dygn om odlingar inte har visat gramnegativ bakterie.

    OBS vid nedsatt njurfunktion, känd hörselskada eller om cisplatin ingår i cytostatikaprotokollet försiktighet med AG.


     
  • + Vankomycin

    Vankomycin rekommenderas inte i en initial standard-regim vid febril neutropeni. Några tänkbara indikationer:
    - Svår infektion med cirkulationspåverkan
    - Vid tecken på uttalad infektion i PAC/CVK kan vankomycin tilläggas empiriskt för bättre effekt mot resistenta grampositiva bakterier (ex KNS).
    - Utbredda mjukdelsinfektioner
    - Pneumoni efter högdos-cytosar (misstanke om viridans streptokocker)
    - Växt av grampositiva bakterier med okänt resistensmönster i blododling hos fortsatt febril patient (tills resistensen blir klar)
    - Känd kolonisering med MRSA

    Dos enl FASS: Vankomycin (Vancomycin) 20 mg/kg × 2 (max 1 g × 2). FASS-dosen är ofta för låg och kan behöva höjas till minst 15-20 mg/kg × 3 om normal njurfunktion. S-vancomycin kollas 24 h efter första dosen och målvärdet (förprov = dalvärde) är 15-20 mg/L.

    Överväg att avsluta vankomycin efter 2-3 dagar om påvisade bakterier är känsliga för andra antibiotika! Långvarig vankomycinanvändning -> risk för resistensutveckling och njurpåverkan.


     
  • + Metronidazol

    Vid diarré och buksmärtor då det finns anledning att misstänka neutropen enterokolit, vid positiv clostridium difficile-toxintest eller vid behov av maximal anaerob täckning (ex abscess i underlivet eller munhålan)

    Dos: Metronidazol (Flagyl) p.o. (7,5-10 mg/kg x 3) eller i.v. Vid svåra infektioner kan dosen höjas till 40 mg/kg/d.


Understödjande behandling
 

  • Noggrann övervakning av patientens tillstånd, särskilt viktigt under första dygnet. Lokala rutiner får gälla, men en minimirekommendation är kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens, blodtryck 2-4 ggr dagl. Vid allmänpåverkan kan SaO2-övervakning ge fortlöpande information.
     
  • I normalfallet behövs i.v. vätska och mätning av urinproduktion. Monitorera vätskebalans.
     
  • Följ blodgaser/laktat hos septiska patienter.
     
  • Profylaktisk trombocyttransfusion är indicerad om TPK < 20 vid sepsis.
     
  • Blodtransfusion är indicerad om Hb < 80
     
  • Tänk på att patienten kan behöva substitutionsdos av steroider i.v. om pågående eller nyligen avslutad steroidbehandling


ICD-10

Feber, ospecificerad R50.9
Neutropeni UNS D70.9C

 

Referenser
 

  1. Freifeld AG, Bow EJ, Sepkowitz KA, et al. Clinical practice guideline for the use of antimicrobial agents in neutropenic patients with cancer: 2010 Update by the Infectious Diseases Society of America. Clin Infect Dis 2011;52:427-31.
     
  2. Lindblom A, Bhadri V, Soderhall S, et al. Respiratory viruses, a common microbiological finding in neutropenic children with fever. J Clin Virol 2010;47:234-7. Länk
     
  3. O'Connor D, Bate J, Wade R, et al. Infection-related mortality in children with acute lymphoblastic leukemia: an analysis of infectious deaths on UKALL2003. Blood 2014;124:1056-61. Länk
     
  4. Fletcher M, Hodgkiss H, Zhang S, et al. Prompt administration of antibiotics is associated with improved outcomes in febrile neutropenia in children with cancer. Pediatr Blood Cancer 2013;60:1299-306. Länk
     
  5. Sundell N, Bostrom H, Edenholm M, Abrahamsson J. Management of neutropenic enterocolitis in children with cancer. Acta Paediatr 2012;101:308-12. Länk
     
  6. Lehrnbecher T, Phillips R, Alexander S, et al. Guideline for the management of fever and neutropenia in children with cancer and/or undergoing hematopoietic stem-cell transplantation. J Clin Oncol 2012;30:4427-38. Länk
     
  7. Held J, Wagner D. beta-d-Glucan kinetics for the assessment of treatment response in Pneumocystis jirovecii pneumonia. Clin Microbiol Infect 2011;17:1118-22. Länk
     
  8. Paul M, Yahav D, Fraser A, Leibovici L. Empirical antibiotic monotherapy for febrile neutropenia: systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. J Antimicrob Chemother 2006;57:176-89. Länk
     
  9. Lortholary O, Lefort A, Tod M, Chomat AM, Darras-Joly C, Cordonnier C. Pharmacodynamics and pharmacokinetics of antibacterial drugs in the management of febrile neutropenia. Lancet Infect Dis 2008;8:612-20. Länk
     
  10. Sung L, Dupuis LL, Bliss B, et al. Randomized controlled trial of once- versus thrice-daily tobramycin in febrile neutropenic children undergoing stem cell transplantation. J Natl Cancer Inst 2003;95:1869-77. Länk
Copyright © Internetmedicin 2018
ID: 1197

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Cytostatikabehandlade barn med febril neutropeni - initialt omhändertagande

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Legitimerade läkare sökes till KRY
Högtillgänglig vård


Kom och jobba hos oss som sjuksköterska eller barnmorska
Landstinget Sörmland


Kirurg, anestesiolog eller ortoped - tjänstgör en kort tid i Mali!
Försvarsmakten


Specialistläkare/Överläkare - Lungmedicin
Länssjukhuset Kalmar


ST läkare i neurologi
Neurologiska kliniken


Specialistläkare
Doktor24


Regional ST-läkartjänst inom klinisk mikrobiologi
NU-sjukvården, Område III, Laboratoriemedicin, Klinisk mikrobiologi


Områdeschef Vårdcentralen Halland,
Varberg/Halmstad


Specialistläkare Allmänmedicin Läkar-Pool
Närhälsan Göteborgsregionen


Specialistläkare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatrimottagning Centrum Affektivt team!

annons