Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Hepatit B – vaccination

FÖRFATTARE

Professor Ola Weiland, Karolinska institutet/Stockholms läns landsting

GRANSKARE

Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet

UPPDATERAD

2021-12-05

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÃ…LL

BAKGRUND

 

Idag finns 5 kända virus som orsakar hepatit: hepatit A, B, C, D och E virus. Dessa orsakar stor morbiditet och mortalitet och man beräknar att cirka 257 och 70 miljoner kroniska bärare finns av de blodöverförda formerna hepatit B respektive hepatit C. Dessa är båda vanlig orsak till levercirros och hepatocellulär cancer i stora delar av världen.

De fekal-oralt överförda hepatitformerna A och E orsakar återkommande epidemier, ibland av kolossalformat.

Effektiva vacciner finns idag för hepatit A virus (HAV) och hepatit B virus (HBV), men ännu inte för övriga hepatitvirus. Ett vaccin för hepatit E har länge förväntats bli tillgängligt, men när är fortfarande osäkert och beroende på om industrin ser en ekonomisk vinst i att utveckla det kommersiellt.



HEPATIT B VACCINATION

 

Svenskar, som inte är invandrade från endemiska länder och som inte tillhör riskgrupper, har låg prevalens av antikroppar mot hepatit B virus (anti-HBs).

HBV-vacciner är effektiva och erbjuder gott skydd. Det är det första vaccin som kan användas för att förhindra en cancerform - hepatocellulär cancer.

WHO har som mål att alla världens barn skall vaccineras mot HBV. Mer än 170 länder har idag barnvaccination i någon form inom sitt vaccinationsprogram. Holland, England, Irland och Norge har nu rekommenderat allmän barnvaccination men ännu inte Sverige via Socialstyrelsen. De flesta landsting har dock på eget initiativ infört allmän barnvaccination som t ex Norrbottens, Södermanlands och från 2013 också Stockholms läns landsting. Eftersom andelen invandrare från endemiska länder är hög i Sverige lokalt (t ex 45 % i Malmö bland barn yngre än 15 år), borde allmän barnvaccination mot hepatit B ges i hela Sverige. En sådan omprövning har pågått sedan länge men Socialstyrelsen har ännu inte fattat något landsomfattande beslut om att inkludera hepatit B-vaccination i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Enligt ovan har dock de flesta kommuner i Sverige infört vaccinationen i barnschemat i brist på beslut från Socialstyrelsen.


Riskgrupper för hepatit B

  • Invandrare frÃ¥n högendemiska länder
  • Personer med mÃ¥nga sexualkontakter
  • Högriskgrupper (anställda inom vÃ¥rden, intravenösa missbrukare, män som har sex med män)
  • Resenärer med sexuella kontakter i endemiska länder

 

 

Profylaxmöjligheter

  • HBIg (=Hepatit B immunglobulin), post-expositionsprofylax
  • Vaccination, pre-och post-expositionsprofylax

 

I Sverige erbjuds vissa högriskgrupper (t ex sexualpartner till kronisk HBsAg-bärare och patienter med akut hepatit B) vaccination utan kostnad. Detta gäller även icke-immuna medlemmar i familjer som adopterat ett barn som är kronisk HBsAg-bärare eller anhöriga i invandrarfamiljer, där någon är kronisk smittbärare och numera också alla som kommer från mellan och hög-endemiska länder. Flera kommuner har infört allmän barnvaccination som i praktiken är infört i stora delar av Sverige.
 

Inom sjukvården erbjuds gratis vaccination till flera personalkategorier.

Andra högriskgrupper, som narkomaner och män som har sex med män, erbjuds också gratis vaccination, men utnyttjandet är långt ifrån 100 %-igt.

Flera vacciner finns registrerade i FASS: Engerix-B, Fendrix och HBVAXPRO.

Nedan beskrivs EngerixB som har ett högre antigeninnehåll, vilket kan vara en fördel när man överväger att ge enbart vaccin istället för vaccin + HBIg som postexpositionsprofylax (när indikationen är tveksam).

 

Pre-expositionsprofylax

  • Vaccination ges vanligen som 3 doser, de tvÃ¥ första med en mÃ¥nads mellanrum, den sista boosterdosen vanligen efter 6 mÃ¥nader. Det är egentligen inte sÃ¥ känsligt när doserna ges - vaccinsvaret blir bra ändÃ¥, sÃ¥ länge bÃ¥de priming- och booster-doser ges.
     
  • För att uppnÃ¥ skyddseffekt mÃ¥ste antikroppssvaret (anti-HBs) överstiga 10 IU/L. Lägre nivÃ¥er är ej säkert skyddande.
     
  • Hos friska vuxna under 40 Ã¥r räknar man med att 90-95 % utvecklar skyddande antikroppsnivÃ¥er efter en genomförd vaccinationsserie.
     
  • Antikroppssvaret hos vuxna blir bättre vid vaccination i deltoideusomrÃ¥det, jämfört med om vaccinet ges glutealt.
     
  • Äldre personer, rökare och män svarar generellt sämre pÃ¥ vaccinationen. Barn svarar i regel i nästan 100 %.
     
  • Mellan 5 och 10 % av normala vuxna är s k non-responders. Dessa utvecklar inte skyddande antikroppsnivÃ¥er. Hälften av dessa kan dock svara om ytterligare vaccindoser ges. TvÃ¥ ytterligare doser med 1 mÃ¥nads mellanrum rekommenderas med efterföljande antikroppskontroll 1 mÃ¥nad efter sista dosen.
     
  • Immun-inkompetenta individer, t ex dialyspatienter, svarar sämre pÃ¥ vaccination och ges dubbel dos vid alla doser. Här finns ocksÃ¥ vissa studier som antyder att om man ger bÃ¥de hepatit A och B vaccination (Twinrix) dubbel dos sÃ¥ blir svaret bättre (Cardell et al JID se nedan).
     
  • Skyddet av vaccination beräknas kvarstÃ¥ minst 5 Ã¥r, sannolikt livslÃ¥ngt v.g. risken att utveckla kronisk infektion och klinisk sjukdom, sÃ¥vida man efter en vaccinationsserie utvecklat en adekvat anti-HBs nivÃ¥.
     
  • Om man en gÃ¥ng utvecklat skyddande antikroppar och dessa med tiden sjunkit under detekterbar nivÃ¥, är man sannolikt ändÃ¥ skyddad för klinisk infektion och kroniskt förlopp genom det cellbundna immunologiska minnet. Behovet av ytterligare doser när skyddande antikroppsnivÃ¥ en gÃ¥ng väl uppnÃ¥tts, är sÃ¥ledes mycket tveksamt. Ett undantag kan vara barn till mödrar med höga virusmängder där en boostervacciantion 15 Ã¥r efter den neonatala vaccinationen som getts i kombination med HBIg.
    (För mer information se artikel i Lancet; se referenser nedan)

 


Vaccinationsschema

  • Som primärvaccination ges till vuxna en dos om 20 mikrogram Engerix-B i.m. i deltoideusomrÃ¥det
     
  • Nästa dos ges efter 1 mÃ¥nad
     
  • Till barn ges halva dosen
     
  • Boosterdos ges efter 6 mÃ¥nader
     
  • Vid postexpositionsvaccination där enbart vaccin ges kan man ge ett snabbare schema 0, 2 och 6 veckor med booster efter 6-12 mÃ¥nader

 

 

 

KOMBINATIONSVACCIN FÖR HEPATIT A OCH B

 

För resenärer som kan behöva vaccin för både hepatit A och B, finns också ett kombinationsvaccin tillgängligt:

För vuxna: Twinrix Vuxen
För barn: Twinrix Paediatric

Båda dessa vacciner ges enligt FASS i ett 3-doserat schema: 0, 1 och 6 månader.
Pågående studier tycks emellertid visa att det kan gå lika bra med ett 2-doserat schema.

Det finns två multivalenta vacciner som används i barnvacinationsschemat och innehåller en hepatit B komponent, Infanrix hexa, Hexyon


Farhågor för eventuellt samband med MS

Farhågor för neurologiska biverkningar och ett samband med MS har framförts vad gäller hepatit B vaccination. Detta har minskat vaccinationscompliance, särskilt i Frankrike. Enligt WHO finns inget vetenskapligt stöd för detta.


 

ICD-10

Vaccination avseende virushepatit Z24.6

 

Referenser

Protection Against Viral Hepatitis Recommendations of the Immunization Practices
Advisory Committee (ACIP). MMWR 1990; 39(RR-2); 1-26. Länk

Risk-benefit analysis of HB vaccine. Viral Hepatitis published by the Viral Hepatitis
Prevention Board, dec 1999 No 1 pp 10-11.

European Consensus Group on Hepatitis B immunity. Are booster immunisations needed for lifelong hepatitis B immunity? Lancet 2000; 355: 561-65. Länk

Dawson AJ. An Ethical argument in favour of routine hepatitis B vaccination in very low-incidence countries. Lancet Infect Dis 2005;5:120-25. Länk

Zuckerman J, van Hattum J, Cafferkey M, Gjørup I, Hoel T, Rummakainen M-L, Weiland O, Should hepatitis B vaccination be introduced into childhood immunization programmes in northern Europe ? Lancet Infection 2007;7:410-19. Länk

Cardell K et al, Excellent response rate to a double dose of the combined hepatitis A and B vaccine in previous nonresponders to hepatitis B vaccine. JID 2008;198: 299-304. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

E-posta synpunkter till författaren info@internetmedicin.se

Prenumerera på våra nyhetsbrev