Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Panikångest

FÖRFATTARE

Överläkare Stefan Westergren, Psykiatrimottagning Gamlestaden Team 4 Neuropsykiatri/Psykiatri SU/Affektiva

GRANSKARE

Med dr, överläkare Jonas Isaksson, /WeMind Ångest-Depression

UPPDATERAD

2021-12-29

SPECIALITET
INFORMATION

Patientbroschyr Panikångest
INNEHÅLL

BAKGRUND

 

Omkring 10 % av befolkningen har någon gång upplevt panikattacker. Fullt utvecklat paniksyndrom ses hos 1 % av män och 2 % av kvinnor. Debutåldern varierar - de flesta insjuknar dock någon gång mellan tonåren och 40-årsåldern.


Orsaker
 

  • Det föreligger en viss ärftlig komponent (visat bland annat i tvillingstudier).

  • Det finns teorier om att det sensoriskt reglerande locus coeruleus i hjärnstammen utövar en ökad noradrenerg stimulering av limbiska strukturer, bland andra hippocampus och amygdala. Detta leder till ökad inpräntning av det emotionellt laddade minnet av panikattacken.

  • Tendensen att med tiden allt lättare utlösa en panikattack, kan ses som ett slags kindlingfenomen. Enligt kognitiv teori sker en feltolkning av kroppsliga signaler, vilket leder till den utvecklade panikattacken.

 

 

 

SYMTOM

 

Kännetecknande för en panikattack är enligt DSM-IV-klassifikationen minst 4 av nedanstående symtom. Dessa utvecklas snabbt, med kulmen inom 10 minuter:

  • Palpitationer, bultande hjärta eller hastig puls
  • Svettning
  • Darrning eller skakning
  • Känsla av att tappa andan
  • Kvävningskänsla
  • Smärta eller obehag i bröstet
  • Illamående eller obehag i magen
  • Svindel, ostadighetskänslor eller matthet
  • Derealisations- eller depersonalisationskänslor
  • Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig
  • Parestesier (domningar eller stickningar)
  • Frossa eller värmevallningar

 

Observera att man för att ställa diagnosen paniksyndrom kräver:
 

  • Återkommande oväntade panikattacker
     
  • Att minst ett av följande har åtföljt minst en attack under minst en månad:
    • Ihållande förväntansångest (ångest för ångestattack)
    • Rädsla att mista kontrollen, bli tokig eller få hjärtinfarkt
    • Betydande beteendeförändring p g a attackerna

 

Man klassificerar också syndromet med avseende på om agorafobi föreligger eller inte.

 


Se även behandlingsöversikt - Psykomotorisk agitation (utagerande)

 

Kliniska fynd

En noggrann, men inte överdriven, somatisk undersökning bör utföras vid första attack, där besked om normalt utfall av undersökning och EKG kan bidra till att feltolkningsmönster bryts. Ur medicinsk synvinkel är det samtidigt värt att notera att det föreligger en ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar på sikt (risken för t ex hjärtinfarkt vid ångest- och depressionssjukdom är cirka 2-3 gånger förhöjd, andra riskfaktorer borträknade).

En bidragande mekanism i detta sammanhang kan vara den obalans i det autonoma nervsystemet som man iakttagit vid paniksyndrom. Detta tar sig bland annat uttryck som en reducerad hjärtfrekvensvariabilitet och en något ökad hjärtfrekvens.

Av mer oklar klinisk betydelse är den överrepresentation av mitralvalvsprolaps som observerats hos patienter med paniksyndrom.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER

 

Somatiska
 

  • Angina pectoris och hjärtinfarkt

  • Endokrina sjukdomar, främst hypertyreos, kan ge symtom som liknar panikångest - kontrollera fritt T4, T3 och TSH

  • Palpitationer/extrasystolier/takyarytmier kan likna symtombilden vid panikattack

 

 

Psykiatriska

Innefattar en mängd andra ångesttillstånd. Dessa är viktiga att identifiera, inte minst p g a skillnader i behandling.
 

 

 

 

UTREDNING/PROVTAGNING

 

Rimlig somatisk utredning i debutfasen. Observera risken för resurskrävande undersökningar till begränsad eller ingen nytta.

  • Rutinblodprover - blodvärde och elektrolyter

  • Viktigt att utesluta hypertyreos (fritt T4, T3, TSH)

  • Någon gång kan endokrinologisk utredning bli aktuell (t ex vid misstanke om feokromocytom, då attacker av högt blodtryck och flush i regel ingår i bilden)

 

 

 

BEHANDLING

 

Kognitiv psykoterapi
 

  • Tar fasta på teorin om att panikattacken beror på en feltolkning av kroppsliga signaler. Terapin går ut på att identifiera denna feltolkning och hitta alternativa, mer adekvata, tankemässiga förklaringsmodeller. Patienten får också lära sig avledande tekniker/aktiviteter.

 

 

Farmakologisk behandling
 

 

 

 

UPPFÖLJNING

 

  • Kognitiv terapi genomförs vanligtvis med relativt täta sessioner (ofta en gång per vecka) under en period. I efterförloppet kan det vara gynnsamt med "underhållssessioner” (eventuellt varje halvår) för att motverka återfall.

  • Medicinsk uppföljning sker i regel inom primärvården.

  • Farmakoterapi bör fortgå under lång tid, i regel åtminstone ett år.

 

 

 

ICD-10

Paniksyndrom F41.0

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
F41 Andra ångestsyndrom


Behandlingsrekommendation

Rekommenderad läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverket


Nationella riktlinjer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom


Blanketter

Panic Disorder Severity Scale (PDSS-SR)


Referenser

Ottosson: Psykiatri

Kaplan och Sadock: Synopsis of psychiatry

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

E-posta synpunkter till författaren info@internetmedicin.se

Prenumerera på våra nyhetsbrev