Direktlänkar till innehållet:
I. LÅNG LÄNGD
- Definitioner
- Orsaker till lång längd
A. Ärftlig långvuxenhet
B. Tidig pubertet
C. Hyperandrogenism
D. Marfan syndrom
E. Gigantism
F. Cerebral gigantism (Sotos syndrom)
II. HÖG VIKT
- Definitioner
- Orsaker till hög vikt
A. Livsstil
B. Hypercortisolism
C. Hypothyreos
D. Prader-Willi syndrom
Se även:
Tillväxtavvikelse, småvuxna barn
I. LÅNG LÄNGD
Långvuxenhet
Definition saknas men kan i analogi med övriga definitioner ses som en längd >+2 SD. Ovanligt med patologisk orsak till långvuxenhet.
Snabb längdtillväxt innebär deviation uppåt i kurvan från barnets tillväxtkanal (se tabell i översikt: Tillväxtavvikelse, småvuxna barn). Detta ökar risken för patologisk eller behandlingskrävande orsak till långvuxenhet. Redan en deviation på mer än 0.3 SD under ett år ligger över det normala och kan exempelvis indikera att pubertet startat men deviation uppåt ska också ske normalt när vikt accelererar till fetma.
Se medelföräldralängd (gå till översikt: Tillväxtavvikelse, utredning).
Behandling
Långvuxenhet behandlas endast i särskilda fall och skall skötas av specialist. Barnets längd och inte minst dess psykologiska situation är viktig.
De åtgärder som sätts in för att bromsa längdtillväxt kan minska det fortsatta växandet med 40-50 % jämfört prognostiserad slutlängd.
Behandlingsalternativ är huvudsakligen kirurgisk fysiodes av tillväxtzoner vid knäled. I utvalda fall kan forcerad slutning av tillväxtzoner ske hormonellt med testosteron eller undantagsvis med estradiol.
Symtom
Acceleration i längdtillväxt.
Kliniska pubertetstecken före 8 års ålder hos flicka, 9 års ålder hos pojke.
För pojkar skall ökad testikelstorlek föreligga, för flickor tillväxt av bröstkörtel. Isolerad behåring eller tillväxt av penis/clitoris är tillsammans med tillväxtacceleration symtom på hyperandrogenism (se nedan).
Notera att enbart könsbehåring inte betyder att pubertet startat.
Utredning och provtagning
Remitteras vid kliniska pubertetstecken för bedömning hos barnläkare.
Symtom
- Ökad behåring, framför allt genitalt och axillärt
- Tillväxt av penis eller clitoris
- Maskulinisering av flicka
- Accelererad längdtillväxt
- Striae
Utredning och provtagning
Utredning skall ske snarast på barnendokrinologisk enhet. Orsak kan vara androgenproducerande tumör (maligna) eller adrenogenitalt syndrom (kongenital binjurebarkshyperplasi, CAH) (risk för Addisonkris).
Mer info om Adrenogenitalt syndrom - CAH
Symtom
- Ärftlighet för syndromet, för aortaruptur eller linsluxation
- Linsluxation hos barnet
- Hypermobila leder
- Långa fingrar
- Marfans tecken; när handen knyts med tummen centralt sticker tumspetsen ut på ulnarsidan.
Utredning och provtagning
Se OMIM (Marfan syndrom)
Symtom
- Ökad tillväxthastighet
- "Pubertetsspurt" som inte slutar
- Akromegala drag
En viktig differentialdiagnos vid längdspurt hos barn i 4-9 års ålder är tidig pubertet. Pubertetsskattning ska därför alltid göras vid längdspurt, se vidare under "Tidig pubertet".
Utredning och provtagning
IGF-I och IGFBP-3 är förhöjda i förhållande till ålders och pubertetsmatchad referens. IGF-I är en utmärkt screeningundersökning som kan göras före remittering. Mätning av spontan GH insöndring på barnendokrinologisk enhet.
F. CEREBRAL GIGANTISM (Sotos syndrom)
Symtom
- Storskallighet
- Storvuxen under barndomen
- Nedsatt intellektuell utveckling
Utredning och provtagning
Se OMIM (Cerebral gigantism)
II. HÖG VIKT
Övervikt
Övervikt definieras som iso-BMI > 25, medan fetma definieras som iso-BMI > 30. Iso-BMI på 25 kg/m2 motsvarar att barnet följer cirka +1,2 SDS på svensk BMI-referens, medan iso-BMI 30 kg/m2 motsvarar cirka +2,4 SDS på referensen. Linjerna för iso-BMI finns på sjukvårdens tillväxtkurvor från 2 års ålder samt på skolhälsovården kurva, i de versioner som kan beställas från 2006.
Det går att bedöma risken för framtida övervikt hos ett barn i förhållande till dess aktuella BMI.
Se tabell i översikt: Tillväxtavvikelse, småvuxna barn.
Symtom
Storvuxen = även längden över genomsnittet
När barnet etablerar övervikt accelererar även längden något.
Grundregeln är att långa snabbväxande överviktiga barn är friska. Överviktiga barn som är korta och har långsam längdtillväxt bör bedömas noggrant och sjukdomar, såsom hypothyreos eller Cushings syndrom måste utredas.
Det är mycket viktigt att reagera över onormal viktökning tidigt. Det mulliga spädbarnet skall börja komma in i den slanka barndomsperioden redan från ca 1½ års ålder. Ett barn som har en relativ viktökning redan då har en påtaglig risk att sedan vara en fet eller överviktig 4 åring. Barn kommer inte att "springa av sig" babyhullet när de är i 3-4 års ålder utan detta måste ha startat tidigare och genereras av en metabol hormonell omställning.
Förutsättningarna att bryta den negativa utvecklingen i tidig ålder är goda men det handlar då inte alls om att banta barn utan om helt andra faktorer.
Vanliga orsaker till att mycket unga barn startar en utveckling mot livslång övervikt eller fetma är sådant som att:
- Barnet inte sover på natten, och föräldrar ger mat i flaska för att barnet skall somna om.
- Barnet är petigt med maten och föräldrarna ändrar matsedeln för att barnen skall äta eller att man kompenserar att barnet äter dåligt vid huvudmål genom att låta barnet småäta.
- De vuxna runt barnet (föräldrar och barnomsorg) tillåter det matglada barnet att själv äta flera portioner.
- Ren vanvård, som att ge barnen en massa godis, läsk och glass förekommer förstås också.
Utredning och provtagning
Krävs ej om barnet vuxit enligt ovan, dvs vid viktökning skall alltid en mindre längdacceleration ske. Patologisk orsak är ovanlig.
Se översikt: Tillväxtavvikelse, småvuxna barn
Se OMIM (Prader-Willi syndrom)
ICD-10
Cushings syndrom, ospecificerat E24.9
För tidig pubertet E30.1
Långvuxenhet UNS E34.4X
Hypotyreos, ospecificerad E03.9
Akromegali och hypofysär gigantism E22.0
Medfödda missbildningssyndrom som främst är förenade med kortväxthet Q87.1
Marfans syndrom Q87.4
Referenser:
Cole TJ, Lobsten T. Extended international (IOTF) body mass index cut-offs for thinness, overweight and obesity. Pediatr Obes. 2012 Aug;7/(4):284-94) Länk
Karlberg J.Probability of adult overweight and risk change during the BMI rebound period. Obes Res. 2002 Mar;10(3):135-40 Länk
Tack för din kommentar!