Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Diabetes typ 1, barn, insjuknande + handläggning av akuta situationer

FÖRFATTARE

Docent, överläkare Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken/NU-sjukvården, Uddevalla och NÄL (Trollhättan)

GRANSKARE

Professor Otto Westphal, Barnkliniken/Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg

UPPDATERAD

2021-05-17

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL

BAKGRUND

 

Närmare 800 barn och ungdomar från < 1 år upp till 18 års ålder insjuknar i typ 1 diabetes varje år. Bara knappt 10 % av barnen och ungdomarna som insjuknar i diabetes har en nära släkting (föräldrar eller syskon) som har typ 1 diabetes.


 

SYMTOM

 

Klassiska symtom
 

Majoriteten av barn och ungdomar med typ 1 diabetes uppvisar de klassiska symtomen:
 

  • Törst
  • Ökande urinmängder/nattenures
  • Viktnedgång



Symtom på ketoacidos

 

Drygt 20 % av barnen och ungdomarna med typ 1 diabetes insjuknar med ketoacidos. 59 % har sökt sjukvård med symtom på diabetes innan inläggningen men 43 % av dessa har felaktigt inte remitterats till barnsjukvård samma dag. Dessa barn hade signifikant lägre pH (7,15 vs. 7,20), vilket understryker vikten av att primärvården känner igen symtomen på nyupptäckt diabetes, och att blod- eller urinprov för glukos tas frikostigt på alla sjuka barn.

Symtom på ketoacidos förutom påverkat allmäntillstånd med dehydrering är:
 

  • Illamående, kräkningar
  • Takypné (Kussmaulandning)
  • Buksmärtor

 

Kräkningarna kan ibland missuppfattas som gastroenterit, frekvent kissande som urinvägsinfektion eller takypné som astma eller pneumoni, framför allt hos små barn som har svårt att signalera törst. Genital svampinfektion kan vara ett symtom på diabetes.

Se även behandlingsöversikt - Ketoacidos, diabetes

 

DIAGNOS

 

Diagnosen typ 1 diabetes ställes vanligen mycket enkelt genom:
 

  • Anamnes på ökad törst och polyuri
  • Ett blodsockerprov eller urinprov för glukosuri
  • Vid glukosuri bör alltid ett B-glukos tas snarast

 

Således bör man vara frikostig med att kontrollera plasmaglukos och glukosuri på alla barn med oklara kräkningar (speciellt om inte samtidig diarré), andningsbesvär eller nytillkommen enures. Alla barn med förhöjt plasmaglukos eller glukosuri skall bedömas av barnläkare samma dag. Många barn som diagnostiseras med nyupptäckt typ 1 diabetes på sjukhus visar sig ha haft kontakt med sjukvårdsinrättning tidigare utan att rätt diagnos ställts. Primärvården ska inte utreda ett barn med hyperglykemi, ex med OGTT med misstanke på typ 2 diabetes, utan barnet skall alltid remitteras till barnklinik. Observera att HbA1c kan vara i stort sett normalt och är inte ett screeningprov för diabetes i barnaåren.


 

AKUT HANDLÄGGNING

 

Barn och ungdomar med nyupptäckt typ 1 diabetes som ej fyllt 18 år skall alltid tas om hand på barn- och ungdomsklinik.

Barn och ungdomar med ketoacidos behandlas enligt särskilt schema (se även "Akut omhändertagande. Behandling av hyperglukemi utan och med ketoacidos".

Ta omedelbar kontakt med jourhavande barnläkare eller bakjour. Under transport till sjukhus kan man ge Ringeracetat 4 ml/kg/tim vid nedsatt perifer cirkulation. Ge aldrig insulin till ett barn med nyupptäckt eller tidigare diagnostiserad diabetes innan vätskebehandling är påbörjad. Insulin innan vätska sänker blodsockret och därmed den osmotiska effekten av glukos, med risk för utvecklandet av cirkulatorisk chock.

 

Insulinbehandling
 

Typ 1 diabetes hos barn innebär alltid insulinbrist och barnen får därför insulin redan från dag 1. Enstaka barn med diabetes har en annan diagnos än typ 1 diabetes, men initialt får alla samma behandling.

Insulinbehandling av patienter med typ 1 diabetes ges med måltidsrelaterat insulin och basinsulin (flerdosbehandling). Kolhydratsräkning lärs ut vid debuten. De flesta barn med typ 1 diabetes får en inital period med partiell remission (”smekmånadsfasen”) definierat som ett insulinbehov på < 0,5 E/kg och ett nära nog normalt HbA1c.

Se även behandlingsöversikt - Diabetes typ 1, insulinbehandling

 

Insulinpump
 

Behandling med insulinpump från diabetesdebuten har inte visat sig ge ett lägre HbA1c, men däremot bättre livskvalitet mätt som större tillfredsställelse med diabetesbehandlingen.

Hos förskolebarn med typ 1 diabetes innebär barnets oregelbundna livsföring ett extra problem. I denna patientgrupp har användningen av insulinpump redan från debuten ökat markant under senare år då denna regim som underlättar för föräldrarna och barnet numera rekommenderas både nationellt och internationellt.


Se även behandlingsöversikt - Insulinpumpsbehandling

 

Handläggning på jourtid
 

Frågor rörande diabetes är vanliga på jourtid och inte alltid så enkla att handlägga för den som inte tar hand om diabetespatienter till vardags. Föräldrarna har ofta stor kunskap och erfarenhet av diabetes hos sitt barn och behöver många gånger bara få bekräftat att man ”tänkt rätt”. Andra gånger kan barnet vara sjukare än föräldrarna inser och man bör därför vara frikostig med att låta barnet/tonåringen komma in akut för bedömning och provtagning. Bakjouren bör rådfrågas vid osäkerhet i bedömningen eller om man upplever att man inte kan ge ett svar som föräldrarna känner sig trygga med.

Patienter med redan diagnostiserad typ 1 diabetes bör inkomma för bedömning på jourtid vid/om:
 

  • Påverkat allmäntillstånd

  • Illamående eller kräkningar (kontrollera ketoner!) som medför svårigheter med vätskeintaget

  • Blodsockret fortsätter att stiga trots ökade insulindoser

  • Högt blodsocker med ökande mängd ketoner (i blod eller urin) under dagen, trots ökade insulindoser och tillförsel av kolhydrater

  • Barnet andas häftigt (Kussmaulandning)

  • Hypoglykemi där barnet inte piggnat till efter tillförsel av glukos och/eller glukagon eller om barnet är påverkat efter hypoglykemin (t ex slö, illamående, huvudvärk, neurologiska symtom)

  • Den bakomliggande sjukdomen är oklar

  • Svåra magsmärtor

  • Barnet är litet (< 2-3 år) eller har andra sjukdomar förutom diabetes

  • Uttröttade föräldrar/anhöriga, t ex p g a nattvak

 

Blodsockernivån eller förekomst av ketoner i blod/urin bör inte påverka ställningstagande enligt ovan.

Ge alltid rådet att ringa igen om familjen blir det minsta osäker på hur man ska göra eller bedöma situationen.


 

AKUTA SITUATIONER

 

Kräkningar - orsakas av ketoner
 

P g a insulinresistens/brist
 

Kräkningar och illamående är de vanligaste symtomen vid en ökad nivå av ketoner i blod och urin. Både blodsocker och urinsocker är då högt.

Observera att kräkningar hos ett barn med diabetes alltid ska betraktas som orsakade av insulinbrist till dess att motsatsen är bevisad. 


P g a gastroenterit
 

Om blodsockret är lågt men nivåerna av ketoner i blod eller urin är förhöjda har barnet s k svältketoner. Dessa kan orsakas av dåligt kolhydratintag, t ex i samband med en gastroenterit. Om barnet dessutom har diarréer kan man känna sig någorlunda säker på denna diagnos. 

Se även behandlingsöversikt - Diabetes typ 1, barn, insulinjustering vid sjukdom

 

Högt blodsocker
 

Det är insulinbristen och ketonerna man mår akut dåligt av vid typ 1 diabetes, inte den höga blodsockernivån i sig. Man kan må utmärkt med ett blodsocker på 25 mmol/L och vara negativ för ketoner i blod eller urin, men må illa och kräkas när blodsockret är 15 mmol/L och ketonerna är förhöjda.


Handläggningsrekommendationer
 

Ett tillfälligt högt blodsocker (> 8 mmol/l) kan med fördel behandlas med en extrados direktverkande insulin om det har gått mer än 2 timmar efter senaste måltid, även om barnet mår bra och inte har ketoner. Man kan då använda den s k korrektionsfaktorn (100 delat med den totala dagliga insulindosen, d v s summan av allt basinsulin och måltidsinsulin - Se utförligt exempel i Diabetes typ 1, barn, uppföljning) för att sänka blodsockret så att det hinner sjunka till nästa måltid. Max extrados är 0,1 E/kg vid ett tillfälle (förutom måltidsinsulin för kolhydrater). Vid otillräcklig effekt kan en ny dos ges efter 2 timmar.

Ett högt blodsocker under dagen (upp till 20-25 mmol/L) är i sig ingen anledning att bedömas akut, däremot bör barnet komma in om det samtidigt mår dåligt och/eller mår illa/kräks. OBS - förväxla ej dessa kräkningar med gastroenterit. Ge rådet att mäta blodketoner och ge extra insulin enligt tabellen nedan.

Om blodsockret är mer än > 14-15 mmol/L och barnet har tecken på insulinbrist (illamående, kräkningar, ketoner) bör man ge en extrados direktverkande insulin (NovoRapid, Humalog eller Apidra) alternativt ultrasnabbverkande Fiasp med dosering enligt korrektionsfaktorn, men max 0,1 E/kg. Se tabell "Dosjustering av insulin vid förändrade keton- och blodglukosnivåer" nedan.

 

Insulinresistens
 

Höga blodsockervärden ger i sig en relativt snabb utveckling av insulinresistens (minskad insulinkänslighet). Det räcker med en natt med högt blodsocker för att insulinbehovet till måltiderna nästa dag ska stiga med 1-2 enheter. I en studie fann man att efter 44 timmar med ett blodsocker på 15 mmol/L så minskade insulineffekten med hela 32 %.

Den ökade insulinresistensen uppstår oavsett orsaken till högt blodsocker (ätit för mycket, ökat insulinbehov p g a sjukdom, missat en insulindos, stress eller liknande).

Förhöjda nivåer av stresshormoner (adrenalin, noradrenalin) förorsakar en snabbt insättande insulinresistens, inom 5-10 min. Stress ger också upphov till frisättning av kortison, vilket orsakar en ökad insulinresistens efter ett par timmars tid.

 

Handläggningsrekommendationer
 

Om blodsockret är högt (> 8 mmol/L) ger man en extrados enligt korrektionsfaktorn 100/TDD. Man bör dock inte ge extra insulin inom 2 timmar efter en måltid p g a att måltidsdosen ännu inte fått full effekt. Man ger extradoser var 2-3 timmar tills blodsockret börjat sjunka. Det är viktigt att samtidigt mäta blodketoner, och om dessa är förhöjda kan dosering ges enligt tabell nedan.. Ketonerna kan gå upp lite 1:a timmen men går ned påtagligt 2:a timmen som tecken på att insulindoser haft effekt.

Om detta inte hjälper kan man upprepa extradoser enligt tabellen nedan med 2-3 timmars mellanrum tills blodsockret börjar gå ner. Observera att en patient med insulinpump skall ge alla extradoser med penna eller engångsspruta. En vanlig orsak till ketoacidos hos pumppatienter är att man givit extradoser med pumpen när orsaken till det höga blodsockret är att något blivit fel med insulintillförseln via pumpen (t ex att nålen har lossnat).

Se även behandlingsöversikt - Insulinresistens

 

Hypoglykemi
 

Handläggningsrekommendationer
 

Barn med typ 1 diabetes bör sträva efter att hålla blodsockret mellan 4 mmol/L och 8 mmol/L. Vid PG ≤ 3,5 mmol/L bör druvsocker eller annan form av snabbverkande glukos ges snarast. Ca 0,3 g/kg av glukos brukar höja blodsockret med ca 3-4 mmol/l, så det kan vara lämpligt att börja med halva denna mängd druvsocker för att undvika en rekyleffekt, d v s att blodsockret stiger för högt efter en känning. Om blodsockret är 3,5-4,5 mmol/l (”alert level”) kan man kan behöva vidta någon form av åtgärd, som att äta något som innehåller kolhydrater om man just motionerat. Det kan vara bra att ta en frukt i denna situation, speciellt om blodsockret är på väg ner. Pilarna på en CGM (Continuous Glucose Monitoring, kontinuerlig glukosmätning) eller isCGM (intermittent scan CGM, kontinuerlig glukosmätning med Flash Libre) kan ge god vägledning om vart blodsockret är på väg.

Man bör undvika sådant som innehåller fett (t ex mjölk eller choklad) eftersom fett fördröjer tömningen av magsäcken och därmed ger en långsammare initial blodsockerstegring. Blodsockret skjuter ofta i höjden efter en hypoglykemi p g a en uttalad hormonell motreglering. Effekten ökas på av ett för högt intag av kolhydrater och minskad insulindos till efterföljande måltid. Dessa s k rekyleffekter är vanliga hos barn. Om druvsocker givits p g a lågt blodsocker strax före maten så höjer det till ett normalt värde inom 10-15 min. Man väntar därför 10-15 minuter med maten, men sen bör en full insulindos ges innan man börjar äta för att undvika en rekyleffekt.

Alla barn och ungdomar med typ 1-diabetes bör ha glukagon tillgängligt hemma. Vid akut hypoglykemi då barnet inte kan svälja ges glukagon s.c. (dos: 0,1-0,2 ml/10 kg, max dos 1 mg). (Glucagon 1 mg/ml, förfylld spruta om 1 mg). Glukagon finns som förfylld spruta om 1 mg men innehållet måste blandas innan injektion och innehåller då 1 mg/ml. Glukagon kan även ges som nässpray, (Baqsimi 3 mg näspulver i motsvarande dos: 1 sprayning i ena näsborren) till barn från 4 års ålder och vuxna. Om barnet är medtaget men ändå kan svälja är flytande glukos ett bra alternativ (finns i plasttub på apoteket och i många idrottsbutiker). En tesked motsvarar ungefär en tablett á 3 g.

 

Omedveten hypoglykemi

Med omedveten hypoglykemi menas en episod med lågt blodsocker där man inte har fått några varningssymtom på att blodsockret börjat bli lågt. En patient med typ 1 diabetes som har upprepade låga blodsockervärden får ett lägre tröskelvärde för den blodsockernivå vid vilken hypoglykemiska symtom uppkommer.

Om tröskeln för att utlösa kroppens blodsockerhöjande hormoner (fr a glukagon och adrenalin, s k motreglering) sjunker under den blodsockernivå när hjärnan börjar fungera dåligt av det låga blodsockret så får man inga adrenerga varningssymtom på hypoglykemin, utan de neuroglukopena symtomen kommer först med påverkan av hjärnan. Man reagerar därför inte i tid, äter inget, och hypoglykemin kan lätt utvecklas till en svår sådan.
 

Handläggningsrekommendation
 

Har patienten problem med omedvetna känningar ska man sikta mot ett lite högre blodsocker. Fr a ska man göra allt för att undvika låga blodsocker under 3,5-4,0 mmol/L. Redan efter ca 2 veckors tid kan man märka av sina symtom på lågt blodsocker betydligt bättre.

 

Svår hypoglykemi
 

Svår hypoglykemi definieras som att patienten varit i behov av hjälp från annan person. Mer sällan uppkommer medvetslöshet och/eller kramper. Ca 2-3 % av barn och ungdomar med diabetes drabbas av detta per år. Barn som har en generell kramp i samband med hypoglykemi bör utredas med EEG. Om detta upprepas kan antiepileptisk behandling sättas in oavsett EEG-svar. Behandling förebygger kramper och minskar risken för nya episoder av svår hypoglykemi.

Små barns hjärnor (< 5 år) är ännu inte färdigutvecklade och man har därför ansett att det finns risk för bestående kognitiv påverkan om barnet har svåra hypoglykemier i denna ålder. På senare tid har det allt mer poängterats vikten av en tidig, god metabol kontroll för att hjärnan ska kunna utvecklas optimalt och bättre stå emot CNS-trauma inklusive det som svår hypoglykemi med kramper kan utgöra.

Se även behandlingsöversikt - Hypoglykemi, symtom och behandling

 

Ketoner
 

Det är mycket viktigt att kontrollera ketonnivåerna när ett barn är stressat eller sjukt, mår illa eller kräks eller när blodsockret är högt (över ca 15 mmol/L) under flera timmars tid.

 

Urinprov och blodprov
 

Ketoner (”syror”) kan mätas både med urinprover (som mäter acetoacetat) och blodprover (som mäter betahydroxismörsyra, BOHB).

Alla barn och ungdomar med diabetes skall ha möjlighet att mäta blodketoner hemma enligt beslut i Svensk Förening för Pediatrisk Endokrinologi och Diabetes, och detta har i praktiken ersatt urinketonmätning. Detta gäller speciellt yngre barn och de som behandlas med insulinpump. Blodketoner bör alltid användas istället för urinketoner om barnet mår dåligt eller för att följa förloppet om man givit en extrados insulin p g a högt blodsocker och ketoner.

 

Urinketoner och blodketoner kan motsäga varandra
 

Det finns situationer när urinketonerna kan vara negativa medan blodketoner visar nivåer som vid misstänkt ketoacidos. Det beror på att det kan bildas framför allt BOHB vid utvecklandet av en ketoacidos. Blodketoner anger situationen just nu – vid provtagningen – medan urinketoner anger ett medelvärde av vad som hänt sedan föregående miktion. När man givit extra insulin vid en ketos sjunker blodketoner snabbare än urinketoner som kan vara förhöjda under flera timmars tid (en del BOHB omvandlas till acetoacetat som utsöndras i urinen). Blodketoner kan stiga första timmen efter att extra insulin givits, men sjunker som regel påtagligt efter andra timmen om insulindosen haft avsedd effekt. Se tabell "Dosjustering av insulin vid förändrade keton- och blodglukosnivåer" nedan för tolkning av ketoner och förslag till extradoser.

 

Insulinpump – ökad risk för ketoacidos
 

Eftersom pumpen innehåller enbart direkt- eller ultrasnabbverkande insulin så blir den subkutana insulindepån mycket liten. Man bör därför kontrollera ketoner i blod om blodsockret är > 14-15 mmol/L och inte går ner på några timmar efter en extrados, när man vaknar på morgonen med blodsocker > 14-15 mmol/L eller om blodsockret är > 14-15 mmol/l vid sänggåendet.

Ett stopp i pumpen på 6-8 timmar förorsakar blodketoner på drygt 1-1,5 mmol/L, lite illamående, men ej kräkningar eller acidos. Blodketonerna stiger med ca 0,2 mmol/timme vid stopp i insulintillförseln för patienter som inte har någon egen insulinproduktion. Vid sjukdom eller intag av alkohol utvecklas dock ketonemi snabbare.

Risken för ketoacidos är ungefär fördubblad hos ett barn som använder insulinpump.
 

Se: Behandling av ketoacidos.


Tabell: Dosjustering av insulin vid förändrade keton- och blodglukosnivåer

TDD = Total Daglig Dos, se uträkning nedanför tabellen. Avvakta 2 timmar efter en given insulindos innan extra insulin ges.
 

    Blodglukos (BG)
             
Ketoner i
blod (mmol/L)
och urin
(0-mycket)
  < 5,5 mmol/L 5,5- 10 mmol/L 10-14
mmol/L
14-22
mmol/L
> 22
mmol/L
< 0,6 mmol/L
0/spår av
 

Extra kolhydrater och vätska behövs.

Ingen anledning till oro.* Ge extra
insulin enligt korrektions-
faktor.¤*
Ge 0,05 E/kg extra eller 5 % extra av TDD.* Ge 0,1 E/kg extra eller 10 % extra av TDD. Upprepa vid behov.*
0,6-0,9 mmol/L
Spår av/lite
  Svält-
ketoner. Extra kolhydrater och vätska behövs
Svältketoner. Extra kolhydrater och vätska behövs. Ge normal bolusdos till mängden kolhydrater. Extra kolhydrater och vätska behövs. Ge 0,05 E/kg
extra eller 5 % av TDD.
Sockerfri dryck.
Ge 0,05-0,1 E/kg extra eller 5-10 % extra av TDD.
Sockerfri dryck.
Ge 0,1 E/kg extra eller 10 % av TDD. Upprepa vid behov.
1,0-1,4 mmol/L
Lite/måttligt
  Svält-
ketoner. Extra kolhydrater och vätska behövs.
Svältketoner. Extra kolhydrater och vätska behövs. Ge normal bolusdos till mängden kolhydrater. Extra kolhydrater och vätska
behövs. Ge 0,05-0,1 E/kg extra eller 5-10 % extra av TDD.
Sockerfri dryck.
Ge 0,1 E/kg extra eller 10 % av TDD.
Sockerfri dryck.
Ge 0,1 E/kg extra eller 10 % av TDD. Upprepa vid behov.
1,5-2,9 mmol/L
Måttligt/mycket
  Höga nivåer av svält-
ketoner. Kontrollera BG-mätaren, nytt BG och ketoner. Extra kolhydrater och vätska behövs, och sedan en liten dos insulin när blodsockret stigit.**
Höga nivåer av svältketoner. Extra kolhydrater och vätska behövs. Ge 0,05 E/kg extra eller 5 % av TDD. Upprepa dosen när BG nivåerna har stigit.** Extra kolhydrater och vätska behövs. Ge 0,1 E/kg extra eller 10 % av TDD.** Ge 0,1 E/kg extra eller 10-20 % extra av TDD. Upprepa dosen efter 2 timmar om ketonnivåerna inte sjunker.** Ge 0,1 E/kg extra eller 10-20 % extra av TDD. Upprepa dosen efter 2 timmar om ketonnivåerna inte sjunker.**
≥ 3,0 mmol/L
Mycket
  Mycket höga nivåer av svältketoner. Kontrollera BG mätaren, nytt BG och ketoner. Extra kolhydrater och vätska behövs.*** Sedan en liten dos insulin när blodsockret stigit. Mycket höga nivåer av svältketoner. Kontrollera BG-mätaren, nytt BG och ketoner. Extra kolhydrater och vätska behövs. Ge 0,05 E/kg extra eller 5 % av TDD. Upprepa dosen när BG nivåerna har stigit.*** Extra kolhydrater och vätska behövs. Ge 0,1 E/kg extra eller 10 % av TDD.*** Ge 0,1 E/kg extra eller 10-20 % extra av TDD. Upprepa dosen efter 2 timmar om ketonnivåerna inte sjunker.*** Ge 0,1 E/kg extra eller 10-20 % extra av TDD. Upprepa dosen efter 2 timmar om ketonnivåerna inte sjunker.***


* Kontrollera BG och blodketoner igen efter två timmar. Ge extra insulin enligt korrektionsfaktorn när blodsockret är > 6-8 mmol/l.

** Ge gärna söt saft eller juice att dricka. Om barnet inte kan äta eller dricka kan intravenöst glukos krävas. Risk för ketoacidos! Kontrollera BG och ketoner varje timme.

*** Det föreligger en omedelbar risk för ketoacidos om ketonnivåerna i blodet ≥ 3,0 mmol/L. Kräver akut behandling med insulin! Utvärdera patienten på akutmottagning.

¤ Korrektionsfaktorn räknas ut med hjälp av formeln 100/TDD (se nedan) och ger svar på hur många mmol/L en enhet insulin sänker blodsockret. Sikta på ett blodsocker på 6 mmol/L. Ex: om blodsockret är 15 mmol/L och barnet har 32 E/dygn (TDD = 32). Korrektionsfaktorn blir då 100/32 ≈ 3, d v s 1 enhet sänker ca 3 mmol/L. Skillnaden mellan 15 och 6 är 9 mmol/L, d v s 3 enheter sänker blodsockret lagom.
 

  • För att räkna ut den Totala Dagliga Dosen (TDD) summeras allt insulin som ges under en vanlig dag, d v s summan av direkt-/snabbverkande- och långtidsverkande insulin) eller ta summan av basaldosen och bolus i en pump. Räkna även med eventuella extra bolusdoser som ges vid oväntad hyperglykemi, ex vid sjukdom.

  • Höga blodglukosnivåer och förhöjda ketonnivåer tyder på insulinbrist. ”Svältketoner” i blod är vanligen under 3,0 mmol/L, men kan ibland vara högre, och blodsockret är lågt.

  • När barnet känner sig illamående eller kräks och BG är under 10-14 mmol/L (se tabell) måste han/hon dricka små portioner vätska innehållande socker för att hålla uppe blodglukosnivån. När ketonnivåerna är förhöjda behöver man ge insulin, men detta blir svårt om blodglukosnivåerna är låga.

  • Extra insulin kan ges i form av en direktverkande insulinanalog eller som snabbverkande insulin. Direktverkande är att föredra om det finns att tillgå.
     
  • Snabbverkande insulin kan ges intramuskulärt för att snabba på absorbtionen.

 

 

 

ICD-10

Diabetes mellitus typ 1 E10

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
E10 Diabetes mellitus typ 1

Länkar


Visa behandlingsöversikt - Insulinpumpsbehandling

Visa behandlingsöversikt - Diabetes typ 1, barn, uppföljning

Visa behandlingsöversikt - Diabetes typ 1, barn, insulinjustering vid sjukdom


Nationella riktlinjer
 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården


Referenser
 

Åkesson K, Fureman A, Hanberger L, Pundziute-Lycka A, Samuelsson U, Hanås R, et al. Årsrapport 2020. Swediabkids - Nationella diabetesregistret, barn och ungdomsdiabetes. Länk

Wersäll J, Adolfsson P, Forsander G, Janson A, Örtqvist E, Wallensteen L, et al. Delayed referral is common even when new-onset diabetes is suspected in children. A Swedish prospective observational study of diabetic ketoacidosis at onset of type 1 diabetes. Pediatric Diabetes. 2021;accepted for publication. Länk

Fowelin J, Attvall S, von Schenck H, Bengtsson BA, Smith U, Lager I. Effect of prolonged hyperglycemia on growth hormone levels and insulin sensitivity in insulin-dependent diabetes mellitus. Metabolism. 1993;42(3):387-94. Länk

Brodows RG, Williams C, Amatruda JM. Treatment of insulin reactions in diabetics. JAMA. 1984;252(24):3378-81. Länk

Fanelli CG, Epifano L, Rambotti AM, Pampanelli S, Di Vincenzo A, Modarelli F, et al. Meticulous prevention of hypoglycemia normalizes the glycemic thresholds and magnitude of most of neuroendocrine responses to, symptoms of, and cognitive function during hypoglycemia in intensively treated patients with short-term IDDM. Diabetes. 1993;42(11):1683-9. Länk

Schober E, Otto KP, Dost A, Jorch N, Holl R, German/Austrian DPVI, et al. Association of epilepsy and type 1 diabetes mellitus in children and adolescents: is there an increased risk for diabetic ketoacidosis? J Pediatr. 2012;160(4):662-6 e1. Länk

Cameron FJ, Northam EA, Ryan CM. The effect of type 1 diabetes on the developing brain. Lancet Child Adolesc Health. 2019;3(6):427-36. Länk

Laffel L. Ketone bodies: a review of physiology, pathophysiology and application of monitoring to diabetes. Diabetes Metab Res Rev. 1999;15(6):412-26. Länk

Hanas R, Lundqvist K, Windell L. Blood glucose and beta-hydroxybutyrate responses when the insulin pump is stopped in children and adolescents. Pediatric Diabetes. 2006;7(suppl 5):35(abstract).

Hanas R, Lindblad B, Lindgren F. A 2-year population study of pediatric ketoacidosis in Sweden: predisposing conditions and insulin pump use. Diabetes. 2005;54 (Suppl 1):A455 (abstract).

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev