Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Amning

FÖRFATTARE

Med dr, leg. ssk Gerd Almquist-Tangen, /

GRANSKARE

Professor Anders Fasth, Avdelningen för pediatrik/Institutionen för kliniska vetenskaper/Sahlgrenska akademin

UPPDATERAD

2020-03-24

SPECIALITET
INNEHÅLL



BAKGRUND
 

Enligt WHO anses bröstmjölk vara den mest fördelaktiga födan för det nyfödda barnet och har hälsosamma effekter för både mamma och barn. Varje mammas mjölk är unik och anpassad till just hennes barn. Bröstmjölken innehåller all den näring och vätska ett barn behöver för gynnsam tillväxt, utveckling och hälsa under barnets sex första levnadsmånader, förutom D-vitamin. Bröstmjölken innehåller ämnen som stimulerar immunförsvaret hos barnet och minskar risken för infektioner såsom infektioner i tarm, luftvägar och urinvägar. Frekvensen av plötslig spädbarnsdöd är lägre och förstoppning ovanligare hos ammade barn än hos ersättningsuppfödda barn.

De allra flesta mödrar ammar. Några flaskmatar med bröstmjölk (sin egen utpumpade eller donerad) och några med bröstmjölksersättning. Det är mammans val att amma eller inte amma och att flaskmata eller inte. Enligt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:33) ska information om spädbarnsnutrition till föräldrar vara objektiv, saklig och anpassad till det enskilda barnets och familjens behov.

Matstunden är inte bara mat, det är också en stund för avkoppling, närhet, samspel och hudkontakt. Att ha hud- och ögonkontakt med barnet är viktig för anknytningen mellan barn och förälder. Detta gäller oavsett om barnet ammas eller flaskmatas.


 

AMNING
 

Det kan ta tid innan amning kommer igång fullt ut. Själva mjölkproduktionen kommer inte riktigt igång förrän 2–3 veckor efter förlossning. Som nybliven mamma kan man behöva lära sig hur man ammar och ibland kan man behöva använda hjälpmedel, så som bröstpump eller amningsnapp. För råd och stöd kring amningen samt eventuell konsultation för bedömning av amningstekniken kan man kontakta:
 

  • BVC
  • Amningsmottagning
  • Amningshjälpen
  • 1177

Amningsstatus

Amningsstatus ska stötta personal i att dokumentera amningen på ett standardiserat sätt samt fungera som ett verktyg för amningsstöd till föräldrar.

Det är främst fem faktorer som bör utvärderas för att underlätta amningen:
 

  • Barnets tag om bröstet - normalt gapar barnet stort över bröstvårtan och vårtgården.
     
  • Upplevelse av amning - ofta smärtsam i början men lindras vanligtvis efter en kort stund.
     
  • Barnets sugkraft - kraftfullt eller svagt?
     
  • Sugmönster - normalt rytmiskt med korta pauser.
     
  • Bröstvårtans form efter amning - rund, platt, sned?

Förvaring av bröstmjölk

Bröstmjölk håller tre dygn i kylskåp och sex månader i frys. Bör tinas eller värmas i vattenbad.


Bröstmjölksersättning

För de mödrar/familjer som inte kan eller vill amma finns bröstmjölksersättning (BME), även kallat modersmjölksersättning. BME liknar bröstmjölk så långt det är möjligt och innehåller fullgod näring för barnet, förutom D-vitamin. Ersättningen är avsett att användas för att komplettera eller ersätta bröstmjölk till spädbarn under de första månaderna, fram till dess att barnet börjar få lämplig tilläggskost.


Flaskmatning

BME eller urpumpad mjölk kan ges i kopp eller i nappflaska.

Vid flaskmatning bör barnet halvsitta i förälderns famn och stödja barnets huvud och nacke. Anpassa flaskmatning i barnets takt med kortare pauser. Barn som flaskmatas äter liksom ammande barn oregelbundet och olika mängd vid olika tider på dygnet. Första dygnet rymmer barnets magsäck cirka 10 ml, andra dygnet cirka 20 ml o s v. Efter första levnadsveckan följer BVC barnets viktutveckling och ger rekommendation om mängden mat.
 

1177: Flaskmatning


Delamma

Om man under den första tiden väljer att både amma och ge barnet bröstmjölksersättning är det bra att erbjuda bröstet först och därefter ge ersättningen. Detta därför att barnet behöver stimulera brösten regelbundet för att få igång och upprätthålla mjölkproduktionen. En annan anledning till att amma innan ersättningen ges är att maten kommer snabbare med nappflaska än vid amning vilket en del barn föredrar efter att man väl introducerat nappflaska.


 

KOMPLIKATIONER
 

Amning är komplext och tar tid och tålamod. De vanligaste orsakerna till att lägga ner amningen tidigare än planerat är amningskomplikationer såsom smärta, sår på bröstvårtan eller mjölkstockning. Med rätt hjälp och stöd kan de allra flesta bröst- och amningsproblem förebyggas. Vid uppkomna amningsproblem kan mamman få hjälp från:
 

Länkar
 

Amningskomplikationer, mastit

Amningskomplikationer, smärta

Amningskomplikationer, svampinfektion

Amningskomplikationer, mjölkstas

Amningskomplikationer, sår/fissur på bröstvårta


Referenser
 

  1. Almqvist-Tangen G, Bergman S, Dahlgren J, Roswall J. Alm B. Factors associated with discontinuation of breastfeeding before one month of age. Acta Paediatrica 2012 101:1:55-60. DOI: 10.1111/j.1651-2227.2011.02405. Länk
     
  2. Livsmedelsverket (2016). Spädbarn. Länk
     
  3. Rikshandboken: Nutrition. Länk
     
  4. SOSFS 2008:33. Socialstyrelsens författningssamling: Information som avser uppfödning genom amning eller med modersmjölksersättning. Stockholm: Socialstyrelsen. Länk
     
  5. UNICEF; The Health professional’s guide to: “A guide to infant formula for parents who are bottle feeding” 2010. Hämtad 2018-02-19. Länk
     
  6. World Health Organization, Breastfeeding. Länk
     
  7. Socialstyrelsen, folkhälsomyndigheten, livsmedelsverket och konsumentverket: Tio steg som främjar amning. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev