Hallux valgus

BAKGRUND

Hallux valgus är den vanligaste fotåkomman hos vuxna och är vanligare hos kvinnor än män. Hallux valgus betyder att stortån är snedställd. Stortåns ände trycks mot den andra tån och ibland ligger de omlott, den 2:a tån ovanpå stortån. Samtidigt blir leden mellan första mellanfotsbenet och stortån vinklad inåt, vilket gör framfoten bredare. Patientens problem är smärta och kosmetik.

Artros kan i vissa fall utvecklas i stortåns grundled (MTP 1), men det är dock är inte speciellt vanligt i samband med hallux valgus. Artros i stortåns grundled leder till s k hallux rigidus, d v s stel och smärtsam stortå. Det är dock ovanligt att patienten samtidigt har hallux valgus och hallux rigidus.

Orsaker

Etiologin till hallux valgus är okänd. Smala och trånga skor har ofta fått skulden, men om detta är den enda orsaken vet man inte med säkerhet.
Dock förekommer tillståndet främst hos kvinnor och nästan aldrig hos barfotabefolkning.

Viss ärftlighet finns. Hos unga, d v s barn och tonåringar förekommer s k juvenil hallux valgus, som beror på att det första metatarsalbenet är vinklat medialt. Den primära orsaken är felvinkeln av benet, vilket sedan leder till sekundära förändringar. Dessa patienter är huvudsakligen unga tonårsflickor, som har problem med skor och som får besvär i samband med idrottsutövning.


 

SYMTOM

Det vanligaste är att patienten söker läkarhjälp p g a smärta och problem med att få passande skor. Patienten är ofta besvärsfri barfota, men drabbas av smärta p g a tryck från skorna. Detta sker vid belastning och i samband med rörelse. Besvären är således korrelerade till hur bred foten är. I vissa fall har patienten också besvär från femte metatarsalbenet, ofta p g a tryck.

Smärtsam inflammation i slemsäcken över grundleden kan också uppstå men är inte en primär orsak utan ett symtom.

Smärtan uppstår dels från inflammerad vävnad över stortån medialt och dels från benutskottet. Patienten får svårt att hitta skor som är breda nog utan att ge besvär.

Smärtans intensitet beror på hur mycket snedställd tån är, samt vilken grad av inflammation som föreligger vid stortåleden. Smärtan ökar oftast vid ökad belastning.

Hallux valgus kan indelas i juvenil (barn, tonåringar) och förvärvad (medelålders, äldre).


 

KLINISKA FYND

Sjukdomshistoria och kliniska fynd är typiska och ger diagnosen. Fördjupade röntgenundersökningar är till liten eller ingen hjälp att ställa diagnosen. I vissa fall kan röntgenundersökning dock vara till hjälp vid preoperativ utvärdering och ställningstagande till operation, framför allt för valet av operationsmetod. Röntgenundersökning rekommenderas ej som en del av primär utredning.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER

• Artrit
• Hallux rigidus

UTREDNING

• Röntgenundersökning görs för att utvärdera eventuell artros.
   
• Laboratorieprover vid misstanke om artrit. Har dock ingen plats vid utredning av hallux valgus.

BEHANDLING

Tidiga/lindriga besvär behandlas med breda och mjuka skor samt främre pelott för att försöka bygga upp det främre fotvalvet.

Eventuell slemsäcksinflammation avlastas med skumplastinlägg med hål för det mest ömmaste stället, samt inflammationshämmande medel (NSAID). Även coxiber kan användas, speciellt vid gastrointestinal känslighet. Försiktighet med dessa preparat vid njur-hjärt-kärlsjukdom.

Operation görs vid uttalade besvär och först efter att icke-operativ behandling inte har gett tillräckligt god effekt. Mer är 100 olika operationsmetoder finns beskrivna. Vid operation görs s k osteotomi, där felställningen rätas ut. Fixation sker då oftast med någon form av skruv eller spik, vilket innebär att patienterna kan påbörja belastning tidigt efter operationen.

Behandlande läkare gör en bedömning i samråd med patienten beroende på ålder, funktionskrav och ledens utseende. Operationerna ger oftast gott resultat. Olika typer av operationer är indicerade avseende juvenil jämfört med förvärvad hallux valgus. Rehabiliteringstiden efter operation är i regel åtminstone cirka 3-4 månader. Med användning av moderna operationsmetoder kan man slippa användning av gips efter operationen, eftersom intern fixation med stift eller skruv är möjligt. Detta underlättar rehabiliteringen efter operation mycket och läkningstiden blir markant kortare.

UPPFÖLJNING

Prognosen är god hos patienter med lindriga besvär om rätt skor används. Viss försämring uppträder i regel med åren.

Efter operativ behandling är prognosen god. Återfall förekommer, men är inte speciellt vanligt. God operationsteknik är ofta avgörande för resultatet.

ICD-10

Hallux valgus M20.1

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
M20 Förvärvade deformiteter i fingrar och tår

Referenser

ABC om Vanliga sjukdomstillstånd i fot och fotled, del 1
Mortons metatarsalgi, hallux valgus och hallux rigidus. Läkartidningen 2020;117:20019. Länk