Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Larynxcancer

FÖRFATTARE

Överläkare, PhD Tomas Ekberg, Tumörsektionen, ÖNH/Akademiska sjukhuset, Uppsala

GRANSKARE

Professor Torbjörn Ledin, Avdelningen för Logopedi, Audiologi och Otorhinolaryngologi/Linköpings universitet

UPPDATERAD

2019-11-12

SPECIALITET
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

Larynxcancer är en subgrupp av huvud- halscancer och består av tumörer med ursprung i struphuvudet. Tumörerna delas in i tre grupper beroende på i vilken region av larynx (struphuvudet) de uppstår. Den vanligaste tumörformen är den glottiska larynxcancern som uppkommer i stämbandsplanet. Den näst vanligaste är den supraglottiska som börjar i regionerna ovan stämbandsplanet, inkluderande fickband och epiglottis (struplock). Subglottisk larynxcancer som uppkommer under stämbandsplanet men ovan trakea är ovanlig.

Majoriteten av cancertumörerna i larynx är skivepitelcancer, även om andra tumörtyper förekommer. Det är betydligt fler män än kvinnor som får diagnosen. De flesta som drabbas är i övre medelåldern med en medianålder i Sverige på 69 år.

De tre grupperna av larynxcancer skiljer sig åt både vad gäller debutsymtom, förekomst av lymfkörtelmetastasering vid diagnos och behandlingsupplägg.

Se behandlingsöversikt: Huvud- halscancer


Etiologi

Den enskilt viktigaste etiologiska faktorn är tobaksrökning, men även överkonsumtion av alkohol är en riskfaktor. Precis som vid andra skivepitelcancerdiagnoser i huvud- halsområdet verkar dessa synergistiskt.


 

SYMTOM
 

Glottisk larynxcancer (stämbandscancer)
 

  • Heshet: ofta debutsymtom och därför diagnostiseras tumörerna ofta i ett tidigt stadium
     
  • Högt luftvägshinder, dysfagi (sväljsvårigheter), smärta och värk mot örat är sena symtom vid avancerat stadium
     
  • Det är betydligt ovanligare att glottisk cancer diagnostiseras med lymfkörtelmetastaser även i avancerat stadium jämfört med supraglottisk larynxcancer


Supraglottisk larynxcancer
 

  • Sväljningssmärta: vanligt tidigt symtom
  • Förstorade halslymfkörtlar (en eller flera): kan vara debutsymtom
  • Dysfagi (sväljsvårigheter)
  • Viktnedgång
  • Aspiration
  • I vissa fall luftvägshinder


Subglottiska larynxcancern
 

  • Heshet
  • Stridorös (påverkad) andning



UTREDNING
 

Misstänkt larynxcancer utreds av ÖNH-läkare inom ramen för standardiserat vårdförlopp (SVF), se PM - Huvud- halscancer.

Det är en fördel om logoped kopplas in redan under utredningen.

 

Anamnes
 

  • Duration av symtom och besvär?
  • Rök- och alkoholvanor?
  • Röstanvändning och yrkesanamnes kan ha betydelse i val av terapi


Status
 

  • Fullständigt ÖNH-status
  • Bedömning av röstkvalitet
  • Stämbanden bedöms både vad gäller ab- och adduktionsförmåga samt stroboskopisk rörlighet
  • Lungfunktionen utvärderas
  • Misstänkta lymfkörtelmetastaser punkteras för cytologisk diagnostik
  • I utredningen ingår så gott som alltid en undersökning i narkos (mikrolaryngoskopi) med biopsi


Bilddiagnostik
 

  • Videodokumentera gärna status- och skopifynd.
     
  • DT av huvud, hals och thorax är standardutredning och kan komma att behöva kompletteras med MR av primärtumörområdet för att bedöma tumörinväxt i larynxbrosk och prevertebral fascia.


Övriga undersökningar
 

  • Lungfunktionsundersökning kan behövas för att utvärdera om patienten är kandidat för kirurgi.



BEHANDLING
 

Behandlingsstrategin skiljer sig något för olika subgrupper av larynxcancer. Det svenska vårdprogrammet är till hög grad organbevarande och det finns en stark tradition av strålbehandling. Vid vissa internationella centra med hög volym behandlade patienter rekommenderas kirurgi vid tumörstadier som i Sverige oftast behandlas med strålbehandling.


Glottiska larynxcancer
 

  • För tidig cancer i stadium I, d v s begränsad till stämband med normal rörlighet vid fonation, kan man beroende på centrats erfarenhet samt patientens önskemål och förutsättningar välja mellan extern strålbehandling och kirurgisk resektion, som vanligen sker endoskopiskt med CO2 laser.
     
  • För mer avancerad tumör i stadium II–III rekommenderas i allmänhet kurativt syftande extern strålbehandling.
     
  • För avancerade tumörer med tumörväxt genom sköldbrosk eller utanför struphuvudet rekommenderas operation med totalt avlägsnande av struphuvudet (laryngektomi) och samtidigt anläggande av laryngostoma med luftstrupen mynnande på halsen följt av postoperativ strålbehandling.


Supraglottiska larynxcancer
 

  • Mycket små tumörer kan komma i fråga för kirurgisk resektion, men oftast rekommenderas, vid små och medelstora tumörer, extern strålbehandlling.
     
  • För avancerade tumörer med växt som destruerar sköldbrosk rekommenderas total laryngektomi och utrymning av halslymfkörtlar följt av postoperativ strålbehandling.


Subglottiska larynxcancer
 

  • Behandlas oftast med extern strålbehandling, men laryngektomi och trakealresektion kan diskuteras vid avancerade fall.


Recidiv
 

  • Vid återfall av tumör (recidiv) efter strålbehandling rekommenderas oftast total laryngektomi om tumören är resektabel. Vid ett begränsat recidiv av tidigare kirurgiskt behandlad liten stämbandscancer kan förnyad operation diskuteras.

Patienter som genomgår total laryngektomi och har luftstrupen mynnande i ett laryngostoma på halsen erhåller ofta en s k ”röstventil” som möjliggör struptal trots avsaknad av stämband. Många gånger kan denna placeras redan i samband med den primära operationen.


 

UPPFÖLJNING
 

  • Bedömning av behandlingseffekt sker huvudsakligen med laryngoskopi som kan behöva genomföras i narkos med samtidig provtagning om man misstänker kvarvarande tumör.
     
  • Uppföljning kompletteras med bilddiagnostik vid behov.
     
  • Logoped bör kopplas in och erbjudas till alla patienter oavsett behandlingsmodalitet.
     
  • Alla patienter som behandlats för larynxcancer ska erbjudas uppföljande kontroller i fem år. Behandling och uppföljning registreras i Svenskt Kvalitetsregister.
     
  • Patienter som genomgått total laryngektomi och talar med hjälp av en ”röstventil” har behov av livslång kontakt med terapeut för kontroller och byte av denna.



PROGNOS
 

Överlevnadssiffror skiljer sig beroende på tumörlokal. Prognosen är bäst för tidigt upptäckt glottisk cancer (stämbandscancer) där röstkvaliteten också är jämförbar efter kirurgi och strålbehandling.

 

ICD-10

Malign tumör i glottis C32.0
Malign tumör i supraglottis C32.1
Malign tumör i subglottis C32.2
Malign tumör i larynxbrosk C32.3
Malign tumör i larynx med övergripande växt C32.8
Malign tumör på främre ytan av epiglottis C10.1

 

Referenser

Ambrosch P, The role of laser microsurgery in the treatment of laryngeal cancer, Curr Opin Otolaryngol Head Neck Surg 2007; 15:82–8. Länk.

Forestiere et al., Long-Term Results of RTOG 91-11: A Comparison of Three Nonsurgical Treatment Strategies to Preserve the Larynx in Patients With Locally Advanced Larynx Cancer, J Clin Oncol 2013; 31:845–52. Länk.

Yamazaki et al, Radiotherapy for locally advanced resectable T3–T4 laryngeal cancer—does laryngeal preservation strategy compromise survival?, J Radiat Res 2018; Jan ;59(1): 77-90. Länk.

 

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev