Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Cancerbehandling – monoklonala antikroppar

FÖRFATTARE

Docent Hans Hagberg, Onkologiska kliniken/Akademiska Sjukhuset Uppsala

GRANSKARE

Professor Roger Henriksson, Cancercentrum och Inst för strålningsvetenskaper/Norrlands Universitetssjukhus och Umeå Universitet

UPPDATERAD

2020-09-27

SPECIALITET
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

Monoklonala antikroppar har använts i behandling av cancer sedan slutet av 90-talet.

För närvarande finns ca 25 monoklonala antikroppar som rutinmässigt används vid behandling av cancer (se tabell 1). Sedan 2017 har "biosimilars" börjat introducerats d v s jämförbart läkemedel med originalprodukten.

De generiska namnen för antikroppar slutar på "mab". Monoklonala antikroppar har flera olika verkningsmekanismer och vilka som är viktigast är delvist okänt och varierar mellan olika antikroppar:
 

  • Hämmar en signal som tumörcellen är beroende av för överlevnad/tillväxt
  • Aktiverar immunsystemet via komplement
  • Aktiverar immunsystemet via NK-/T-celler

Monoklonala antikroppar har lång halveringstid och kan därför ges med flera veckors mellanrum. Administreringen är intravenös eller subkutan.

Antikropparna odlas fram i celler från någon annan djurart, framför allt mus. Några av antikropparna är chimära (mix human/mus), men de flesta är helt humaniserade. Praktiskt har detta liten betydelse eftersom antikroppsbildning mot musinslaget är extremt sällsynt. De två mest använda antikropparna är rituximab vid behandling av lymfom och trastuzumab vid behandling av bröstcancer.

De flesta monoklonala antikropparna är "ensamma". Några produkter är kopplade med andra substanser:
 

Tabell 1. Monoklonala antikroppar som används vid cancerbehandling. * anger "biosimilar".

NamnHandelsnamnAngreppspunktViktigaste
behandlings-indikation
Viktigaste
biverkningar
alemtuzumabMabCampathCD52T-PLLUttalad infektions-känslighet
atezolizumabTecentriqPD-L1Blås-, lungcancer Immunaktivering
avelumabBavencioPD-L1MerkelcellscancerImmunaktivering
bevacizumabAvastin
MVASI
Zirabev
VEGFKolon-, lung-, bröst-, njur-, cervix- och ovarialcancerTarmperforation, högt blodtryck
blinatumomabBlincytoCD19/CD3ALLCNS-toxicitet
brentuximab vedotinAdcetrisCD30CD30+ lymfomPolyneuropati
cetuximabErbitux EGFKolorektalcancer, ÖNH-cancerHudbiverkningar
daratumumabDarzalex CD38MyelomCytokinfrisättning (kur 1)
denosumabXgevaRank-ligandJättecellstumör, profylax skelettproblem (alla cancerformer)Bennekros i käken
durvalumabImfinziPD-L1Blås- och lungcancerImmunaktivering
elotuzumabEmplicitiSLAMF7MyelomCytokinfrisättnig (kur 1)
ibritumomabtiuxetan + 90Y isotopZevalinCD20Lymfom (B-cell)Pancytopeni
inotuzumab-ozogamacinBesponsaCD22ALL-recidiv
ipilimumabYervoyCTLA-4MelanomAutoimmuna sjukdomar
nivolumabOpdivoPD1Melanom, huvud/hals-, lung-, blås-, njurcancer och Hodgkins lymfomAutoimmuna sjukdomar
obinutuzumabGazyvaroCD20Lymfom (B-cell), KLL
Cytokinfrisättning (kur 1)
panitumumabVectibixEGFKolorektalcancerHudbiverkningar
pembrolizumabKeytrudaPD1Melanom
Lung- blås-, skivepitelcancer (hud), Hodgkins lymfom
Autoimmuna sjukdomar
pertuzumabPerjetaHER2/neuBröstcancerHjärtsvikt
polatuzumab vedotinPolivyCD79bLymfomPolyneuropati
ramucirumabCyramzaVEGFLever-, ventrikel-, esofagus-, lungcancer
Hypertoni
rituximabMabthera
Rixathon*
Ruxience*
Truxima*
CD20Lymfom (B-cell) inkl KLLCytokinfrisättning (kur 1)
trastuzumabHerceptin
Kanjinti*
Ogivri
Ontruzant
Trazimera
HER2/neuBröstcancer, ventrikelcancerHjärtsvikt
trastuzumab emtansinKadcylaHER2/neuBröstcancerTrombocytopeni
Levertoxicitet



 

ALEMTUZUMAB (MABCAMPATH)


Alemtuzumab (MabCampath) är en antikropp riktad mot CD52. Uttryck av CD52 finns både på B- och T-celler. Alemtuzumab har främst använts till KLL-patienter med 17p-deletion. Andra läkemedel med bättre effekt och mindre biverkningar t ex ibrutinib har dock sista åren ersatt alemtuzumab. Alemtuzumab används fortfarande för T-PLL (T-prolymfocytleukemi).

MabCampath avregistrerades 2012 för behandling av lymfom/leukemi till förmån för behandling av MS men kan för ovanstående indikationer erhållas efter kontakt med Sanofi-Aventis.


Biverkningar

Största problemet med alemtuzumab är att immunsystemet försvagas med risk för infektioner, även opportunistiska infektioner såsom CMV, EBV och pneumocystis jiroveci.


 

ATEZOLIZUMAB (TECENTRIQ)


Atezolizumab (Tecentriq) binder till programmerad celldöd ligand (PD-L1)-receptorn som uttrycks på tumörceller och/eller på tumörinfiltrerande immunceller. De regulatoriska T-lymfocyterna hämmas vilket ger cytotoxiska T-celler möjlighet att angripa tumören. Atezolizumab är registrerat för:
 

  • Blåscancer (lokalt avancerad eller metastaserad) efter tidigare behandling med platinuminnehållande kemoterapi eller då cisplatin inte anses lämpligt.
     
  • Lungcancer (lokalt avancerad eller metastaserad) efter tidigare behandling med kemoterapi. Patienter med EGFR-mutation/ALK-mutation bör också först fått målstyrd behandling.

Biverkningar

Atezolizumab ger ökad risk för alla slags autoimmuna sjukdomar där autoimmun kolit, hypofysit och hepatit förefaller vanligast.


 

AVELUMAB (BAVENCIO)
 

Avelumab (Bavencio) binder till programmerad celldöd ligand (PD-L1)-receptorn som uttrycks på tumörceller och/eller på tumörinfiltrerande immunceller. De regulatoriska T-lymfocyterna hämmas vilket ger cytotoxiska T-celler möjlighet att angripa. Avelumab är registrerat för:
 


Biverkningar

Avelumab ger ökad risk för alla slags autoimmuna sjukdomar där autoimmun kolit, hypofysit och hepatit förefaller vanligast.


 

BEVACIZUMAB (AVASTIN, MAVSI, Zirabev)


Bevacizumab används tillsammans med andra cancerläkemedel, fr a cytostatika vid behandling av en rad olika maligniteter, för detaljer se Fass.
 


Biverkningar

Mycket ovanligt med akuta reaktioner. Allvarligaste biverkan är perforationer i tarmen (risk 2 %). Inflammatorisk process i buken kan vara en riskfaktor för perforationer och därför ska försiktighet iakttas vid behandling av dessa patienter. Vanligaste biverkan är hypertoni och proteinuri.

Behandling med bevacizumab kan orsaka försvårad sårläkning och ökar risken för fistelutveckling. Behandling ska således inte ges vid elektiv kirurgi.


 

BLINATUMOMAB (BLINCYTO)
 

Blinatumomab (Blincyto) är en bispecifik antikropp som binder till CD19 och CD3. Större delen av en fullständig antikropp är avlägsnade och det är de variabla delarna av antikroppen som är sammankopplade. Akut lymfatisk leukemi (ALL) uttrycker CD19 och cytotoxiska T-celler uttrycker CD3. Blinatumomab innebär att T-celler kan upptäcka och förstöra de CD19-positiva tumörcellerna. Blinatumomab är registrerat för:
 

  • Akut lymfatisk leukemi (ALL)-recidiv.
     
  • MRD (minimal residual disease) positivitet större än eller lika med 0,1 % vid första eller andra kompletta remission.

Biverkningar

CNS-toxicitet i olika former t ex ospecifik encefalopati, afasi, kramper, minnesnedsättning är den svåraste biverkan som är direkt kopplat till blinatumomab. CNS-toxiciteten är reversibel.


 

BRENTUXIMAB VEDOTIN (ADCETRIS)


Brentuximab är en antikropp riktat mot CD30 som återfinns på vissa lymfomceller och alltid i undergrupperna Hodgkins lymfom och anaplastiskt T-cellslymfom. Vedotin är ett cytostatikum, mikrotubulihämmare, som liknar vinkristin. När brentuximab vedotin fastnat på CD30 internaliseras komplexet varefter vedotin frikopplas av lysosomala enzym och blir aktivt. Koncentrationen av vedotin blir således mycket hög intracellulärt men låg extracellulärt. brentuximab vedotin är indicerat för behandling av:
 

Biverkningar

Trots de låga doserna extracellulärt kan behandlingen ge biverkningar främst i form av polyneuropati och diarré.


 

CETUXIMAB (ERBITUX)


Cetuximab (Erbitux) är en chimär antikropp riktad mot EGFR (epidermal growth factor receptor). Cetuximab kan ges ensamt eller i kombination med kemoterapi. Cetuximab och panitumumab (se nedan) är mycket lika varandra. Cetuximab är registrerat för patienter med:
 

  • Kolorektalcancer med metastaser som uttrycker EGFR och är av RAS-vildtyp. Kombineras oftast med cytostatika.
     
  • Huvud-halsskivepitelcancer (återfall och/eller metastaserad) i kombination med cytostatika eller strålbehandling

Biverkningar

De huvudsakliga biverkningarna för cetuximab är hudreaktioner, vilket uppträder hos de flesta. Vanligast är akne, men även paronykier ses ofta. Hudlesioner framkallade av cetuximab kan öka risken för infektioner (t ex med S. aureus). Flertalet hudreaktioner utvecklas under de tre första behandlingsveckorna.

Andra mindre vanliga biverkningar är hypomagnesemi och infusionsrelaterade reaktioner. Dessa är oftast milda, men enstaka allvarliga reaktioner förekommer. Lungbiverkan i form av interstitiell lungsjukdom (ILD) har observerats.


 

DARATUMUMAB (DARZALEX)


Daratumumab binder till CD38 som uttrycks i höga nivåer på ytan hos myelomceller. Darzalex är registrerat för:
 

  • Myelom. Daratumumab kombineras oftast med annan myelombehandling.

Biverkningar

Daratumumab har få biverkningar. Cytokinfrisättningssyndrom i samband med första kuren förekommer.

 


DENOSUMAB (XGEVA)
 

Denosumab (Xgeva) binder till RANKL. Därmed förhindras interaktionen mellan RANKL och RANK som behövs för osteoklasters funktion och överlevnad. Denosumab kan också ges som osteoporosprofylax. Dosen är då betydligt lägre och intervallet mellan behandlingarna längre (se dosering) och Prolia är läkemedelsnamnet.
 

  • Förebyggande av skelettrelaterande händelser (patologisk fraktur, strålbehandling, ryggmärgskompression) hos pat med skelettmetastaser.
     
  • Jättecellstumör i skelettet.

Biverkningar

Denosumab förefaller ha få biverkningar förutom hypokalcemi och käkbensnekroser. Alla patienter skall ges kompletterande tillskott med kalcium och vitamin D dagligen såtillvida inte patienten lider av hyperkalcemi. Käkbensnekroser finns rapporterade (samma biverkan som bisfosfonater) hos knappt 2 %. Risken för käkbensnekroser ökar vid dåligt tandstatus och behov av kirurgiska åtgärder i käken.


 

DURVALUMAB (IMFINZI)
 

Durvalumab (Imfinzi) binder till PD-L1. Effekten blir att de regulatoriska T-lymfocyterna hämmas vilket ger cytotoxiska T-celler möjlighet att angripa tumören. Durvalumab är registrerat hos patienter med lokalt avancerad:
 

Biverkningar

Durvalumab ger ökad risk för alla slags autoimmuna sjukdomar där autoimmun kolit, hypofysit och hepatit förefaller vanligast.


 

ELOTUZUMAB (EMPLICITI)


Elotuzumab är riktat mot SLAMF7-proteinet som uttrycks i hög grad på myelomceller men även på friska plasmaceller och andra immunologiska celler, t ex NK-celler. SLAMF7 uttrycks inte på stamceller. Elotuzumab är registrerat för:
 

Biverkningar

Elotuzumab har få biverkningar. Cytokinfrisättningssyndrom i samband första kuren och ökad risk för lunginflammationer finns rapporterat.


 

IBRATUMOMABTIUXETAN + 90Y (ZEVALIN)


Ibritumomabtiuxetan + 90Y (Zevalin) är en antikropp riktad mot CD20 som dessutom innehåller en isotop, 90Yttrium, som avger beta-strålning som har mycket kort räckvidd (5-10 mm). Användning av ibritumomabtiuxetan är mycket liten i Sverige. Zevalin ges som engångsdos och kan ges polikliniskt. Zevalin är registrerat för:
 

Biverkningar

Vanligaste biverkningen är hematologisk toxicitet. Enstaka myelodysplastiska syndrom/akut myeloiska leukemier finns rapporterade.


 

INOTUZUMABOZOGAMICIN (BESPONSA)
 

Inotuzumabozogamicin (Besponsa) är en monoklonal antikropp mot CD22 som är kopplat till den cytotoxiska produkten N-acetyl-gamma-calicheamicin. Då behandling övervägs krävs CD22-positivitet vid baslinjen på > 0 %.
 

Biverkningar

Benmärgspåverkan med åtföljande infektioner. Levertoxicitet med veno-ocklusiv bild (VOD) har varit en ovanlig men allvarlig biverkan.


 

IPILIMUMAB (YERVOY)


Ipilimumab (Yervoy) är en antikropp riktad mot CTLA-4 som finns på regulatoriska T-lymfocyterna. Dessa T-lymfocyter utgör en mindre del av immunsystemet och har som funktion att skydda kroppens celler mot övriga immunsystemet. Genom att upphäva denna funktion kan cancerceller, som tidigare inte upptäckts av immunsystemet, angripas och förgöras. Ipilimumab är således en immunstimulerande antikropp. Ipilimumab är registrerat för:
 

Biverkningar

Ipilimumab ger ökad risk för alla slags autoimmuna sjukdomar där kolit, hypofysit och hepatit är vanligast.


 

NIVOLUMAB (OPDIVO)


Nivolumab (Opdivo) binder till programmerad celldöd-1 (PD-1)-receptorn och blockerar dess interaktion med liganderna PD-L1 och PDL-2. Effekten blir att de regulatoriska T-lymfocyterna hämmas vilket ger cytotoxiska T-celler möjlighet att angripa tumören. En förstärkning av behandlingen kan i vissa situationer uppnås genom att kombinera nivolumab med Ipilimumab (se FASS). Nivolumab är registrerat för:
 


Biverkningar

Nivolumab ger ökad risk för alla slags autoimmuna sjukdomar där kolit, tyreoidit, hypofysit och hepatit är vanligast.


 

OBINUTUZUMAB (GAZYVARO)
 

Obinutuzumab (Gazyvaro) är en antikropp riktad mot CD20. Den binder på ett annat sätt jämfört med rituximab och ofatumumab. Detta innebär att Obinutuzumab är jämnare fördelat över cellytan och kan därmed ge en bättre T-cells aktivering. Dessutom är Fc-receptorn förändrad för att öka immunologiska effekten. Obinutuzumab har hos KLL-patienter samt vid follikulärt lymfom jämförts i fas-III studier med rituximab och visat bättre effekt. Obinutuzumab är registrerat för:
 

Biverkningar

Samma som rituximab men mer uttalade cytokinfrisättningssyndrom under första kuren.


 

PANITUMUMAB (VECTIBIX)


Panitumumab (Vectibix) är en humaniserad antikropp riktad mot EGFR (epidermal growth factor receptor). Panitumumab används vid behandling av patienter med metastaserande kolorektalcancer med ickemuterad (vildtyp) KRAS. Panitumumab och cetuximab (se ovan) är mycket lika varandra. Vectibix är registrerat för:
 

  • Kolorektalcancer i första linje i kombination med FOLFOX eller FOLFIRI.
     
  • Kolorektalcancer i andra linjen i kombination med FOLFIRI.
     
  • Kolorektalcancer som monoterapi efter behandlingssvikt med kemoterapi.

Biverkningar

Panitumumab har samma biverkningsmönster som cetuximab (se ovan), förutom att panitumumab har mindre infusionsrelaterade akuta biverkningar och kan därmed ges snabbare.


 

PEMBROLIZUMAB (KEYTRUDA)


Pembrolizumab (Keytruda) binder till programmerad celldöd-1 (PD-1)-receptorn och blockerar dess interaktion med liganderna PD-L1 och PD-L2. Effekten blir att de regulatoriska T-lymfocyterna hämmas vilket ger cytotoxiska T-celler möjlighet att angripa tumören. Pembrolizumab är registrerat hos patienter med:
 

  • Melanom (lokalt avancerad eller metastaser)
     
  • Adjuvant behandling av melanom med lymfkörtelengagemang (stadium III)
     
  • Icke-småcellig lungcancer (NSCLC) både ensamt och tillsammans med cytostatika.
     
  • Hodgkin's lymfom (recidiv eller refraktär sjukdom)
     
  • Urotelial cancer (lokalt avancerad eller med metastaser). PD-L1 status i tumörvävnad är avgörande för indikation (för detaljerad information se FASS)
     
  • Skivepitelcancer ÖNH regionen (recidiv eller metastaser). PD-L1 status i tumörvävnad är avgörande för indikation (för detaljerad information se FASS)

Biverkningar

Pembrolizumab ger ökad risk för alla slags autoimmuna sjukdomar där tyreodit, kolit, hypofysit och hepatit förefaller vanligast.


 

PERTUZUMAB (PERJETA)


Pertuzumab (Perjeta) är en antikropp riktad mot HER2/neu som har en annan angreppspunkt mot HER-2 än trastuzumab. Pertuzumab är registrerat för HER2-positiva:
 

  • Bröstcancer (lokalt avancerade eller metastaserad) i kombination med trastuzumab och docetaxel som inte tidigare behandlats med anti-HER2-terapi/kemoterapi.
     
  • Bröstcancer neoadjuvant och adjuvant i kombination med trastuzumab och kemoterapi.

Biverkningar

Reaktioner (cytokinfrisättningssyndrom) i samband med första infusionen kan förekomma men är därefter sällsynta. En sällsynt biverkan är hjärttoxicitet (kardiomyopati).


 

POLATUZUMAB VEDOTIN (POLIVY)
 

Polatuzumab (Polivy) binder till CD79b som har en viktig funktion för att B-cellreceptorn skall fungera. Vedotin är ett cytostatikum, mikrotubulihämmare, som liknar vinkristin. När polatuzumab vedotin fastnar på CD79b internaliseras komplexet varefter vedotin frikopplas av lysosomala enzym och blir aktivt. Koncentrationen av vedotin blir således mycket hög intracellulärt men låg extracellulärt. Polatuzumab vedotin är indicerat för behandling av:
 

RAMUCIRUMAB (CYRAMZA)


Ramucirumab (Cyramza) binder till tillväxtfaktorn VEGF (vascular endothelium growth factor). Ramucirumab är registrerat för:
 

  • Magsäckscancer (adenokarcinom) inklusive gastroesofagala övergången. I kombination med paklitaxel hos patienter som recidiverat på kemoterapi.
     
  • Lungcancer (icke-småcellig) i kombination med docetaxel hos patienter som recidiverat på kemoterapi.
     
  • Koloncancer, vid behandling av recidiv och ges antingen tillsammans med cytostatika eller ensamt.
     
  • Hepatocellulär cancer i avancerat stadium.

Biverkningar

Enstaka reaktioner (cytokinfrisättningssyndrom) i samband första infusionen. Högt blodtryck finns rapporterat liksom sällsynta fall med gastrointestinal perforation och embolism. Vid lungcancer kan ramucirumab inte ges om det finns en kaviterande tumör eller om tumören involverar större blodkärl.


 

RITUXIMAB (MABTHERA, RIXATHON, RUXIENCE, TRUXIMA)


Rituximab är en antikropp mot CD20 som utrycks på nästan alla B-cellslymfom. Rituximab används i praktiken till alla B-cellslymfom som uttrycker CD20. Mabthera finns i subkutan beredning (som kan användas från kur 2 och framåt). Rixathon, Ruxience och Truxima är s k biosimilars och har inte exakt samma indikation som originalpreparatet Mabthera (se FASS). Rituximab används till alla CD20 + lymfom även om formella indikationen är begränsad till de vanligaste lymfomen. Rituximab används ensamt eller tillsammans med annan behandling, oftast cytostatika. För vissa lymfom används rituximab som underhållsbehandling.

 

Biverkningar

I samband med första rituximab-kuren är en akut reaktion vanlig, s k cytokinfrisättningssyndrom som oftast uppträder inom 1-2 timmar. Rituximab ger under 3-6 månader en viss ökad infektionsrisk, både för bakteriella och virala agens. En speciell biverkan är sent uppkommen neutropeni (late onset neutropenia - LON). LON uppträder hos 10-20 % av de patienter som får kombinationen rituximab/cytostatika och ses 1-6 månader efter avslutad behandling.

För mer information om lymfom, se följande översikter:
 

Lymfom - behandling

Diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL)

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

Mantelcellslymfom

Follikulärt lymfom



 

TRASTUZUMAB (HERCEPTIN, KANJINTI, OGIVRI, ONTRUZANT, TRAZIMERA)


Trastuzumab är riktad mot tyrosinkinasreceptorn HER2/neu och ges huvudsakligen till patienter med bröstcancer som uttrycker HER2/neu starkt (ICH3+ eller FISH/CISH-positiv). Starkt uttryck av HER2/neu ses hos 15-20 % av samtliga bröstcancerfall. Herceptin finns även som subkutan beredning. Trastuzumab är registrerat för:
 

  • Bröstcancer, både före operation (neoadjuvant), underhållsbehandling (adjuvant) och metastaserad sjukdom. Vid metastaserad sjukdom och som neoadjuvant behandling kombineras trastuzumab som regel med cytostatika. Vid underhållsbehandling ges trastuzumab ensamt.
     
  • Ventrikelcancer (metastaserad), ges tillsammans med cytostatika till de få patienter som överuttrycker HER2/neu.

Biverkningar

Reaktioner (cytokinfrisättningssyndrom) i samband med första infusionen kan förekomma. En sällsynt men allvarlig biverkan är hjärttoxicitet (kardiomyopati). EKG och hjärtfunktionsundersökning (MUGA eller ekokardiografi) bör utföras inför behandlingsstart och upprepas var tredje månad under behandlingen. Trastuzumab skall avbrytas om hjärttoxicitet uppträder.
 



TRASTUZUMAB EMTANSIN (KADCYLA)


Trastuzumab emtansin är ett antikropps-cytostatika-konjugat. Antikroppen är riktad mot HER2/neu (se föregående avsnitt) och emtasin är ett mikrotubulihämmande cytostatika. Emtasin frigörs i de HER2+ tumörcellerna. Trastuzumab emtansin är registrerat för:
 

  • Bröstcancer, lokalt avancerad eller metastaserad HER2+ sjukdom som tidigare fått trastuzumab och en taxan separat eller i kombination.

Biverkningar

Vanligaste biverkningar är trombocytopeni, leverpåverkan, hjärtpåverkan och polyneuropati. Enstaka fall av interstitiell lungsjukdom (ILD) finns rapporterade, vissa allvarliga. För mer information om trastuzumab-delens biverkningar, se föregående avsnitt.


 

FRAMTID


Många nya monoklonala antikroppar testas för närvarande i kliniska studier. Nya antikroppar kan delas in i grupper:
 

  • Nya antikroppar mot strukturer som redan har etablerade antikroppar, s k 'biosimilar'. Några är redan på marknaden, t ex för rituximab, trastuzumab och bevacizumab.
     
  • Nya antikroppar mot strukturer som det idag inte finns någon monoklonal antikropp mot.
     
  • Bispecifika antikroppar riktade mot CD3 + annan struktur än CD19 (= blinatumumab) t ex CD20.
     
  • Antikroppar som är bärare av cytostatika/toxin. Genom antikroppar som efter bindning vid cellytan förs in i cellen (internalisering) kan mycket höga koncentrationer av cytostatika intracellulärt i tumörcellerna uppnås. Förutom de redan registrerade (trastuzumab emtasin, brentuximab vedotin och inotuzumabozogamicin) prövas flera i pågående studier.


Referenser

FASS

Zahavi and Weiner. Monoclonal antibodies in cancer. Antibodies 2020;9:34 (open acess). Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev