Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Tungcancer

FÖRFATTARE

Med dr, överläkare Tomas Ekberg, Tumörsektionen, ÖNH/Akademiska sjukhuset, Uppsala

GRANSKARE

Professor Torbjörn Ledin, Avdelningen för Logopedi, Audiologi och Otorhinolaryngologi/Linköpings universitet

UPPDATERAD

2022-11-29

SPECIALITET
INNEHÃ…LL

BAKGRUND


Tungcancer är den vanligast förekommande subgruppen av munhålecancer som ingår i begreppet huvud- halscancer och består av tumörer, vanligen skivepitelcancer, som utgår från den rörliga delen av tungan framför papillae vallate. Tumörerna uppstår oftast som ett sår längs tungranden, d v s längs tungans sida, men kan växa över mot munbotten och i djup tungmuskulatur. Många tumörer diagnostiseras i ett tidigt tumörstadium utan kliniska metastaser, men ockult lymfkörtelmetastasering (mikrometastaser) är vanlig.


Etiologi

Rökning och överkonsumtion av alkohol är kända riskfaktorer och dålig munhälsa är en oberoende riskfaktor. Högrisk HPV påvisas inte lika frekvent som vid orofaryngeal cancer och är av oklar etiologisk valör. Många gånger kan ingen specifik etiologisk faktor påvisas. Det tycks finnas en undergrupp av förhållandevis unga individer som drabbas av tungcancer utan kända riskfaktorer.


 

SYMTOM
 

  • SÃ¥r pÃ¥ tungan som inte läker, ofta smärta

  • Förstorade lymfkörtlar i munbotten och/eller pÃ¥ halsen vid metastasering

 

 


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Inflammatoriska och infektiösa processer
  • Premaligna förändringar, t ex leukoplakier (vita fläckar) och erytroplakier (röda fläckar)
  • SkavsÃ¥r frÃ¥n tandproteser eller vassa kanter pÃ¥ tänder
  • Granularcellstumör

 

 


UTREDNING


Misstänkt tungcancer utreds av ÖNH-läkare inom ramen för Standardiserat Vårdförlopp (SVF), se PM - Huvud- halscancer.


Anamnes
 

  • Duration av symtom och funktionsnedsättning?
  • Riskfaktorer?
  • Bedömning av eventuell samsjuklighet som kan pÃ¥verka behandlingen
  • Tidigare genomgÃ¥ngen kirurgi eller onkologisk behandling i huvud- halsomrÃ¥det? Kan vara av betydelse i val av terapi.

 


Status
 

  • Allmänt ÖNH-status

  • MunhÃ¥lan undersökes bÃ¥de med inspektion och palpation för bedömning av tumörutbredning och operabilitet. DÃ¥ undersökningen är nödvändig men ofta smärtsam kan undersökning och tagande av biopsi behöva utföras i generell anestesi.

  • Munbottens och halsens lymfkörtelstationer palperas

  • OBS - undvik excisionsbiopsi av malignitetssuspekt förändring dÃ¥ detta i händelse av bekräftad malignitet kan försvÃ¥ra den följande utredningen och behandlingen

 


Bilddiagnostik
 

  • Vid utredning av misstänkt tungcancer görs DT av munhÃ¥la, hals och thorax
     
  • Vanligt är att man behöver komplettera med MRT av primärtumörsomrÃ¥det
     
  • PET-CT görs i specialfall efter specialistbedömning
     
  • En ultraljudsundersökning av halsens lymfkörtlar, gärna kombinerad med finnÃ¥lspunktion för cytologisk diagnostik kan vara ett komplement


BEHANDLING
 

Om tumören bedöms vara resektabel med god marginal är kirurgi förstahandsvalet. Om vävnadsdefekten blir omfattande och en rekonstruktion är indicerad görs detta oftast med ett fritt mikrovaskulärt vävnadstransplantat i samma seans.

Kirurgi brukar inte rekommenderas i de fall hela tungan skulle behöva avlägsnas för att uppnå en tillfredställande kirurgisk marginal.

Ockult metastasering (mikrometastaser) till halsens lymfkörtlar är vanlig även vid tidiga tumörstadier. I de flesta fallen rekommenderas operation även av halsens lymfkörtelstationer. Vid mycket små ytliga tumörer kan man överväga aktiv expektans med behandling av halsen. Ett alternativ vid tidiga tumörer kan vara utredning med Sentinel node-biopsi (portvaktkörtelbiopsi).

Vid mer avancerade tumörstadier rekommenderas kombinationsbehandling, vanligen kirurgi följt av postoperativ strålbehandling.

 

 

 

UPPFÖLJNING
 

Alla patienter med tungcancer ska erbjudas uppföljning i 5 år. Förutom läkarundersökningar ska patienten erbjudas uppföljning av och kontakt med kontaktsjuksköterska och vid behov annan paramedicinsk personal, t ex dietist, tandhygienist och kurator. Logopedkontakt kan behövas för rehabilitering av tal och sväljning. Uppföljningen sker oftast på ÖNH-klinik, ibland med växelvisa kontroller på onkologisk klinik.

Vid uppföljningen kontrolleras ursprungligt tumörområde och lymfkörtlar på halsen, men även övriga slemhinneytor för att utesluta uppkomst av en annan tumör (second primary). Radiologisk uppföljning är inte obligat, men utförs vid behov.

Behandling och uppföljning registreras i Svenskt Kvalitetsregister.

 

 

 

 

PROGNOS
 

Prognosen skiljer sig mycket mellan olika tumörstadier. I tidigt stadium med liten tumör utan metastasering kan prognosen vara god med en 5-årsöverlevnad på nästan 90 %, medan den i mer avancerade stadier är betydligt sämre. Gruppen tungcancer i alla stadier uppvisar en 5-årsöverlevnad på drygt 60 %.


 

REMISS
 

Se PM - Huvud- halscancer


 

ICD-10

Malign tumör på tungans översida C02.0
Malign tumör på tungranden C02.1
Malign tumör på tungans undersida C02.2
Malign tumör i de främre två tredjedelarna av tungan, lokalisationen ej närmare specificerad C02.3
Malign tumör i tungan med övergripande växt C02.8
Icke specificerad lokalisation av malign tumör i tungan C02.9

 


Referenser

Nationellt vårdprogram Huvud- och Halscancer, Rekommendationer utarbetade av nationell arbetsgrupp och fastställda av Regionala cancercentrum i samverkan efter uppdatering 2019-02-05. Länk

Shilling C et al, Sentinel European Node Trial (SENT): 3-year results of sentinel node biopsy in oral cancer. Eur J Cancer. (2015). Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

E-posta synpunkter till författaren info@internetmedicin.se

Prenumerera på våra nyhetsbrev