Salivläckage

BAKGRUND

Salivläckage (dregling/sialorrhea/hypersalivation) förekommer vid medfödda och förvärvade neurologiska och neuromuskulära hälsotillstånd. Personer med salivläckage har vanligtvis även andra orofaciala funktionsnedsättningar som dysartri, dysfagi och utslätad mimik. Nedsatt salivkontroll kan ibland förekomma hos barn som munandas/har nästäppa på grund av t ex förstorade tonsiller eller adenoider. Den som har nedsatt förmåga att kontrollera sin saliv rapporterar ofta att detta är något som allvarligt påverkar deras livskvalitet. Även närstående drabbas. Problemet kan vara socialt stigmatiserande - även vid lindrigare salivläckage.


Etiologi

Den primära orsaken till bristande salivkontroll är att sväljningsfunktionen är påverkad av nedsatt motorik och sensorik i munhåla och svalg. Sällan eller aldrig är orsaken en överproduktion av saliv. Svårigheten att kontrollera saliven förvärras ytterligare vid nedsatt bålstabilitet, uttalade bettavvikelser, sug- och bitovanor, munandning och sänkt vakenhetsgrad. Uppskattningsvis förekommer besvärande salivläckage hos ca 1 % av befolkningen. Nedan ges exempel på diagnoser där bristande salivkontroll är vanligt förekommande (10–85 %).
 

• Cerebral pares
• Angelmanns syndrom
• Retts syndrom
• Amyotrofisk lateralskleros
• Multipel skleros
• Parkinsons sjukdom
• Stroke

SYMTOM

• Social stigmatisering
  Nedsatt förmåga att kontrollera saliven medför ofta ett omfattande socialt problem
   
• Aspiration
  Posteriort salivläckage innebär en ökad risk för aspiration av saliv
   
• Saliv pÃ¥ kläder, händer och föremÃ¥l
  FÃ¥r praktiska konsekvenser i vardagen
   
• DÃ¥lig lukt
   
• VÃ¥ta kläder
   
• Narig hud
   
• Dehydrering
  I extrema fall

UTREDNING

Anamnes
 

• Läkemedel som kan pÃ¥verka salivproduktion, salivkontroll eller vakenhetsgrad
   
• Förändring av salivkontrollen över tid
   
• Sociala och praktiska konsekvenser
   
• Andra orofaciala funktionsnedsättningar
   
• Tidigare vidtagna Ã¥tgärder för att minska salivläckaget
   
• Munhälsa och aktuella tandvÃ¥rdskontakter

Patient eller närstående ombeds att beskriva salivläckagets omfattning och frekvens enligt följande skalor:

Omfattning
 

• Lätt salivläckage, bara pÃ¥ läpparna
• MÃ¥ttligt salivläckage, pÃ¥ läppar och haka
• Rikligt salivläckage, pÃ¥ kläder
• Mycket rikligt salivläckage, även pÃ¥ händer och föremÃ¥l

Frekvens
 

• Salivläckage förekommer ibland, inte varje dag
• Salivläckage förekommer ofta, varje dag
• Konstant salivläckage

Status

Flera olika yrkeskategorier kan komma att behöva involveras i en fullständig utredning av de bakomliggande orsakerna till salivläckaget. På vissa orter i Sverige samarbetar specialisttandvård och hälso- och sjukvård i oralmotoriska team som utreder och behandlar patienter med orofaciala funktionsnedsättningar, bland annat nedsatt salivkontroll.

Vid salivläckage hos barn (från ca fyra års ålder), ungdomar och vuxna rekommenderas en bedömning av följande symtom som underlag för beslut om fortsatta åtgärder:
 

• Munandning/nästäppa?
  Inspektion av näshåla och svalg
   
• Oralmotorisk funktionsnedsättning?
  Observation av oralmotorik och spontantal
   
• Nedsatt bÃ¥lstabilitet?
  Observation av huvudhållning och sittställning
   
• Tandstatus?
  Observera om det förekommer tand- och bettavvikelser som kan förväntas bidra till nedsatt salivkontroll.

BEHANDLING

Behandlingsalternativ som kan vara aktuella vid besvärande salivläckage:
 

• Oralmotorisk träning och stimulering
• Ã…tgärder för att optimera sittställning och huvudhÃ¥llning
• Ã…tgärda förstorade tonsiller/adenoider
• Tandreglering/bettrehabilitering
• Förstärkt förebyggande tandvÃ¥rd, särskilt viktigt vid aspirationsrisk

Åtgärder för att minska salivproduktionen:
 

• Antikolinerga läkemedel med salivhämmande effekt
  Sialanar och Rybrila är godkända för symtomatisk behandling av allvarlig kronisk dregling hos barn och ungdomar från 3 års ålder med kroniska neurologiska sjukdomar.
   
• Botulinuminjektioner i de stora spottkörtlarna för en lÃ¥ngtidsverkande hämning av salivproduktionen
   
• Kirurgi, vanligast är en repositionering av gl. submandibularis utförsgÃ¥ngar i kombination med excision av gl. sublingualis.

Behandling som syftar till att minska salivproduktionen medför en ökad kariesrisk.


 

REMISS

• ÖNH-mottagning
• Tandläkare för odontologisk utredning och behandling

UPPFÖLJNING

Involverade behandlare ansvarar för att följa upp förekomsten av eventuella biverkningar och att den insatta behandlingen har förväntad effekt.


 

PROGNOS

Vid medfödda eller tidigt debuterande hälsotillstånd ökar ofta salivkontrollen med ökad ålder och medvetenhet. Sjukdomar som har ett progressivt förlopp ökar risken för att även salivkontrollen försämras med tiden.


 

ICD-10

Rubbad spottkörtelfunktion K11.7

 

Referenser

Bekkers S, Delsing CP, Kok SE, van Hulst K, Erasmus CE, Scheffer ART, van den Hoogen FJA. Randomized controlled trial comparing botulinum vs surgery for drooling in neurodisabilities. Neurology. 2019 Feb 6. Länk

Reddihough D, Erasmus CE, Johnson H, McKellar GM, Jongerius PH; Cereral Palsy Institute. Botulinum toxin assessment, intervention and aftercare for paediatric and adult drooling: international consensus statement. Eur J Neurol. 2010 Aug;17 Suppl 2:109-21. Länk

Reid SM, Westbury C, Guzys AT, Reddihough DS. Anticholinergic medications for reducing drooling in children with developmental disability. Dev Med Child Neurol 2020 Mar;62(3):346-53. Länk

Riva A, Federici C, Piccolo G, Amadori E, Verrotti A, Striano P. Exploring treatments for drooling in children with neurological disorders. Expert Rev Neurother. 2021 Feb;21(2):179-187. Epub 2020 Dec 6. Länk

Sjögreen L, Gonzalez Lindh M, Brodén M, Krüssenberg C, Ristic I, Rubensson A, McAllister A.Oral Sensory-Motor Intervention for Children and Adolescents (3-18 Years) With Dysphagia or Impaired Saliva Control Secondary to Congenital or Early-Acquired Disabilities: A Review of the Literature, 2000 to 2016. Ann Otol Rhinol Laryngol. 2018 Dec;127(12):978-985. Länk

van Wamelen DJ, Leta V, Johnson J, Ocampo CL, Podlewska AM, Rukavina K, Rizos A, Martinez-Martin P, Chaudhuri KR. Drooling in Parkinson's Disease: Prevalence and Progression from the Non-motor International Longitudinal Study. Dysphagia. 2020 Dec;35(6):955-961. Epub 2020 Mar 4. Länk

Walshe M, Smith M, Pennington L. Interventions for drooling in children with cerebral palsy. Cochrane Database Syst Rev. 2012 Nov 14;11:CD008624. Länk