Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Mastoidit, akut

FÖRFATTARE

Med dr, specialistläkare ÖNH Louise Honeth, ÖNH/Sergelkliniken, Stockholm

GRANSKARE

Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna

UPPDATERAD

2021-08-10

SPECIALITET

ÖNH,

INNEHÅLL

BAKGRUND

 

Akut mastoidit är den vanligaste allvarliga komplikationen till akut mediaotit (AOM). Den kan uppstå akut eller utvecklas under loppet av flera dagar eller veckor i anslutning till en AOM. Mastoidit kan även utvecklas under pågående peroral antibiotikabehandling.

Sjukdomen drabbar framför allt barn och är något vanligare hos barn ≤ 2 år. Cirka 20-60 personer drabbas per år i Sverige. Hos små barn kan ibland AOM och mastoidit diagnostiseras samtidigt, eftersom förloppet kan vara så snabbt.

År 2009 infördes allmän pneumokockvaccination som eventuellt kan minska frekvensen mastoiditer i Sverige, som en följd av en minskad frekvens av AOM. Andra länder med liknade program och 13-valent pneumokockvaccin har ev kunnat påvisa en viss minskning av inläggningsfrekvensen för akut mastoidit hos små barn. Det finns dock data som talar för oförändrade inläggningsfrekvenser till följd av ökad frekvens av annan serotyp av pneumokocker som inter ingår i vaccinationen.

Visa behandlingsöversikt - Otit (öroninflammation) - akut


Patogenes

Den bakteriella inflammationen i mellanörat vid en AOM sprider sig in i örats cellsystem och via s k emissarievener i skelettet till periostet över mastoiden. När benet genom den inflammatoriska processen bryts ner bildas en subperiostal abscess, en mastoidit.


Bakteriologi
 

  • Pneumokocker och Grupp A-streptokocker (GAS) är vanligast
  • Pseudomonas aeruginosa, koagulasnegativa stafylokocker (KNS), H. Influenzae, Moraxella catarrhalis, mykobakterier, fusobacterium necroforum m fl förekommer också

 

 

 

SYMTOM

 

  • Utstående öra
  • Retroaurikulär rodnad, svullnad och smärta, ibland även fluktuation
  • Feber ≥ 38°C
  • Flytning från örat
  • Lätt till mycket påverkat allmäntillstånd, irritabilitet, trötthet
  • Nedsatt aptit

 

Visa behandlingsöversikt - Sekretorisk mediaotit (Otosalpingit) - handläggning i primärvård

 

 

 

DIFFERENTIALDIAGNOSER

 

  • Perforerad AOM
  • Extern otit
  • Hudinfektion retroaurikulärt (aterom)
  • Svullen lymfkörtel

 

 

 

UTREDNING

 

Anamnes
 

  • Pågående/nyligen genomgången ÖLI
  • Pågående akut mediaotit (AOM) (föreligger i en majoritet av fallen)?
  • Behandlad AOM under de senaste veckorna?
  • Diagnostiserad sekretorisk mediaotit (SOM)?
  • Smärta, rodnad samt retroaurikulär buktning på drabbad sida?
  • Feber?
  • Irritabillitet/trötthet?
  • Bristande aptit?
  • Tidigare öronoperation (TMD-rör, Cochleaimplantat)
  • Medfödd anatomisk avvikelse (hörselgångsatresi, läpp-käk-gomspalt)?
  • Annan komplicerande sjukdom (Down’s syndrom, immunbrist)?

 

 

Status
 

  • Smärta, rodnad samt retroaurikulär buktning på drabbad sida
  • Temp ≥ 38°C (vanligare hos barn < 2 år)
  • Ev påverkat/irriterat allmäntillstånd
  • Rodnad buktande trumhinna som vid AOM
  • Ev varig eller serös flytning i yttre hörselgången (vanligare hos barn > 2 år)
  • Ev taksänkning i den yttre hörselgången

 

 

Lab

Provtagningen ska inte fördröja bedömning av specialistläkare inom ÖNH, då diagnosen till övervägande del är klinisk.
 

  • Infektionsparametrar (CRP, LPK, SR)
  • Odling från flytning från yttre hörselgången vid trumhinneperforation

 

 

Bilddiagnostik

CT-öron vid behov (bedöms av ÖNH-läkare) - görs sällan i akutskedet. Diagnosen är fr a klinisk och man vill undvika onödig röntgenstrålning.


 

BEHANDLING

 

Akut

Misstanke om denna åkomma skall hanteras skyndsamt av specialistläkare inom ÖNH på en slutenvårdsenhet. (Utomlands är det inte ovanligt att dessa patienter initialt handläggs av en pediatriker och vårdas på allmänpediatrisk vårdavdelning).

Akut remiss till ÖNH-klinik för inläggning. Där sker undersökning och om möjligt provtagning enligt ovan. I.v. antibiotika bredspektrum initialt t ex cefotaxim (Claforan) 50 mg/kg x 3, sedan avsmalning när odlingssvar föreligger.

Paracentes i narkos och samtidig ev dränage av abscessen med incision eller aspiration retroaurikulärt med odling sker så snart som möjligt. Ingen föregående radiologi är nödvändig.


 

UPPFÖLJNING

 

Sker hos ÖNH-specialist ett par dagar till veckor efter utskrivning beroende på sjukdomsförlopp och erhållen behandling. Trumhinna och hörsel utvärderas, samt uppföljning av eventuella komplikationer.


 

PROGNOS

 

Vid rätt och skyndsam behandling är prognosen god. Komplikationer är i Sverige ovanliga, men vanligare internationellt (2-35 %). Förekommande komplikationer är extrakraniella som:
 

 

Eller intrakraniella komplikationer som:
 

  • Sinustrombos
  • Meningit
  • Epiduralabscess
  • Postoperativ likvorläckage
  • Förhöjt intrakraniellt tryck
  • Hjärnabscess
  • Duradefekter

 

 

 

ICD-10

Akut mastoidit H70.0
Mastoidit, ospecificerad H70.9

 

Referenser

Pasquale Cassano, et al. Acute mastoiditis in children. Acta Biomed, 2020; 91(Suppl 1): 54–59. Länk

Emmanouil I Koutouzis, et al. Pneumococcal Mastoiditis in Children Before and After the Introduction of Conjugate Pneumococcal Vaccines. Pediatr Infect Dis , 2016 Mar;35(3):292-6. Länk

Anita Groth, et al. Acute mastoiditis in children aged 0-16 years--a national study of 678 cases in Sweden comparing different age groups. Int J Pediatr Otorhinolaryngol 2012, 76(10):1494-1500. Länk

Rogier M Klok, et al. Cost-effectiveness of a 10- versus 13-valent pneumococcal conjugate vaccine in Denmark and Sweden. Clin Ther 2013, 35(2):119-134. Länk

Whitney R Halgrimson, et al. Incidence of acute mastoiditis in Colorado children in the pneumococcal conjugate vaccine era. Pediatr Infect Dis J 2014, 33(5):453-457. Länk

Marie Gisselsson-Solen. Trends in Otitis Media Incidence After Conjugate Pneumococcal Vaccination: A National Observational Study. Pediatr Infect Dis J 2017, 36(11):1027-1031. Länk

Kareem O Tawfik, et al. Pediatric acute mastoiditis in the era of pneumococcal vaccination. Laryngoscope 2018, 128(6):1480-1485. Länk

Józef Mierzwiński, et al. Therapeutic approach to pediatric acute mastoiditis - an update. Braz J Otorhinolaryngol 2018, 17(18):30426-30429. Länk

Claudia Balsamo, et al. Acute mastoiditis in an Italian pediatric tertiary medical center: a 15 - year retrospective study. Ital J Pediatr 2018, 44(1):71. Länk

Maaike T A van den Aardweg, et al. A systematic review of diagnostic criteria for acute mastoiditis in children. Otol Neurotol 2008, 29(6):751-757. Länk

Harrison W Lin, et al. Clinical strategies for the management of acute mastoiditis in the pediatric population. Clin Pediatr (Phila) 2010, 49(2):110-115. Länk

Anita Groth, et al. Acute mastoiditis in children in Sweden 1993-2007--no increase after new guidelines. Int J Pediatr Otorhinolaryngol 2011, 75(12):1496-1501. Länk

K Stenfeld, et al. Infants under the age of six months with acute mastoiditis. A descriptive study of 15 years in Sweden. Int J Pediatr Otorhinolaryngol 2014, 78(7):1119-1122. Länk

Frida Enoksson, et al. Subperiosteal abscesses in acute mastoiditis in 115 Swedish children. Int J Pediatr Otorhinolaryngol 2015, 79(7):1115-1120. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev