Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Luktbortfall

FÖRFATTARE

Överläkare Peter Åhnblad, Danvik ÖNH/

GRANSKARE

Professor Torbjörn Ledin, Avdelningen för Logopedi, Audiologi och Otorhinolaryngologi/Linköpings universitet

UPPDATERAD

2022-04-28

SPECIALITET

ÖNH,

INFORMATION
INNEHÅLL

BAKGRUND

 

Luktsinnet är det första sinnet som skapades under evolutionen och det enda sinne vi delar med alla nu levande organismer. Ändå är detta sinne det vi vet minst om. Covid-pandemin medförde globalt miljoner människor med nedsatt eller upphävt luktsinne och detta har kraftigt ökat intresset för luktsinnet. Förlorat luktsinne, anosmi, kan dock ha flera andra orsaker och påverkar livskvaliteten negativt, och för vissa yrkesgrupper som kockar är det professionellt förödande. Det kan också bli fara för liv och egendom att inte känna lukten av brandrök eller gaser.


Etiologi

  • Persisterande slemhinnesjukdomar i näsan som näspolypos, luftvägsallergier eller överkänslighet

  • Akuta övre luftvägsinfektioner som exempelvis förkylning, bihåleinflammation, influensa och covid-19

  • Andra viroser som pågående herpesinfektion

  • Ansikts- och/eller skalltrauma

  • Neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers

  • Tumör i näsan, bihålorna eller hjärnan

  • Vissa läkemedel inklusive nässprayer och droger

  • Hormonella åkommor som diabetes, binjurebarkinsufficiens och kronisk njursvikt

  • Anorexi och annan kronisk näringsbrist ger också hormonell påverkan och risk för luktnedsättning

  • Stigande ålder gör att luktsinnet normalt försämras, hälften av alla över 65 år och 80% av alla över 80 år har ett signifikant nedsatt luktsinne

  • Kombination av ovanstående faktorer eller okända faktorer

 

 

SYMTOM

 

Ofta upptäcker patienten att en daglig och välkänd doft inte längre luktar, exempelvis doften av kaffe. Den retronasala lukten, då mat- och dryckesdofter från munnen trycks upp bakom näsan via mjuka gommen till luktorganet, kan stå för uppåt 90% av själva smakupplevelsen, vilket betyder att de flesta upplever att även smaken, men egentligen smakdynamiken, är klart försämrad vid luktbortfall.



UTREDNING

 

Anamnes

Historiken är avgörande för att hitta eventuell orsak bakom. Den vanligaste orsaken till smygande debut är en slemhinnesjukdom i näsan och den vanligaste orsaken till mer akut debut är en luftvägsinfektion. Använd gärna en visuell-analog-skala (VAS) för att låta patienten skatta sitt luktsinne.

 

Frågor att ställa är till exempelvis kring:

 

  • Debut och förlopp
    Kom luktbortfallet snabbt, sakta smygande eller fluktuerande? Förnimms några dofter? Kom luktbortfallet i samband med en luftvägsinfektion? Samband med hjärnskakning, trauma mot skallen eller näsan?

 

  • Andra symtom
    Andra symtom från näsan som exempelvis nästäppa, nysningar, klåda, snuva eller näsblod? Smärta, värk eller svullnadskänsla i näsan eller ansiktet? Är grundsmakerna intakta? Andra neurologiska symtom som exempelvis kognitiva problem eller påverkan på andra kranialnerver? Finns hormonella åkommor eller näringsbrist?

  • Andra sjukdomar
    Överkänslighet i luftvägar eller astma? Verifierad näspolypos? Rökning? Känd luftvägsallergi?

  • Läkemedel
    Används några nässprayer? Används läkemedel eller droger?

 


Status

Näsan, munhålan och svalget ska alltid undersökas. Inspektera och palpera ansiktet och halsen. Prova några grundsmaker på tungan. Kontrollera övrig fokalneurologi och speciellt kranialnervsfunktioner om misstanke kring påverkan finns.


Labb

Rutinmässigt behövs inga prover tas. Riktade prover vid adekvat misstanke kan vara exempelvis diabetesprover, homocystein/B12 och test för luftvägsallergier


Bilddiagnostik

Vid misstanke om process i näsan, bihålorna eller hjärnan kan DT eller MR övervägas, liksom vid en eventuell demensutredning. Rutinmässiga undersökningar utan tydlig misstanke bör undvikas.


Övriga undersökningar

Specifika tester av luktsinnet utförs bara på ett fåtal ÖNH-kliniker i Sverige men man kan enkelt luktscreena inom primärvården med några vanliga dofter som är lätta att få tag i exempelvis kaffe, te, handtvål, choklad, honung och kanel.



BEHANDLING

 

Luktträning är den enda generella behandlingen som har medicinsk evidens. Denna typ av träning bör startas så snart som möjligt och oavsett orsak eller annan utredning man eventuellt planerar för. Lukträningen utförs genom att man luktar på fyra till sex vanliga dofter som till exempel kaffe, kanel, te, honung, sylt, kokos, vanilj, kanel och tandkräm. Undvik starka dofter vilka retar slemhinnan i näsan.

 

Följande schema kan används:

  1. Sniffa med näsan upprepat på en doft i taget i 20 sekunder. Ordningen spelar ingen roll men lukta på den starkaste doften sist.

  2. Andas med näsan och vädra ut doften i 20 sekunder.

  3. Gå igenom luktandet med samtliga dofter i 10 minuter varje morgon och varje kväll, helst i 10 minuter varje gång.

  4. Träna i minst tre månader och som med all annan träning bör den underhållas.

Rekommendera också nässköljning med saltvatten innan varje träningsomgång om praktiskt möjligt för att rensa näsa från irriterande partiklar och sekret. Hjälpmedel för detta finns att köpa på alla apotek. Undvik också snytande och fräsande av näsan då detta bara irriterar slemhinnan mera och minskar chansen till återhämtning.

 

Även om luktbortfallet funnits en längre tid eller beror på stigande ålder finns det alltid en chans till förbättring med hjälp av luktträning och det finns heller inga risker eller biverkningar med denna träning.

 

Vid etablerade eller misstänkta slemhinneåkommor i näsan som allergi, överkänslighet och näspolypos kan även nasalt kortison provas några månader. Om slemhinnan är påtagligt svullen eller benigna polyper är synliga kan också peroralt kortison provas som en 3 veckors stötdos med exempelvis T. Prednisolon 30 mg dagligen i en vecka och därefter 20 mg dagligen vecka två och 10 mg dagligen vecka tre.

 

 

 

REMISS

 

De allra flesta luktbortfall kan hanteras inom primärvården. Vid misstanke om näspolypos eller annan mer distal process i näsan kan det vara svårt att verifiera detta med en främre rinoskopi varför remiss till ÖNH vanligen utfärdas. Vid trauma bör förstås ÖNH konsulteras liksom vid maligna misstankar som blodblandad snuva mer än 3 veckor. Neurodegenerativa åkommor hanteras som demensutredningar.


 

UPPFÖLJNING

 

Vid benigna orsaker behövs vanligen ingen uppföljning men en del patienter behöver stöd och support om deras livskvalitet påtagligt försämrats vilket kan innebära att man följer upp exempelvis efter 3 månaders luktträning.


 

PROGNOS

 

Vid post-infektiöst luktbortfall får majoriteten tillbaka sitt luktsinne spontant inom några veckor men 10–15% riskerar att få kvarstående besvär. Vid andra bakomliggande orsaker är prognosen betydligt sämre men det är aldrig för sent att prova luktträning som hjälp. Det är vanligt att dofter under en period luktar annorlunda än de borde göra under läkningen, så kallad parosmi, vilket är viktigt att förklara för patienten.


 

ICD-10

 

Anosmi R43.0
Parosmi R43.1

 


Urval referenser

Hopkins C et al. Management of new onset loss of sense of smell during the COVID-19 pandemic-BRS Consensus Guidelines. Clin Otolaryngol. 2021 Jan;46(1):16-22. Länk

 

Hura N et al. Treatment of post-viral olfactory dysfunction: an evidence-based review with recommendations. Int Forum Allergy Rhinol. 2020 Sep;10(9):1065-1086. Länk

 

Hummel T et al. Position paper on olfactory dysfunction. Rhinol Suppl. 2017 Mar;54(26):1-30. Länk

 

Hummel T, Rissom K, Reden J, Hähner A, Weidenbecher M, Hüttenbrink KB. Effects of olfactory training in patients with olfactory loss. Laryngoscope. 2009 Mar;119(3):496–9. Länk

 

www.fifthsense.org.uk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

E-posta synpunkter till författaren info@internetmedicin.se

Prenumerera på våra nyhetsbrev