Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Gingivalcancer (tandköttscancer)

FÖRFATTARE

Med dr, överläkare Tomas Ekberg, Tumörsektionen, ÖNH/Akademiska sjukhuset, Uppsala

GRANSKARE

Professor Torbjörn Ledin, Avdelningen för Logopedi, Audiologi och Otorhinolaryngologi/Linköpings universitet

UPPDATERAD

2022-11-30

SPECIALITET
INNEHÅLL

BAKGRUND


Gingivalcancer (tandköttscancer) är en subgrupp av huvud-halscancer och innefattar tumörer som utgår från slemhinnan på alveolarutskottet i över- och underkäken. I Sverige noteras en ökning av antalet fall det senaste decenniet. Tumörerna diagnostiseras ofta i ett lokalt avancerat stadium med invaderat underliggande ben. Det är också vanligt med en utbredning av primärtumören till kindslemhinna och munbotten.

Se behandlingsöversikt: Huvud- halscancer


Etiologi
 

  • Rökning
  • Överkonsumtion av alkohol
  • Nedsatt munhälsa är en oberoende riskfaktor
  • Humant papillomvirus (HPV) påvisas mindre ofta än vid svalgcancer och är av oklar etiologisk betydelse

 

 

 

 

SYMTOM
 

  • Slemhinnesår som inte läker eller utebliven förväntad förbättring efter tandläkarbehandling
  • Tandproteser som inte passar
  • Värk, tuggsvårigheter och sensibilitetsnedsättning för n. alveolaris inferior utbredningsområde är vanligen sena symtom då tumören växt in i underliggande ben

 

 

 

 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Inflammatoriska och infektiösa tillstånd
  • Premaligna lesioner

 

 

 

 

UTREDNING


Misstänkt gingivalcancer utreds av ÖNH-läkare inom ramen för standardiserat vårdförlopp (SVF). Patienter söker ofta inom tandvården och remitteras därifrån till ÖNH.


Anamnes
 

  • Duration av besvär och funktionsnedsättning?
  • Riskfaktorer?
  • Bedömning av eventuell samsjuklighet inför en ofta krävande behandling
  • Tidigare genomgången kirurgi eller onkologisk behandling i huvud- halsområdet? Kan vara av betydelse i val av terapi.

 


Status
 

  • Allmänt ÖNH status
     
  • Vid svårigheter att bedöma tumörutbredning för operabilitetsbedömning eller utföra biopsi i lokalanestesi krävs undersökning och provtagning i generell anestesi

 


Bilddiagnostik
 

  • DT huvud, hals och thorax
  • MR av primärtumörområdet kan övervägas
  • Ultraljudsledd finnålspunktion av misstänkta halslymfkörtelmetastaser kan övervägas
  • I vissa fall övervägs PET-CT efter specialistbedömning

 


Övriga undersökningar
 

  • Vid misstänkt eller manifest samsjuklighet kan bedömning av hjärt- och lungfunktion behövas inför behandlingsplanering.
     
  • Patienter som ska genomgå kirurgi som påverkar tandbärande strukturer bör bedömas av käkkirurg.
     
  • Patienter som planeras för strålbehandling mot munhålan bör bedömas och eventuellt saneras dentalt innan behandlingsstart.

 

BEHANDLING


Tumörer i tidigt stadium
 

  • Tumörer i tidigt stadium I–II (d v s tumörer < 4 cm, < 10 mm infiltrationsdjup, ingen inväxt i underliggande ben och inga metastaser) behandlas oftast kirurgiskt.
     
  • Är man osäker angående inväxt i underliggande ben görs vanligen en partiell benresektion.
     
  • Vid gingivomandibulär cancer (underkäkens tandkött) bör även halsens lymfkörtlar opereras diagnostiskt.
     
  • Sentinel node-biopsi (portvaktskörtelbiopsi) kan vara ett alternativ till elektiv halskörtelutrymning om utredningen inte påvisar några säkra metastaser.

 


Avancerade tumörer
 

  • Vid mer avancerade tumörer är en kombinationsbehandling med operation och strålbehandling indicerad. Strålbehandling ges oftast postoperativt.
     
  • Har tumören växt in i underliggande ben vid gingivomandibulär cancer krävs många gånger att man gör ett kontinuitetsavbrott i underkäken vid operation. Vanligen rekonstruerar man detta med ett fritt mikrovaskulärt ben och mjukdelstransplantat, ofta från underbenet (fibula).
     
  • Vid gingivomaxillär cancer (överkäkens tandkött) som växer in i överkäkens ben resulterar ofta operation i en öppetstående defekt mellan munhålan och näsa-bihålor. Denna kan ibland slutas med en lokal mjukdelslambå, men ofta krävs rekonstruktion med fritt mikrovaskulärt ben och mjukdelstransplantat även här. Detta kan bl.a. hämtas från skulderbladet (scapula). En obturatorprotes kan vara ett alternativ till vävnadstransplantat.

 


Inoperabla tumörer
 

  • Patienter med tumör som bedöms inoperabel p g a avancerat stadium eller samsjuklighet erbjuds ofta strålbehandling för lokal kontroll.

 

 

 

 

UPPFÖLJNING


Alla patienter med gingivalcancer ska erbjudas uppföljning i 5 år. Förutom läkarundersökningar ska patienten erbjudas uppföljning av och kontakt med kontaktsjuksköterska och vid behov annan paramedicinsk personal, t ex dietist, tandhygienist och kurator. Uppföljningen sker oftast på ÖNH-klinik, ibland med växelvisa kontroller på onkologisk klinik. Förutom rutinmässiga tumörkontroller har patienterna ofta behov av uppföljning och/eller rehabilitering via sjukhustandvård och käkkirurg. Behandling och uppföljning registreras i Svenskt Kvalitetsregister.

 

 

 

PROGNOS
 

  • Tumörer i tidigt stadium I–II har relativt god prognos med en relativ 5-års överlevnad > 75 %.
     
  • Tumörer i överkäken har något bättre prognos jämfört med de i underkäken.
     
  • Tumörer i mer avancerat stadium visar en relativ 5-årsöverlevnad på ca 50 %.

 

 

 

REMISS
 

Se PM - Huvud- halscancer


 

ICD-10

Malign tumör i överkäkstandköttet C03.0
Malign tumör i underkäkstandköttet C03.1
Icke specificerad lokalisation av malign tumör i tandköttet C03.9

 


Referenser

Nationellt vårdprogram Huvud- och Halscancer, Rekommendationer utarbetade av nationell arbetsgrupp och fastställda av Regionala cancercentrum i samverkan efter uppdatering 2019-02-05. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

E-posta synpunkter till författaren info@internetmedicin.se

Prenumerera på våra nyhetsbrev