BAKGRUND
Rött öga är ett vanligt symtom hos patienter i primärvården och kan ha flera bakomliggande orsaker.
Utredningens viktigaste del är patientens egen symtombeskrivning. En grundlig anamnes räcker långt för att kunna ställa diagnos. Diagnostiken förenklas också av att strukturerat gå igenom de olika statusfynden.
Akut konjunktivit är den vanligaste genesen och uppträder ofta i samband med ÖLI (övre luftvägsinfektion) och hos familjer med barn på förskola/skola, där smittorisken är hög.
Tillstånd med ensidiga besvär är alltid ett varningstecken. Kraftig värk, ljuskänslighet, synpåverkan, stas- eller perikorneal injektion eller pupillpåverkan, bör också inge misstanke om allvarlig diagnos som ofta kräver remiss till ögonspecialist.
SYMTOM
Beroende på bakomliggande diagnos kan, förutom rött öga, även nedanstående symtom förekomma:
- Skav, sveda, klåda, smärta
- Sekretion
- Synnedsättning
- Värk vid ögonrörelser
- Ljuskänslighet
- Illamående/kräkningar
DIFFERENTIALDIAGNOSER
- Konjunktivit; infektiös (viral, bakteriell, klamydia, gonorré, svamp) och allergisk
- Torra ögon
- Blefarokonjunktivit
- Irit
- Sklerit/Episklerit
- Entropion/Ektropion
- Trauma
- Keratit
- Subkonjunktival blödning (hyposvagma)
- Främmande kropp
- Kemisk skada
- Akut glaukom
UTREDNING
Anamnes
- Duration av symtom?
- Unilaterala/bilaterala besvär?
- Symtom: skav, klåda, sveda, ömhet eller värk?
- Trauma eller främmande kropp? (Slipat, borrat, svetsat? Utsatt för kemiskt ämne? Råkat riva sig i ögat?)
- Sekretion och i så fall vilken typ (pus/klar vätska)?
- Ljuskänslighet?
- Synpåverkan?
- Behandlingsförsök?
- Kontaktlinser?
- Tidigare ögonbesvär?
Status
Börja med se över huden i ansiktet. Finns blåsor runt ögat eller på nästippen (Herpes Simplex/Zoster)?
Fortsätt sedan med inspektion av ögat. Riktat status efter misstänkt diagnos.
Tips: beskriv ögat utifrån och in. Nedan följer exempel på vanliga statusfynd vid olika tillstånd.
- Ögonlocken
Felställning (entropion/ektropion)? Ögonlockssvullnad ses vid allergi och blefarokonjunktivit. Evertera ögonlocken framför allt vid misstanke om främmande kropp och allergisk konjunktivit (kullerstensliknande mönster). Vagel?
- Sekretion
Purulent sekretion ses vid bakteriell infektion. Serös ses vid allergi eller virusinfektion. Ökat tårflöde uppträder bl a vid torra ögon och allergisk konjunktivit.
- Konjunktivas utseende
Kan ses som geléartad och svullen (chemos) vid allergi. Ökad kärlfyllnad (konjunktival injektion), blödning under konjunktiva (hyposvagma)?
- Typ av rodnad
- En konjunktival injektion (mest på insidan av ögonlocken och perifert på bulben) talar för ytliga tillstånd som t ex konjunktivit.
- Ciliär/perikorneal injektion:, vidgade kärl mest påtagliga över ögonvitan närmast kornea, ses vid djupare inflammation som irit eller påverkan på hornhinnan, t ex vid främmande kropp, erosion eller keratit.
- Stasinjektion: kännetecknas av ofta ganska kraftigt vidgade radierande kärl över ögonvitan och ses vid akut glaukom.
- Lokalt avgränsad rodnad med måttlig palpationsömhet talar för episklerit. Detta går dock oftast utan andra symtom, till skillnad från sklerit som ger en mycket mer intensiv rodnad, samt ofta även allmänpåverkan och huvudvärk.
- Blandinjektion är vanligt och är ofta ett tecken på keratokonjunktivit, där det finns engagemang av både kornea och konjunktiva, vilket vanligtvis är orsakat av virus.
- Blodröd, homogen rodnad i hela/delar av ögat tyder på en subkonjunktival blödning. Detta är enkelt att skilja från en injektion som istället ses som vidgade kärl på ögonvitan.
- Se länk för bilder.
- Korneas utseende
Klar? Hur ser ljusreflexen ut? Grumlingar i kornea ses vid djupare inflammationer som vid keratit. Nedsatt känsel på kornea (testa försiktigt med en tvinnad spets av en bomullspinne) talar för herpeskeratit.
- Infärgning
Infärgning med fluorescein (en droppe i konjunktivalsäcken) och belysning med blått ljus för att leta efter främmande kropp och epiteldefekter. Dendritika (färgupptag som en trädgrensliknande formation) kan ses vid keratit orsakad av Herpes simplex. Små epiteldefekter är vanligt vid torra ögon, men kan vara svåra att se utan ögonmikroskop.
- Pupillutseende och ljusreaktion
Dilaterad och ljusstel pupill kännetecknar akut glaukom. Miotisk, ljuskänslig och ev oregelbunden pupill (p g a synekier) kan ses vid irit.
- Ögonpalpation
Ögonpalpation (eller tryckmätning om möjlighet) vid misstanke om akut glaukom.
- Ögonrörelser
Kan smärta vid exempelvis episklerit.
- Testa synskärpa
Visus kan vara nedsatt vid bl a keratit, irit och akut glaukom. Synskärpan kan även påverkas av en konjunktivit p g a sekret i tårvätskan som stör strålgången men är då oftast möjlig att blinka bort.
Lab
Vid behandlingsresistent konjunktivit ska klamydiaprov tas. Vid stark misstanke om detta (exempelvis spädbarn < 6 mån, vaginalförlöst) eller svamp, gonorré eller annan allvarlig infektion ska patienten remitteras direkt till ögonspecialist för att inte försena handläggning.
Inga andra odlingar görs rutinmässigt i primärvården.
Ögonmikroskop
Ögonmikroskop kan med fördel användas för en mer noggrann inspektion. Det är bl a nödvändigt för att identifiera ljusväg och bekräfta en djupare inflammation i ögat.
BEHANDLING
Generellt rekommenderas att avstå kontaktlinser vid symtom från ögonen.
Nedanstående diagnoser behandlas helt eller delvis i primärvården. Se länkar för mer detaljerad information.
- Infektiös konjunktivit
Läker i allmänhet ut spontant inom en vecka. Tvätta med ljummet vatten eller koksaltlösning. Vid utebliven förbättring eller svårare bakteriell konjunktivit kan antibiotikasalva (t ex Fucithalmic) provas.
- Allergisk konjunktivit
Förbättras efter elimination av utlösande agens. Lokal behandling med natriumkromoglikat (profylaktiskt) och ögondroppar med antihistamin, samt eventuellt peroralt antihistamin.
- Blefarokonjunktivit
Behandlas i första hand med rengöring och massage. Vid svårare symtom eller utebliven förbättring kan kortisonsalva eller antibiotikasalva provas beroende på orsak.
- Främmande kropp/erosion
- Ögonsköljning med koksaltlösning
- Påträffas inte den främmande kroppen samt vid irritation kan ögonsalva med antibiotika provas.
- Vid kvarvarande främmande kropp (även ev rostring) på kornea kan Tetrakain 1 % ögondroppar användas innan borttagning med fuktad bomullspinne eller främmande kroppsinstrument görs.
- Vid centralt belägen främmande kropp på kornea bör patienten remitteras till ögonspecialist för borttagning p g a risk för kornealärrbildning, om man inte är säker på hur borttagningen skall göras.
- Torra ögon
Behandlas med symtomlindrande tårsubstitution samt den bakomliggande orsaken till tillståndet. Rekommendera preparat utan konserveringsmedel, fr a vid långvarig användning.
- Kemisk skada
Kan orsakas av alltifrån syra till alkaliska medel. Oavsett ämne:
- Den primära behandlingen är oavbruten ögonsköljning med NaCl eller Ringer-Acetat i upp till 15 min.
- Om kemikalien är okänd kontrolleras pH med indikatorremsa. Alkaliskador skall alltid undersökas av ögonspecialist då alkali kan ge upphov till en bedräglig blekhet på ögat som kan tolkas som att ögat är friskt men kan vara tecken på ischemi.
- För mer information om ämnet och för att uppskatta skadan, se länk till Giftinformationscentralen.
- Subkonjunktival blödning (hyposvagma)
Resorberas spontant inom 1–2 veckor. Ingen behandling.
REMISS
Följande diagnoser ska remitteras till ögonläkare:
- Främmande kropp vid misstanke om perforation av metallflis (hamrat mot metall/sten) (akut, samma dag)
- Akut glaukom (akut, samma dag)
- Iriter/keratiter (akut, inom 1 dygn)
- Herpes zoster / Herpes simplex (akut, inom 1 dygn)
- Klamydiakonjunktivit (subakut, inom 1 dygn)
- Sklerit/episklerit (subakut, inom något/några dygn)
- Kraftigt kontusionsvåld och påverkat visus och/eller skada mediala ögonvrån med risk för tårkanalskada (akut, inom 1 dygn)
UPPFÖLJNING
Alla behandlingsförsök med terapisvikt eller försämring bör följas upp med återbesök och vidare utredning.
ICD-10
Främmande kropp i kornea T15.0
Frätskada på kornea och konjunktivalsäck T26.6
Andra tårkörtelsjukdomar H04.1
Skada på konjunktiva och avskrapning på kornea utan uppgift om främmande kropp S05.0
Syndrom med cluster headache G44.0
Glaukom, ospecificerat H40.9
Synnervsinflammation H46.9
Misstänkt glaukom H40.0
Iridocyklit, ospecificerad H20.9
Keratit, ospecificerad H16.9
Akut och subakut iridocyklit H20.0
Blödning i bindehinnan H11.3
Konjunktivit, allergisk UNS H10.1X
Akut konjunktivit, ospecificerad H10.3
Blefarokonjunktivit H10.5
Konjunktivit, ospecificerad H10.9
Referenser
Chen YW, Poon YC, Yu HJ, Kuo MT, Fan PC. Experience of scleritis and episcleritis at a tertiary center in Southern Taiwan. Taiwan J Ophthalmol. 2015 Jan-Mar;5(1):19-22. Länk
Morrow GL, Abbott RL. Conjunctivitis. Am Fam Physician. 1998 Feb 15;57(4):735-46. Review. Länk
Narayana S, McGee S. Bedside Diagnosis of the 'Red Eye': A Systematic Review. Am J Med. 2015 Nov;128(11):1220-1224.e1. Länk
Ubah JN, Adeoti CO, Isawumi MA. Common causes of red eye presenting at an ophthalmic clinic. Niger J Med. 2006 Apr-Jun;15(2):144-7. Länk
Janusinfo - “Riktlinjer för handläggning av röda ögon”, 2016-08-01. Länk.
Lönwe Bo, “Ögonsjukdomar i primärvården”, 2005, s. 42-58.
