Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Pterygium

FÖRFATTARE

Överläkare Bengt Schepke, Processansvarig Bakre Segment Kirurgi / Sahlgrenska universitetssjukhuset

GRANSKARE

Professor, överläkare Jan Ygge, S:t Eriks Ögonsjukhus/Stockholm

UPPDATERAD

2021-05-11

SPECIALITET
INNEHÅLL

BAKGRUND

 

Namnet pterygium kommer från grekiska pterygos (= vinge) och beskriver en sammanväxning av bindehinnan (konjunktiva) och hornhinnan (kornea). Pterygium uttalas ”tä-ry-gi-um”. Denna sammanväxning består av en fibrovaskulär vävnad som brukar utgå från nasala bindehinnan och sträcker sig i en trekantig form mot hornhinnans centrum.

 

Pterygium förekommer över hela världen men varierar starkt geografiskt. Prevalensen är hög i det s k ”pterygium-bältet” mellan 30 grader nord och 30 grader syd om ekvatorn och ökar även med åldern. Prevalensen är ungefär dubbelt så hög hos män som hos kvinnor och det är ovanligt att pterygium bildas under 20 års ålder.

 

 

Etiologi

 

Etiologin är okänd men det finns tydlig evidens att UV-ljusexposition är den viktigaste riskfaktor. Utomhusaktiviteter, dammig miljö samt torra ögon gynnar uppkomsten av pterygium. En genetisk predisposition förefaller finnas i vissa familjer.

 

 

 

SYMTOM

 

Initialt är pterygium oftast asymtomatiska. Vid progress upplever patienten:

 

  • Skavkänsla
  • Främmandekroppskänsla
  • Konjunktival rodnad
  • Ökat tårflöde
  • Ögonvärk
  • Synnedsättning (antingen p g a astigmatism eller att pterygiumet täcker hornhinnans optiska centrum i ett sent skede)

 

 

DIFFERENTIALDIAGNOSER

 

  • Ärr efter trauma, infektion eller frät- och lutskada
  • Pemfigus vulgaris
  • Konjunktival intraepitelial neoplasi (CIN)
  • Pinguecula

 

 

 

UTREDNING

 

Anamnes

 

  • Duration?
  • Symtomatologi?
  • Uni- eller bilateralitet?
  • Yrkesanamnes, utomhusaktiviteter, dammexposition?

 

 

Status

 

P g a den typiska kliniska bilden är pterygium oftast en blickdiagnos. Vid atypiskt utseende och förlopp kan differentialdiagnoserna likna pterygium.

 

Figur 1. Pterygium som växer in mot korneas optiska centrum.

 

 

Övriga undersökningar

 

Ett pterygium kan orsaka betydande astigmatism. Därför är keratometrin (mätning av hornhinnas olika krökningsradius) avgörande. Denna undersökning görs hos ögonläkare eller optiker.

 

 

BEHANDLING

 

Profylax

 

Tårsubistitut, t ex Artelac 1–3 droppar dagligen samt vid behov, och solglasögon (som även täcker ut mot sidorna) kan bromsa tillväxten av pterygiet och kan ge symtomfrihet.

 

 

Akut

 

Ett pterygium kan inflammeras och orsaka akuta skavbesvär och främmandekroppkänsla. I akuta skedet rekommenderas receptfria tårsubsitut, t ex Artelac 1 droppe 5–8 gånger dagligen. Antibiotika är inte indicerade.

 

Vid återkommande inflammationer kan kirurgi bli aktuell. En excision innebär att man avlägsnar konjunktivan som växer över hornhinnan men även en del som växer från limbus bakåt. Defekten utanför hornhinnan täcks med frisk konjunktival vävnad för att minska risk för recidiv.

 

 

Kronisk

 

Vid progress och tilltagande synnedsättning p g a astigmatism bör en kirurgisk excision övervägas. För att minska risk för postoperativa ärr i hornhinnan (som också ger en synnedsättning) bör en operation ske innan optiska centrum är nådd.

 

Även vid komplett resektion finns tyvärr en betydande risk för recidiv som i vissa fall kan växa mera aggressivt än den primära förändringen.

 

 

 

REMISS

 

Remiss till ögonkliniken bör utfärdas vid misstanke om pterygium där kliniska besvär eller en synnedsättning föreligger. Likaså atypiska tillstånd som kan vara förenliga med differentialdiagnoserna bör remitteras till ögonkliniken. Fotodokumentation av pterygiet eller uppgifter om progress är värdefull för att kunna bedöma angelägenhetsgrad.

 

 

 

PROGNOS

 

Prognosen för synförbättringen efter kirurgi är vanligtvis mycket god med enbart mindre kvarvarande astigmatism. Synskärpan begränsas dock av eventuella korneala ärr om förändringen har involverad hornhinnans djupare skikt (Bowmans membran).

 

Recidivrisken är mellan 1–5 %, beroende på bland annat kirurgisk teknik och patientens etnicitet. Patienter från “pterygium-bältet” har en tendens till mer aggressiva recidiv.

 

 

 

ICD-10

 

H11.0 Pterygium 

 

 

 

Referenser


Raffaele Nuzzi, Federico Tridico. How to minimize ptergium recurrence rates: Clinical perspectives. Clin Ophthalmol. 2018;12: 2347-2362.
Länk


Hirst LW. Recurrent pterygium surgery using extended removal followed by extended conjunctival transplant: recurrence rate and cosmesis. Ophthalmology. 2009 Jul;116(7):1278-86.
Länk


Campagna G1, Adams M2, Wang L2, Khandelwal S2, Al-Mohtaseb. Comparison of Pterygium Recurrence Rates Among Different Races and Ethnicities After Primary Pterygium Excision by Surgeons in Training.
Cornea 2018 Feb;37(2):199-204. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev