Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Främmande kropp i ögat

FÖRFATTARE

Professor emeritus, överläkare Jan Ygge, S:t Eriks Ögonsjukhus/Stockholm

GRANSKARE

Med dr, spec i allmänmedicin Jessica Freudenthal, Kungsholmsdoktorn/

UPPDATERAD

2023-01-20

SPECIALITET
INFORMATION
INNEHÅLL

SAMMANFATTNING

 

  • ”Flisanamnes” d v s slå metall mot metall eller metall mot sten är en klassisk mekanism

  • Smärta, tårflöde, blefarospasm, fotofobi är vanliga symtom

  • Undersök efter droppbedövning

  • Seidels test (se nedan)

  • Främmande kroppen skall bort i sin helhet

  • Salva (ev antibiotika) och förband – aldrig skicka med droppbedövning hem

  • Återbesök om ej besvärsfri inom tre dagar

  • Bakteriell keratit alltid en risk

 

 

 

BAKGRUND

 

Främmande kropp i ögat är den näst vanligaste formen av ögontrauma, bara korneal erosion är vanligare. Många främmande kroppar är ytliga och benigna även om de är smärtsamma och ger upphov till mycket besvär. Tillståndet är viktigt att noggrant undersöka då det kan vara en djupare skada och den främmande kroppen kan ha trängt in i ögat. De vanligaste främmande kropparna är av metall, sten, trä och plast.



Etiologi

Varierande etiologi och är vanligen en kombination av att inte använda någon form av ögonskydd samtidigt som man sysslar med någon för ögat farlig aktivitet. Detta kan vara att hamra i sten eller metall (flisanamnes se nedan), borra, slipa eller bara utsätta sig för blåst som för in en främmande kropp i ögat.

 

Kornea är ca 0,5 mm tjock och består av fem olika lager, ytterst ett flerradigt epitel (5–6 cellager), ett basalmembran (Bowmans membran), stromat som är den tjockaste delen av kornea, Descemets membran som är basalmembranet till det enlagriga endotelet närmast främre kammaren. Kornea är försedd med enbart smärtfibrer vilket gör att det finns ingen egentlig beröringskänsel i kornea utan bara smärtförnimmelser. Det är därför som du inte kan nudda din egen kornea och det är därför som alla skador i kornea är så smärtsamma. De flesta korneala främmande kroppar fastnar i epitelet och kan då ganska lätt tas bort (se nedan). Om den främmande kroppen tränger längre ner i stromat ger den i princip alltid upphov till en ärrbildning när skadan är läkt. Detta pga att den symmetriska organisationen av de stromala fibrerna rubbas och fibrerna i ärret växer hur som helst d v s den tidigare snarast kristallinska strukturen rubbas. Kornea har inga blodkärl utan får sin försörjning av näringsämnen och syre via kammarvattnet och i viss mån tårvätskan.

 

 

 

SYMTOM och KLINISKA FYND
 

  • Smärta
    Svår smärta och ”främmande kroppskänsla”. Ingen lindring av smärtan med stängt ögonlock eller öppet.

  • Epifora
    Tårflöde som kan vara ymnigt.

  • Fotofobi
    Ljuskänslighet.

  • Blefarospasm
    Kniper ihop ögonlocken p g a smärtan. Detta gör att det blir svårt att undersöka om man inte ger en droppe lokalbedövning innan undersökningen.

  • Vanligen ingen visusförlust men kan vara svårt att få en uppfattning om pga att patienten är så smärtpåverkad. Efter en droppe lokalbedövning brukar dock patienten kunna öppna ögat och visus mätas/uppskattas.

 

 

 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Korneal erosion – precis samma symtom men ingen anamnestisk uppgift om främmande kropp.

  • Konjunktival främmande kropp – samma symtom med främmande kroppskänsla men ingen fotofobi och lite mindre tårflöde och ljuskänslighet.

  • Intraokulär främmande kropp som penetrerat kornea och befinner sig inne i ögat. Kan leda till att patienten inte har så stora besvär i form av värk men anamnesen skall göra att man misstänker.

  • Fotoelektrisk keratit – ”svetsblänk” – samma symtom men ingen främmande kropp. Se separat PM.

  • Irit – liknande rodnad/kärlfyllnad men en djupare, dov smärta från ögat.

  • Kemisk ögonskada – samma symtom men borde dock finnas anamnestiska uppgifter om detta.

  • Keratit – vanligen inte samma akuta debut men samma symtom. Infekterat sår i kornea orsakat av bakterier eller virus. Se separata PM.

  • Herpes zoster oftalmikus – symtom som främmande kropp.

 

 

 

UTREDNING
 

Anamnes

  • Flisanamnes”?
    Fråga efter om traumat föregåtts av att patienten hamrat metall mot metall eller metall mot sten etc då det finns risk för små flisor som kan tränga in intraokulärt och tolkas som främmande kropp i kornea eller kornealerosion.

  • Fotofobi?
    Även svaga ljuskällor kan vara smärtsamma.

  • Tårflöde?
    Det vanligaste är att patienten hela tiden måste torka ögat då det rinner konstant.

  • Blefarospasm?
    Patienten kommer med ögat stängt/knipande och vill inte på anmaning öppna det p g a smärta.

 

 

Status

  • Visus
    Försök att få en uppfattning om hur bra patienten ser. Detta får oftast föregås av en droppe bedövning enl nedan för att minska blefarospasmen och fotofobin. Om du inte har tillgång till visustavla så kan man dokumentera visus med att skriva t e x ”läser tidningstext på 30 cm avstånd med det skadade ögat”.

  • Rodnad i ögat
    Vanligen perikorneal injektion d v s kärlen i konjunktiva är mest påtagliga närmast korneakanten och ögat är blekare mer perifert. Om den främmande kroppen suttit en längre stund har patienten vanligen en blandinjektion d v s de konjunktivala kärlen är generellt blodfyllda och svullna så ögat är påtagligt rodnat över hela ögonvitan.

  • Fotofobi
    Ljuskänslighet. Patienten har svårt att hålla ögat öppet p g a ljuset. Även ganska svaga ljus kan vara obehagligt.

  • Epifora
    Tårflöde. Kan vara mycket ymnigt.

  • Blefarospasm
    Kniper med ögonlocken dels p g a smärtan och dels p g a ljuskänsligheten. Detta gör ögat svårundersökt och man bör oftast droppa en droppe lokalbedövning (Oxibuprocain) så att blefarospasmen och smärtan släpper för att man skall kunna undersöka. Denna droppe bör vara steril d v s tas ur en ny Minims eller droppflaska då det kan finnas risk för att man droppar in något infektiöst agens i ögat om man använder en redan tidigare öppnad förpackning.

  • Den främmande kroppen kan oftast ses på kornea (Fig.1) om patienten kan hålla ögat öppet en stund vid undersökningen. Detta brukar fungera efter en droppe lokalbedövning enl ovan.

  • Fluoreceinfärga med en droppe fluorescein. Vid fluoresceinfärgning kan man se att färg samlas runt den främmande kroppen som alltså kommer att omges av en grön ring av fluorescein.

  • Evertera ögonlocket för att se om det finns ytterligare främmande kroppar under locket.

  • Uteslut ljusväg
    Vid en intraokulär främmande kropp ses oftast en ljusväg i främre kammaren som tecken på att det inre av ögat har drabbats av en inflammation. Om den korneala främmande kroppen suttit mer än 24 timmar kan en ljusväg uppkomma i främre kammaren pga den inflammatoriska reaktionen.

  • Pupillreaktioner
    En intraokulär främmande kropp kan ge upphov till en oregelbunden pupill som svarar dåligt på belysning (ljusreflexen).

  • Uteslut perforation
    Görs genom den s k Seidels test (Fig.2) som innebär att man färgar ögat med en droppe fluoresceinfärg som sprider ut sig i tårfilmen. Om det finns en perforation kommer det läcka ut kammarvatten genom perforationen och detta kammarvatten kommer att kunna ses som en rännil neråt av kammarvätska utan fluoresceinfärg på kornea. Ofta blir också den främre ögonkammaren grundare vid en perforation vilket dock är svårt att avgöra om man inte har tillgång till biomikroskop. 

  • Tryckmätning
    Bör genomföras om misstanke finns om intraokulär främmande kropp. Man bör inte mäta trycket genom palpation om det finns en misstanke om perforation av ögat.

  • Ögonlocksödem kan förekomma om patienten gnuggat sig mycket i ögat speciellt om det passerat en del tid sedan skadan.

 

Fig. 1. Främmande kropp kl 5. Kärlinjektion i ögat.

 

 

Fig 2. Positivt Seidels test. Notera läckage av kammarvatten nedom perforationen.

 

 

Labb

Inga labprover är aktuella i detta fall.

 


Bilddiagnostik

 

Om misstanke om perforation finns bör man överväga att göra en CT för att diagnosticera och lägesbestämma den intraokulära främmande kroppen.

 

 

Övrigt

 

  • Försök att i journalen dokumentera storleken på den främmande kroppen samt dess läge på kornea samt övriga fynd som injektion, e v ljusväg etc. Läget anges enklast med att ange mm från limbus (övergången mellan sklera och kornea) och klockslag som t ex ”en ca 2x1 mm stor främmande kropp belägen 2 mm innanför limbus kl 10”. Det är viktigt med dokumentationen av ögat då det kan bli ett försäkringsärende och då vill man alltid veta hur ögat såg ut när patienten anlände till sjukvården.

  • Fotografering – om möjligt främst om det är en större och/eller djupare sittande främmande kropp och för att ha ett utgångsfoto om komplikationer skulle inträffa. Görs dock ganska sällan.

 

 

 

BEHANDLING

 

Akut

 

  • Den främmande kroppen måste tas bort så snart som möjligt då den annars har en tendens att bädda in sig i kornealepitelet och bli svårare att få bort. Om det är en främmande kropp av metall så börjar det oftast ske en rostbildning runt kroppen som också bidrar till inflammation. Extraktionen görs enklast med en bomullspinne när ögat redan är bedövat med oxibuprocain. Eventuellt kan man lägga en droppe Lidocain i ögat för att ytterligare bedöva. Man bör inte droppa Lidocain direkt då denna droppe smärtar betydligt mer än Oxibuprocain.

  • Om man inte kan extrahera den främmande kroppen med en bomullspinne bör man försöka med ett s k främmande kroppsinstrument som är som en liten sked av metall som man kan lyfta ut den främmande kroppen med ur kornealepitelet.

  • Om den främmande kroppen är av metall och har suttit en tid brukar den omges av en liten rostring som också bör tas bort (skrapas) då den annars kommer att ge upphov till bestående besvär. Det finns speciella kornealfräsar för detta ändamål på ögonmottagningen och är det så att man inte lyckas får bort rostringen med en bomullspinne så bör man ordinera mjukgörande ögonsalva och remittera nästa dag till ögonmottagningen för en borttagning med detta instrument.

  • Extra försiktighet rekommenderas när den främmande kroppen sitter centralt på kornea då om ett ärr skulle uppkomma så kan det vara synstörande.

  • Man ska inte förse patienten eller skriva ut droppar med lokalbedövning vid hemgång då dessa är hämmande för nybildningen av kornealepitelet och det dessutom kan ge upphov till att man får in ytterligare en främmande kropp i ögat eller gnuggar sig så kraftigt så att man får en korneal erosion så länge ögat är bedövat.   

  • Patienten bör förses med mjukgörande ögonsalva såsom Oculentum simplex efter ingreppet och under ett par dagar så att kornealepitelet har de bästa förutsättningar att läka trots att ögonlocket ju rör sig över såret vid varje blinkning.

  • Om det finns anledning att misstänka att en infektion kan uppkomma bör patienten förses med antibiotikadroppar såsom Kloramfenikol ögondroppe 5 % alt ögonsalva 10 %.

  • Om patienten är kontaktlinsbärare bör han/hon inte sätta in kontaktlinsen på det skadade ögat igen förrän efter en vecka efter symtomfrihet. Detta för att kornealepitelet skall hinna läka och bilda stabila cellförband. Risken är annars stor att man med kontaktlinsen orsakar en kornealerosion som kan vara svårläkt.

  • Patienten bör förses med en ocklusionslapp för det skadade ögat innan hemgång. Detta p g a att ögat fortfarande är bedövat och man kan lätt åsamka sig en ny främmande kropp eller korneal erosion på väg hem (blåst in i ögat, gnuggning etc). Observera att patienten inte får köra bil med lapp för ena ögat utan måste få hjälp att ta sig hem. Om det inte finns möjlighet till det och patienten känner sig OK kan han/hon ha lappen på tills han/hon kommer till bilen, ta av den och köra hem för att sedan sätta på lappen innan han/hon kliver ur. Barn kan vara hjälpta av en lapp för ögat den närmaste dagen för att undvika att gnugga och då orsaka en ny skada.

  • Patienten kan ta cykloplegiska droppar (t ex Cyclogyl ögondroppe 1 %, cyclopentolat ögondroppe 1 %) i det drabbade ögat någon dag för att minska pupillens rörlighet vid ljusinsläpp vilket är förenat med smärta.

  • Vanlig analgetika kan användas mot smärtan som kommer efter det att lokalbedövningen släppt och patienten skall förberedas på detta. Smärtan första dygnet kan vara lika intensiv som i det akuta skedet då ju patienten har en kornealerosion efter extraktionen.

  • Patienten bör vara besvärsfri inom tre dagar annars åter till ögonmottagningen för undersökning.

 


Kronisk

Vissa patienter blir inte besvärsfria inom tiden ovan och detta kan bero på en defekt läkning av kornealepitelet. I dessa fall bör man på ögonmottagningen göra en kornealabrasio över det skadade området. Patienten har då en tydlig oregelbundenhet i kornelaepitelet vid fluoresceinfärgning eller det kan finnas en korneal erosion som rest. I lokalbedövning enl ovan görs en begränsad avskrapning av kornealepitelet runt det drabbade området så att epitelet får läka in från ett friskt område. Detta ger upphov till samma smärtsamma tillstånd under en eller ett par dagar som själva ursprungsskadan.

 

 

REMISS
 

Om den främmande kroppen är stor, förefaller sitta djupt i epitelet eller ner i stromat eller om den sitter centralt på kornea så bör man skicka patienten till en ögonmottagning för att få hjälp med att extrahera den främmande kroppen.

 

 

UPPFÖLJNING
 

Om man extraherat den främmande kroppen, ordinerat salva så bör patienten skickas hem med rekommendationen att höra av sig om tillståndet inte är påtagligt förbättrat inom tre dagar. Risken för en keratit föreligger alltid.

 

 

PROGNOS
 

Prognosen är naturligtvis beroende på skadans djup och läge. Ytliga och perifert belägna främmande kroppar har en mycket god prognos och patienten bör vara besvärsfri inom tre dagar. Även djupare och mer centralt belägna främmande kroppar har en god prognos men kräver eventuellt en ytterligare kontroll. Om epitelet inte läker finns alltid en risk för keratit eller risk för ett recidiverande kornealsår som kan vara besvärligt att behandla.  

 

Om ett ärr uppkommer centralt i kornea kan det leda till synnedsättning.

 

 

 

ICD
 

Främmande kropp i kornea T15.0 


Referenser

DelMonte DW, Kim T. Anatomy and physiology of the cornea. J Cataract Refract Surg. 2011 Mar;37(3):588-98. Länk

 

Beyer H, Cherkas D. Corneal foreign body removal using a bent needle tip. Am J Emerg Med. 2012 Mar;30(3):489-90. Länk

 

Ahmed F, House RJ, Feldman BH. Corneal Abrasions and Corneal Foreign Bodies. Prim Care. 2015 Sep;42(3):363-75. Länk

 

Aziz MA, Rahman MA. Corneal foreign body--an occupational hazard. Mymensingh Med J. 2004 Jul;13(2):174-6. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

E-posta synpunkter till författaren info@internetmedicin.se

Prenumerera på våra nyhetsbrev