Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Huvudvärk, allmänt

FÖRFATTARE

Docent Jan Erik Hardebo, Neurologkliniken/Universitetssjukhuset i Lund

Professor Carl Dahlöf, Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

GRANSKARE

Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg

UPPDATERAD

2019-03-27

SPECIALITET
INFORMATION

Patientbroschyr Migrän
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

Generellt kan sägas att huvudvärk med ursprung från smärtkänsliga intra- och extrakraniella strukturer inom huvudets främre två tredjedelar leds via trigeminusnervens sensoriska trådar, medan huvudvärk med ursprung från strukturer inom huvudets bakre tredjedel leds av sensoriska spinalnerver från de tre översta cervikalrötterna (C1-C3).

Detta innebär att supratentoriellt belägna strukturer intrakraniellt får sin sensoriska innervation från trigeminusnerven, medan de som är infratentoriellt belägna innerveras sensoriskt av de tre översta spinalnerverna.

 

Smärtkänsliga intrakraniella strukturer utgörs av:
 

  • Stora cerebrala artärer såsom carotis interna, vertebralis, circulus Willisi och basalsegmenten av arteria cerebri anterior och cerebri media
  • Basala delar av dura mater i främre, mellersta och bakre skallgropen
  • Durala artärer t ex meningea media
  • Durala vensinus och större kortikala vener

Smärtkänsliga extrakraniella strukturer utgörs av:
 

  • Perikraniell och cervikokraniell muskulatur
  • Blodkärl och hud i skalp, nacke och ansikte
  • Ledkapslar, ligament och periost i käkleder, nackleder och halskotpelare
  • Periost i skallben
  • Slemhinnor i bihålor, svalg och mellanöra
  • Delar av ögonbulb och orbitala mjukdelar

Smärtmekanismer - vad kan framkalla huvudvärk?
 

  • Långvarig ischemi/kontraktion i perikraniell muskulatur
  • Dilatation, inflammation och nervsensitisering av intra- och extrakraniella blodkärl
  • Traktion eller distension av smärtkänsliga intrakraniella strukturer
  • Lokalt expansiv process
  • Intrakraniell tryckstegring av olika orsaker
  • Störning av likvorcirkulationen
  • Kompression, traktion, avskärning, ischemi eller inflammation i smärtmedierande nerver
  • Projicerad smärta från smärtkänsliga strukturer i nacke och övre delen av halsryggen
  • Skador eller funktionsrubbningar i smärtmedierande nervstrukturer eller smärtmodulerande centra

Smärtledning och projicerad (refererad) smärta i huvudregionen
 

Trigeminusnerven med sina pseudounipolära neuron lokaliserade i trigeminusgangliet, förmedlar nociceptiv information från extra- och intrakraniella (supratentoriella) strukturer till den kaudala delen av nucleus trigeminus.
Till samma område inkommer intra- och extrakraniella smärtimpulser via sensoriska spinalnerver i de tre översta cervikalrötterna för att där koppla om till andra ordningens spinalneuron.
På detta sätt konvergerar här ett stort antal perifera sensoriska nervtrådar mot samma spinalneuron. Aktivitet i perifera nerver från ett innervationsområde kan därför ge upphov till smärtupplevelser i ett annat område, sk refererad smärta.

Exempel på refererad smärta:

  • A carotis interna, proximala segment av a cerebri media och anterior samt communicans posterior ger en smärtsensation projicerad till ögat samt orbitotemporalt.
  • A vertebralis och a basilaris ger en smärtsensation till områden bakom örat, bakhuvudet och nacken samt i vissa fall frontalt.
  • A meningea media ger smärta bakom ögat samt temporalt.
  • Sinus sagittalis superior ger en bilateral punktvis smärta över hjässan.
  • Sinus cavernosus ger smärtsensationer orbitalt och frontalt.
  • Musculus trapezius, sternocleidomastoideus och andra perikraniella muskler ger refererad smärta till bl a tinningregionen.

Blanketter
 

Huvudvärksdagbok


ICD-10

Huvudvärk R51.9

 

Litteraturhänvisning
 

Calvino B, Grilo RM. Central pain control. Joint Bone Spine 2006;73(1):10-16. Länk

Usunoff KG, Popratiloff A, Schmitt O, Wree A. Functional neuroanatomy of pain. Adv Anat Embryol Cell Biol 2006;184:1-115. Länk

Huvudvärk - teori och klinik, Eds. Dahlöf, C., J Carlsson, J.-E. Hardebo, K Laurell, P-E Lygner. Studentlitteratur, Lund, 2006;1-288.

The Headaches. 3rd Edition. Eds. J. Olesen, P.J. Goadsby, N.M. Ramadan, P. Tfelt-Hansen and K. M. A. Welch, Lippincott Williams & Wilkins, 2006;1-1169.

Headache Classification Committee of the International Headache Society (IHS) The International Classification of Headache Disorders, 3rd edition. Cephalalgia. 2018 Jan;38(1):1-211. Länk

Ekman EF, Koman LA. Acute pain following musculoskeletal injuries and orthopaedic surgery: mechanisms and management. Instr Course Lect 2005;54:21-33. Länk

 

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev